Varböld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Abscess
Klassifikation och externa resurser
Fem dagar gammal abscess. Den svarta punkten i mitten är en igentäppt hårfollikel.
ICD-10 L02
ICD-9 682.9, 324.1
MedlinePlus 001353
MeSH engelsk

En varböld eller abscess är en ansamling av pus eller var som byggts upp inuti en vävnad i kroppen.[1] Symptom och kännetecken för abscesser när hudytan är bland annat: rodnad, smärta, värme, och svullnad som vid tryck kan kännas vätskefylld.[1] Det rodnade området sträcker sig ofta förbi det område som är svullet.[2] Karbunklar och furunklar är olika typer av abscesser som ofta involverar hårfolliklar, med karbunklar mycket större än furunklar.[3]

Abscesser orsakas vanligen av en bakteriell infektion.[4] Ofta är många olika bakterietyper inblandade i en och samma infektion.[2] I USA och många andra delar av världen är den vanligaste inblandade bakterien MRSA.[1] Det är ovanligt att parasiter orsakar abscesser, och det är vanligare i utvecklingsländer.[5] Diagnos ställs vanligen baserat på utseendet och bekräftas genom kirurgisk öppning.[1] Ultraljudsbilder kan användas för att bekräfta i fall då diagnosen är oklar.[1] I abscesser kring anus kan CT vara viktigt för att hitta djupare infektioner.[5]

Standartbehandlingen är de flesta hud eller mjuddelsabscesser är genom kirurgisk öppning och dränage av abscessen.[6] Det verkar inte finnas någon fördel i att samtidigt använda antibiotika i de flesta fall med övrigt friska individer.[1] Visst stöd finns för att det är fördelaktigt att inte packa kaviteten med gasbinda.[1] Att stänga kaviteten direkt efter dränage istället för att lämna det öppet kan snabba på läkningen utan risk att abscessen återkommer.[7] At suga ut varinnehållet med nål är sällan tillräckligt.[1]

Hudabscesser är vanligt och har blivit vanligare på senare år.[1] Riskfaktorer är bland annat bruk av intravenösa droger, och det har rapporterats siffror på upp till 65% inom dessa populationer med abscesser.[8] År 2005 åkte 3,4 miljoner individer i USA till akuten för abscesser.[9] I Australien lades cirka 13,000 människor in för abscesser år 2008.[10]

Orsak och diagnos[redigera | redigera wikitext]

Abscesser förekommer när en kroppsvävnad är infekterad och kroppen inte klarar av att hindra infektionen från att sprida sig. Vita blodkroppar dras till området och ansamlas i det infekterade området. Under denna process formas var, som består av vätska, döda och levande vita blodceller, död vävnad, samt bakterier eller andra kroppsfrämmande ämnen. Hud-abscesser är synliga, rödnade, upphöjda och smärtsamma. Abscesser i andra kroppsdelar är inte lika lätta att upptäcka, men kan leda till svåra komplikationer. Man kan upptäcka dem genom att utföra en SPECT med en vita blodkroppar märkta med radioisotoper av indium, det vill säga man tar bilder med en gammakamera på var dessa samlas, där finns det en infektion eller varböld[11].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Singer, AJ; Talan, DA (Mar 13, 2014). ”Management of skin abscesses in the era of methicillin-resistant Staphylococcus aureus.”. The New England journal of medicine "370" (11): sid. 1039–47. PMID 24620867. 
  2. ^ [a b] Elston, Dirk M. (2009). Infectious Diseases of the Skin.. London: Manson Pub. Sid. 12. ISBN 9781840765144. http://books.google.ca/books?id=esPkuOxZajYC&pg=PA12. 
  3. ^ Marx, John A. Marx (2014). ”Dermatologic Presentations”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. Sid. Chapter 120. ISBN 1455706051. 
  4. ^ Cox, Carol Turkington, Jeffrey S. Dover ; medical illustrations, Birck (2007). The encyclopedia of skin and skin disorders (3rd ed.). New York, NY: Facts on File. Sid. 1. ISBN 9780816075096. http://books.google.ca/books?id=GKVPHoIs8uIC&pg=PA1. 
  5. ^ [a b] Marx, John A. Marx (2014). ”Skin and Soft Tissue Infections”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. Sid. Chapter 137. ISBN 1455706051. 
  6. ^ American College of Emergency Physicians, ”Five Things Physicians and Patients Should Question”, Choosing Wisely: an initiative of the ABIM Foundation (American College of Emergency Physicians), http://www.choosingwisely.org/doctor-patient-lists/american-college-of-emergency-physicians/, läst January 24, 2014 
  7. ^ Singer, AJ; Thode HC, Jr; Chale, S; Taira, BR; Lee, C (May 2011). ”Primary closure of cutaneous abscesses: a systematic review.”. The American journal of emergency medicine "29" (4): sid. 361-6. PMID 20825801. 
  8. ^ Langrod, Pedro Ruiz, Eric C. Strain, John G. (2007). The substance abuse handbook. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 373. ISBN 9780781760454. http://books.google.ca/books?id=6LkNShsAw78C&pg=PA373. 
  9. ^ Taira, BR; Singer, AJ; Thode HC, Jr; Lee, CC (Mar 2009). ”National epidemiology of cutaneous abscesses: 1996 to 2005.”. The American journal of emergency medicine "27" (3): sid. 289-92. PMID 19328372. 
  10. ^ Vaska, VL; Nimmo, GR; Jones, M; Grimwood, K; Paterson, DL (Jan 2012). ”Increases in Australian cutaneous abscess hospitalisations: 1999-2008.”. European journal of clinical microbiology & infectious diseases : official publication of the European Society of Clinical Microbiology "31" (1): sid. 93-6. PMID 21553298. 
  11. ^ ”Abscess Localization Scan or Indium / Ceretec Scan”. Convenient Care and a Personal Touch. Diagnostic Imaging, P.C. http://diagnosticimagingpc.com/ni_abcess.htm. Läst 1 april 2013.