Vargspindlar
| Vargspindlar | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Palpkäkar Chelicerata |
| Klass | Spindeldjur Arachnida |
| Ordning | Spindlar Araneae |
| Familj | Vargspindlar Lycosidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lycosidae | |
| Auktor | Sundevall, 1833 |
| Släkten (urval) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vargspindlar, även kallade jaktspindlar (Lycosidae), är en familj bland spindlarna, som typiskt inte fångar sina byten med hjälp av spindelnät. De har god syn för att vara spindlar och jagar sina byten. Vissa vargspindlar kallas på italienska tarantula, tarantel.
Innehåll |
Kännetecken[redigera]
Som de flesta andra spindlar är honan större än hanen. De finns i många olika färger, till exempel svart och sandfärgat.
Utbredning[redigera]
Familjen har en global utbredning. I Sverige finns det cirka 55 olika arter. De förekommer i en mängd olika habitat, från buskmarker och gräsmarker till skogsmarker. De flesta arter är marklevande eller förekommer i örtskiktet.
Levnadssätt[redigera]
Honorna uppvisar en stor omsorg för sin avkomma. Hanen lämnar honan efter parningen. Honan bär äggen i äggsäck tills de kläcks. Efter att äggen har kläckts bär hon ungarna på sin rygg i några dagar. Man har även sett honor som matar ungarna med byten hon fångat åt dem.
Jämfört med många andra spindlar har vargspindlarna väldigt bra syn och de jagar främst på dagen. De är enstöringar, som lever ensamma hela sitt liv förutom när det är parningstid. När de inte är ute och jagar ligger de vanligen inkrupna i någon hålighet.
Till skillnad från många andra spindlar, till exempel svarta änkan och korsspindel, som bygger nät och låter bytet själv komma till dem, jagar vargspindlarna sitt byte. De har vanligen långa ben och är väldigt snabba.
Bett[redigera]
Inga bett från en vargspindel med dödlig utgång har rapporterats. Den har inget starkt gift, men ett bett kan leda till inflammationer. Vargspindelns gift är av typen neurotoxin. Bett av tarantel, som är vissa sydeuropeiska vargspindlar, exempelvis Hogna tarantula, även kallad Lycosa tarantula, ansågs orsaka tarantism.[1]
Det finns några större vargspindlar som har ett bett kraftigt nog att kunna övermanna små ryggradsdjur, bland annat i Australien där vargspindeln Lycosa lapidosa och L. obscuroides hör till de få predatorer som tar den giftiga agapaddan. Ett bett av arten L. obscuroides kan döda en stor padda inom en timme.[2][3]
Källor[redigera]
- ^ Wolf spiders of Kentucky
- ^ ”Spiders keep cane toad numbers in check”. Australian Geograpic. http://www.australiangeographic.com.au/journal/australian-spiders-keep-cane-toad-numbers-in-check.htm. Läst 29 december 2012.
- ^ ”Wolf Spiders”. Australian Museum. http://australianmuseum.net.au/Wolf-Spiders. Läst 29 december 2012.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vargspindlar
- Vargspindlar på entomologi.se
- Tarantel
