Varbergs fästning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°06′20″N 12°14′23″Ö / 57.10556°N 12.23972°Ö / 57.10556; 12.23972
Varbergs fästning
Slott
Varbergs fästning och kallbadhus.
Varbergs fästning och kallbadhus.




Land  Sverige
Landskap Halland
Kommun Varberg
Koordinater 57°06′20″N 12°14′23″Ö / 57.10556°N 12.23972°Ö / 57.10556; 12.23972
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne 25 januari 1935
 - Beteckning i BBR Getakärr 3:62
Byggherre Jacob Nielsen
Ägare Statens Fastighetsverk
Byggstart Ca 1287
Byggnadsmaterial Sten

Varbergs fästning, historiskt även Varbergs slott, är en före detta försvarsanläggning i Varberg, Hallands län. Fästningen uppfördes ursprungligen i slutet av 1200-talet som en borg och utökades i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet till en stark fästning, en av de modernaste i norra Europa. Efter fästningsbygget har befästningen aldrig varit indragen i någon militär konflikt. Den kom i svenska händer genom freden i Brömsebro 1645. Varbergs fästning avfördes från rikets försvar 1830.

Från medeltiden och fram till 1931 fungerade fästningen även som fängelse. Såväl den medeltida fängelsehålan som kronohäktet med individuella celler från 1852 finns bevarade.

Fästningen ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Varberg fästning byggdes 1287-1300 av den danske greven Jacob Nielsen. Han lät bygga den som skydd, då hans ställning blivit osäker efter att han anklagats för att ligga bakom mordet på Erik Klipping i FinderupJylland 1286. Han kom även att knyta kontakter med den norske kungen Erik Prästhatare och hans efterföljare Håkon Magnusson. Därigenom fick Jacob hjälp med bygget av fästningen.

1305 överlämnade Jacob borgen och norra Halland till Norge. Kung Håkons dotter Ingeborg och hennes man Erik Magnusson kom därefter att få södra Bohuslän och norra Halland som förläning av Håkon. De förlänade områdena bildade tillsammans med västra Sverige, som Erik erövrat av sin bror, kung Birger Magnusson, ett mer eller mindre självständigt rike fram till Eriks död. Deras son Magnus Eriksson kom sedan att tillbringa en betydande del av sin regeringstid på fästningen.

En del utbyggnader av borgen skedde i början av 1300-talet.

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Danskarna återtar Varbergs slott 1569.

År 1535, under grevefejden i Danmark, blev tysken Marcus Meyer fånge hos borgherren Truid Ulfstand på Varbergs slott, efter att han tillfångatagits i en batalj vid Helsingborg. Borgerskapet i Varberg var emellertid emot Ulfstands stillestånd med svenskarna. Ulfstand gav Meyer stora friheter under tiden som fånge, vilket gjorde att han kunde konspirera med varbergarna mot Ulfstand. Natten till den 11 eller 12 mars 1535 hjälpte han dem att klättra in i slottet på en repstege genom det avträde som hängde på översta våningen på norra slottslängans västra gavel. Slottets manskap övermannades när Ulfstand gått ut på morgonen, och Marcus Meyer blev ny borgherre. Under 15 månader förde han ett våldsamt regemente på Varbergs slott, innan Ulfstand återvände och började beskjuta slottet med kanoner den 27 maj 1536. Slottet föll snart, och Meyer fördes till Helsingör där han avrättades den 17 juni. Ulfstand blev sedan återigen borgherre, en post han innehade till sin död 1545.[2]

Under nordiska sjuårskriget erövrades det danska Varbergs slott av svenska trupper under Charles de Mornays befäl år 1565, se Varbergs erövring. Svenskarna var i behov av en hamn i väster, sedan danskarna tagit Älvsborgs fästning. I och med erövringen av borgen fick svenskarna även kontroll över Varberg hamn. Fyra år senare, 1569, belägrades fästningen av danskarna under Daniel Rantzaus befäl. Rantzau dödades under beskjutningen, varpå befälet övertogs av kung Fredrik II personligen. Svenskarna kapitulerade efter att befälhavaren Bo Birgersson Grip stupat, se Varbergs kapitulation.

Kristian IV:s fästningsbygge 1588–1618[redigera | redigera wikitext]

Kanongluggar vid bastionen Vita munken.

Vid 1500-talets slut och 1600-talets början, under Kristian IV:s regeringstid, skedde den stora utbyggnaden av Varbergs slott till en fästning av stjärnforttyp – ett av norra Europas modernaste befästningsverk[3] – med bastioner och kasematter. Det var byggmästare Hans van Stenwinkel,[4] en nederländare som kom till Danmark på 1570-talet, som ledde arbetet. Under en arbetsdag var omkring 1 000 bönder sysselsatta med fästningsbygget, som inleddes 1588 och pågick i 30 år, under vilka omkring två miljoner dagsverken beräknas ha utförts.[3]

Av det berg greve Jacob byggde sin borg på syns inte mycket idag. Hela borgklippan kläddes in med jord, runt vilket fem bastioner byggdes, en i varje hörn samt ytterligare en mitt på muren mot havet. Bastionerna har olika namn. Medurs är dessa Vita munken i nordost, Grå munken i sydost, Röda munken i sydväst, Dammbationen i väster och Smedjebastionen i nordväst.[3] Särskilt starka gjordes befästningarna i syd och sydöst, eftersom fienden kunde ställa upp kanoner på Rantzauklippan, vilket också skedde 1565 under nordiska sjuårskriget.

I bastionerna fanns kasematter – kanonrum – från vilka man kunde skjuta utmed fästningens murar och därmed tillintetgöra en fiende som försökte storma fästningen. Kasematterna byggdes i tegel. De är försedda med ett sinnrikt system av runda öppningar i murarna, nära taket, avsedda att leda bort dels den giftiga krutröken, dels den tryckvåg som bildades då kanonerna avfyrades.[3]

Fästningsbygget avslutades 1618.[3] Därefter har Varbergs fästning aldrig varit indragen i någon militär konflikt, och fästningen har aldrig blivit intagen eller erövrad efter utbyggnaden. Genom freden i Brömsebro övergick fästningen i svensk ägo.

Utöver själva befästningsverken uppfördes även diverse andra byggnader på fästningsområdet, norr om den gamla borgen som förblev fästningens kärna. Mest framträdande är kanske det Mellersta valvet, uppfört 1612, mot vilket en backe leder. Nedanför backen ligger den byggnad som kallas Karl XI:s stall. Det uppfördes på 1610-talet och fungerade ursprungligen som stall, därav namnet, men blev sedan tyghus.[3]

Bland byggnaderna på fästningen bör också nämnas Kockenburg i bastionen Grå munken, en tunnel som leder i en spiral runt ett djupt schakt, kallat "lyktan". Genom öppningar i muren lyses Kockenburg upp av det ljus som kommer ner i lyktan. Tunneln fungerade som transportgång för kanoner, som drogs av hästar varför gången som lutar brant neråt saknar trappsteg. Rundetårn i Köpenhamn är utformat på samma sätt.

Fästningen föll i svenska händer genom freden i Brömsebro 1645.

Tiden som fängelse[redigera | redigera wikitext]

Fästningen fungerade också i flera hundra år som fängelse. Redan i de medeltida byggnaderna finns fängelsehålor. Fästningen miste snart sin roll som viktig försvarsposition, och avfördes från rikets försvar 1830. Den fortsatte dock, i likhet med andra fästningar, att fungera som fängelse. Kasematterna, som inte längre fyllde sin funktion som kanonrum, byggdes om till stora gemensamma fängelsehålor där många interner förvarades. Det var dock först 1848 som fästningen officiellt sett blev fängelse.[5]

I mitten av 1800-talet uppförde man ett modernt kronohäkte, som stod klart 1852. Där hade varje fånge en individuell cell.[6] Fängelseverksamheten fanns kvar fram till 1931, då den lades ner och fångarna flyttades till Halmstad.

Fästningen idag[redigera | redigera wikitext]

Den gamla slottskärnan inrymmer idag Hallands kulturhistoriska museum, som visar det medeltida mossliket Bockstensmannen som hittades vig gården Bocksten i Rolfstorps socken 1936, den kulknapp som har påståtts ha dödat Karl XII 1718, målade allmogebonader, konst av Varbergsskolan med mera. Museet grundades av Albert Sandklef under namnet Varbergs museum.

Inom fästningens murar finns också restauranger, vandrarhem och privatbostäder. Mot havet finns under sommarhalvåret caféet Fästningsterrassen.

Fästningens byggnader[redigera | redigera wikitext]

Karl XI:s stall till vänster.

Inom fästningens murar ligger ett flertal byggnader.

Gamla kronobageriet[redigera | redigera wikitext]

Gamla kronobageriet uppfördes på 1850-talet. Här bakades bröd till fästningen. Huset byggdes om 1889 för Oscar II:s stiftelse för värkburna underofficerare.[7] Idag finns en restaurang i huset.

Kasernen (Gamla artilleribaracken)[redigera | redigera wikitext]

Kasernen eller Gamla artilleribaracken uppfördes på 1750-talet. Den västra delen av huset fungerade på 1800-talet som kronohäkte.[8] Idag inrymmer huset delar av vandrarhemmet på fästningen.

Kronohäktet[redigera | redigera wikitext]

Kronohäktet stod klart 1852. Fästningen fick därmed ett modernt fängelse med individuella celler.[6][9]

Bevakningsbefälhavarens bostad[redigera | redigera wikitext]

Bevakningsbefälhavarens bostad ligger intill Kronohäktet. Huset uppfördes 1852, och fungerade då som tjänstebostad för bevakningsbefälhavaren på fästningen.[10] Idag finns här fästningens vandrarhem, där de boende sover i de före detta fängelsecellerna.

Karl XI:s stall[redigera | redigera wikitext]

Karl XI:s stall bär namn efter kung Karl XI, men är uppfört redan kring år 1610 under den danska perioden. Byggnaden fungerade då som stall, vilket den även gjorde en bit in på den svenska tiden (efter 1645). Därefter fungerade huset som tyghus (vapenförråd). Idag har Länsmuseet Varberg delar av sina utställningslokaler i huset.[11]

Norra befälsbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Norra befälsbyggnaden är uppförd kring år 1750. Ursprungligen var huset en verkstad för artilleriet, men kom sedan att bli befälsbyggnad. Idag inrymmer den privatbostäder.[12]

Södra befälsbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Södra befälsbyggnaden ligger intill Norra befälsbyggnaden. Även den är uppförd i mitten av 1700-talet och fungerar idag som privatbostäder. Historiskt har den varit tjänstebostad och kasern.[13]

Panorama över fästningen och Barnens badstrand från kallbadhuset.
Panorama över fästningen och Barnens badstrand från kallbadhuset.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Varbergs fästning”. Statens Fastighetsverk. http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/n_hallands_lan/Varbergs_fastning.html#. Läst 24 oktober 2009. [död länk]
  2. ^ Sandklef 1963, s. 97–100.
  3. ^ [a b c d e f] Wiking-Faria, Pablo (2001). Varbergs slott och fästning. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 10189551 
  4. ^ Petersen 2008.
  5. ^ Feiff 1999, s. 75.
  6. ^ [a b] Grimbeck & Gustafsson 2007, s. 27.
  7. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 13”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000448124. Läst 14 januari 2010. 
  8. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 10”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357365. Läst 15 januari 2010. 
  9. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 12”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357367. Läst 15 januari 2010. 
  10. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 11”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357366. Läst 15 januari 2010. 
  11. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 7”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357362. Läst 15 januari 2010. 
  12. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 8”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357363. Läst 15 januari 2010. 
  13. ^ ”VARBERG GETAKÄRR 3:62 - husnr 9”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000357364. Läst 15 januari 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Feiff, Christer (1999). Fästningsfångar. Mölndal: Mölndals bokförlag 
  • Grimbeck, Lars; Gustafsson, Stefan (2007). Bilden av Varberg : Röster från förr om en stad vid havet. Varberg 
  • Petersen, Björn (2008). Vandra i Varberg : sju promenader samt en hel del mera. Kulturmiljö Halland och Länsstyrelsen i Hallands län 
  • Sandklef, Albert (1963). Varbergs historia. Varberg: Varbergs stad .

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]