Varier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Varier
Svartvit vari (Varecia variegata)
Svartvit vari (Varecia variegata)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Lemurer
Lemuridae
Släkte Varier
Varecia
Vetenskapligt namn
§ Varecia
Auktor Gray, 1863
Arter
röd vari (Varecia rubra)
röd vari (Varecia rubra)
Hitta fler artiklar om djur med

Varier (Varecia) är ett släkte i familjen lemurer som består av två arter.[1]

Tidigare räknades de som underarter till en art men idag klassificeras de vanligen som självständiga arter. Deras närmaste släktingar fanns i släktet Pachylemur som dog ut för ungefär 1000 år sedan.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Varier är de största medlemmarna i familjen lemurer. Kroppslängden ligger mellan 43 och 57 centimeter och därtill kommer en 60 till 65 centimeter lång yvig svans. Vikten ligger vanligen mellan 2,5 och 4 kilogram. Den långa mjuka pälsen har hos svartvit vari ett mönster av svarta och vita ställen medan röd vari huvudsakligen är rödaktig. Huvudet kännetecknas av en lång nos med lång tunga, samt av tofsar vid öronen och ett slags man vid halsen.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Varier förekommer på Madagaskar. De lever i tropiska regnskogar på öns östra sida. De finns upp till 1300 meter över havet.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arterna är aktiva på dagen och i skymningen. De vistas i träd och kommer sällan ner till marken. Varier går vanligen på fyra fötter men de kan även hoppa. När de äter hänger de ibland med huvudet neråt medan de håller sig med sina bakre extremiteter.

Deras sociala beteende är variabelt. De lever i mindre grupper av 2 till 5 individer eller i större grupper med upp till 16 individer. Gruppens revir markeras med sekret från analkörtlarna. För att kommunicera har de olika läten.

Födan utgörs främst av frukter. De äter även nötter, frön och nektar. Varier spelar en betydande roll för vissa växters (bland annat de resandes träd) pollinering när de slickar nektar.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

I motsats till andra medlemmar i familjen lemurer, som bara har ett par spenar, har honor av varier tre par spenar. Per kull föds vanligen två eller tre ungar och dräktigheten varar mellan 90 och 100 dagar. Liksom hos andra lemurer är fortplantningen bunden till vissa årstider, ungarna föds mellan september och oktober.

För födelsen bygger honan en bo av blad där ungarna tillbringar sina första veckor. Ibland bär honan ungarna i munnen och lämnar dem i ett gömställe när hon letar efter föda. Efter fyra till fem månader sluter honan att ge di och efter cirka två år är ungarna könsmogna. Varier i fångenskap har blivit upp till 30 år gamla.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Arterna hotas av levnadsområdets förstöring samt av jakt. De är mycket känsliga för svedjebruk, gruvdrift eller skogsavverkning. Populationerna för bägge arter minskar fortfarande och utbredningsområdet är delat i från varandra avskilda regioner. IUCN listar röd vari som starkt hotad (EN) och svartvit vari som akut hotad (CR).[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 maj 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Varecia (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  2. ^ Varecia på IUCN:s rödlista, besökt 21 augusti 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Berlin u.a.: Springer, 2003, ISBN 3-540-43645-6.
  • Nick Garbutt: Mammals of Madagascar. A Complete Guide. Yale University Press, New Haven & London 2007, ISBN 978-0-300-12550-4
  • Nowak, Ronald M. (1999). Walker's Mammals of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. Libris 5677490. ISBN 0-8018-5789-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]