Vanlig tumlare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tumlare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Sårbar[2]
Phocoena phocoena vanlig tumlare.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Valar
Cetacea
Underordning Tandvalar
Odontoceti
Familj Tumlare
Phocoenidae
Släkte Phocoena
Art Vanlig tumlare
P. phocoena
Vetenskapligt namn
§ Phocoena phocoena
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredning för den vanlig tumlaren
Utbredning för den vanlig tumlaren
Hitta fler artiklar om djur med

Vanlig tumlare (Phocoena phocoena) är en av de minsta tandvalarna och blir normalt 1,5 meter lång med en vikt på cirka 50 kg. Några tumlare kan komma upp i en vikt på 70-75 kg och bli cirka 180 cm lång eller lite större.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Huden är fjällös och individerna är vanligen mörkgrå på ryggen och ljusare till vitaktig på undersidan, vissa färgvariationer mellan olika populationer finns.[4] Den 15 till 20 cm höga ryggfenan och de 15 till 30 cm långa bröstfenorna[4] är mörka (svarta). Vanlig tumlare är ganska liten och knubbig. I kalla vatten är den utrustad med ett tjockt späcklager för att klara det nordiska klimatet.

Tumlaren har i varje käkhalva 19 till 30 tänder som alla är maximalt 5 mm långa.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tumlaren har fått sitt namn av sin tumlande rörelse när den bryter ytan på vattnet när den går upp för att andas. Den hoppar inte helt upp som delfiner gör utan det är bara lite av översidan och den låga trekantiga ryggfenan som syns.[5] Tumlaren hämtar normalt luft varannan minut men gör ibland längre dykningar på upp till 5-6 minuter och kan dyka ned till mer än 240 meters djup. Tumlaren jagar ensam och lokaliserar födan med hjälp av synen och sitt ekolod.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Som föda föredrar tumlaren fisk med en storlek upp till 20-25 cm som sväljs hel. Fet fisk som sill, skarpsill samt mindre exemplar av torskfisken som simmar i stim är utmärkt föda. Den äter även pirål, och behöver äta cirka 1-2 kg fisk per dag.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Tumlaren är ett däggdjur. Honan ger sin kalv di i ungefär 9 månader och kalven övergår gradvis till fiskdiet och stannar hos sin mamma cirka ett år. Honan blir könsmogen vid 3-4 års ålder och föder i allmänhet en kalv varje eller vartannat år under sommaren efter 10-11 månaders dräktighet. Parningstiden är 1-2 månader per år. Den lever i små grupper om 2-4 eller ensamma, men vanligen mamma och hennes kalv. Flera syns tillsammans där det är gott om mat.[3]

Navigering[redigera | redigera wikitext]

Tumlare navigerar, liksom andra valar, med hjälp av ekolod. De sänder ut korta ljud som sedan studsar tillbaka från fiskar och andra föremål i vattnet. Tumlarna lyssnar på dessa ekon och använder dem för att avgöra till exempel vilken fiskart det handlar om och det får dem även att undvika att simma in i olika hinder.[6]

Man tror att alla tumlare sänder ut akustiska signaler men det finns inget vetenskapligt bevis för detta. Man tror att de sänder ut höga ljud för att lokalisera speciella föremål och små klickljud för att undersöka omgivningen.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tumlaren har varit på stark tillbakagång sedan 60-talet. Varje år drunknar många tumlare då de fastnar i fiskeredskap. Inom det danska nordsjöfisket drunknar årligen mellan fyra och sjutusen tumlare. Sverige har inte gjort motsvarande undersökning, men det finns inget som tyder på att svenska nät skulle drabba tumlarna i mindre omfattning. På sikt hotas hela artens existens.

Den var tidigare ganska vanlig men är idag starkt hotad och är huvudsakligen begränsad till kustnära vatten i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Längs Sveriges kuster finns den i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. År 1994 räknade man att det fanns cirka 36 000 djur och därav 9 000 i den svenska zonen på västkusten [6] och vid ungefär samma tidpunkt var antalet tumlare i Östersjön cirka 600[7]. En senare studie från 2002[8] uppskattade antalet tumlare i Skagerrak, Kattegatt och Öresund till 36 000.

De förekommer ensamma eller i små grupper och kan leva i 23 år eller längre, men studier i danska vatten tyder på att färre än 5 % av djuren blir mer än 12 år gamla. Miljögifterna har en del i detta. De höga halterna av DDT och PCB har påvisats i en studie på tumlare insamlade från svenska vatten[6]. Men PCB-orsakade livmodersskador som ger sterilitet hos säl har inte påvisats hos tumlare. Störning från båttrafik, sjukdomar, parasiter och brist på föda kan också bidra till minskningen av tumlare. Oavsiktliga bifångster inom fisket pekas även ut som ett allvarligt hot. Tumlaren fridlystes 1973. Senast under världskrigen pågick jakt på tumlare i danska och svenska vatten. Tumlaren har minskat märkbart de senaste 20-25 åren.

Tumlaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Tumlarens ekolod kan inte upptäcka de tunna nylontrådarna i fisknät[6]; ljudet går rakt igenom och tumlarna upptäcker inte näten förrän det är för sent. De drunknar efter några minuter eftersom de måste till ytan för att andas. Det är flest unga djur som fastnar och drunknar i fisknät. Det danska fisket med nät fångade cirka 6 800 tumlare per år 1994 och -98.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hammond, P.S., Bearzi, G., Bjørge, A., Forney, K., Karczmarski, L., Kasuya, T., Perrin, W.F., Scott, M.D., Wang, J.Y., Wells, R.S. & Wilson, B. 2008 Phocoena phocoena. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 24 november 2010.
  2. ^ ArtDatabankens faktablad (pdf) Läst 20061209.
  3. ^ [a b c] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 362-363
  4. ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid. 911-913 online
  5. ^ Wandrey, R. (utgivare) Die Wale und Robben der Welt, Kosmos 1997, s. 125, ISBN 3-440-07047-6
  6. ^ [a b c d] Djur i Sveriges natur (1997) s. 282-283
  7. ^ Naturvårdsverket & Fiskeriverket, Åtgärdsprogram för tumlare, Naturvårdsverkets rapport 8123, 2003, ISBN 91-620-8123-3
  8. ^ Hammond, P. S., m. fl., Abundance of Harbour Porpoise and Other Cetaceans in the North Sea and Adjacent Waters, Journal of Applied Ecology, 39:361-376, 2002.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, 1988, ISBN 91-1-864142-3
  • S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur i Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, 1997, ISBN 91-973632-5-1
  • Naturvårdsverket & Fiskeriverket, Åtgärdsprogram för tumlare, Naturvårdsverkets rapport 8123, 2003, ISBN 91-620-8123-3.
  • Hammond, P. S., m. fl., Abundance of Harbour Porpoise and Other Cetaceans in the North Sea and Adjacent Waters. Journal of Applied Ecology, 39:361-376, 2002.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Phocoena phocoena.svg