Kroppstemperatur
Från Wikipedia
Kroppstemperatur, temperaturen inne i ett djur. De flesta djur är växelvarma (en term som tidigare varit vanlig är kallblodiga), och kroppstemperaturer varierar med omgivningstemperaturen. Fåglar och däggdjur sägs vara jämnvarma eller varmblodiga och har en relativt konstant kroppstemperatur. För de flesta däggdjur är normal kroppstemperatur 36-38°C, men till exempel myrpiggsvin och näbbdjur har 30-33°C. Genomsnittlig nivå hos fåglar är 38-41°C.
Innehåll |
[redigera] Människans kroppstemperatur
Hos människan är kroppstemperaturen särskilt reglerad i bålen och hjärnan, medan den oftast är lägre i till exempel armar och ben. Normal kroppstemperatur när man vaknar på morgonen är 36,5-37,5°C mätt i ändtarmen, och hos friska människor är detta värde relativt konstant. Framåt eftermiddagen är den oftast knappt en grad högre. Mäter man temperaturen i munhålan eller armhålan får man ett något lägre värde. Kvinnor har i allmänhet cirka en halv grad högre kroppstemperatur mellan ägglossning och menstruation (se basaltemperatur).
[redigera] Kroppstemperatur hos djur
Idag delar man in organismer i två stora grupper: endotermi och ektotermi. Djur som är beroende av inre medel för att reglera kroppstemperaturen är endoterma. Djur som är beroende av yttre medel för att reglera kroppstemperaturen är ektoterma. Varmblodig och kallblodig är förlegade uttryck som inte längre används, de är alldeles för generella begrepp och beskriver inte den komplexa fysiologin bakom temeperaturreglering särskilt bra.
[redigera] Endotermi
Endotermi innebär att djuret är beroende av inre medel för att reglera kroppstemperaturen. Det finns tre varianter av endotermi: 1) homeotermi (jämnvärme) 2) regional heterotermi 3) spatial heterotermi. Homeotermi innebär att djuret upprätthåller konstant värme i hela eller stora delar av kroppen. Fåglar och många däggdjur är homeoterma. Heteroterma djur är helt enkel icke fullständiga endotermater. Regional heterotermi innebär att djuret upprätthåller konstant liknande kroppstemperatur men bara i vissa delar av kroppen. Vithajen och tonfisken är exempel på djur med regional heterotermi. Spatial heterotermi innebär att djuret upprättahåller konstant liknande kroppstemperatur periodvis under året/dygnet. Djur som går i dvala är exempel på djur med spatial heterotermi. Endoterma djur har en större geografisk spridning än ektoterma djur. Ektoterma djuren är beroende av solen för att värma upp kroppen, stora delar av exempelvis orm & ödel faunan hittas i varma områden.
[redigera] Ektotermi
Ektotermi innebär att djuret är beroende av yttre medel för att reglera kroppstemperaturen. Det finns två varianter av ektotermi: 1) poikilotermi (växelvärme) 2) ektotermal reglering. De flesta organismer är poikiloterma dvs växelvarma vilket innebär att djuret varierar sin kroppstemperatur med omgivande temperatur. Detta skall inte misstolkas som att dessa djur slaviskt följer den omgivande temperaturen. Djur med ektotermal reglering är ektoterma djur som kan upprättahålla konstant liknande kroppstemperatur. De kan till och med vara mer homeoterma (jämnvarma) än självaste däggdjuren i vissa perioder.
[redigera] Begrepp
Idag har ny forskning inom zoofysiologi visat att kroppstemperatur inte kan delas in i så grova fält som varm- och kallblodig. Upprätthållandet av kroppstemperatur omfattar istället ett brett spektra av olika metoder hos olika djur vilket har fått forskarna att sluta använda dessa båda otillräckliga generalla begrepp. Kallblodig är ett föråldrat begrepp som beskriver organismer, exempelvis ödlor, som reglerar sin kroppstemperatur på andra sätt än de som klassiskt kategoriseras som varmblodiga som exempelvis däggdjur och fåglar. Tidigare trodde man att kallblodig djur helt saknade förmåga att reglera sin kroppstemperatur, och man antog att de var likt slavar för omgivningens temperaturskiftningar. Begreppet kallblodig är inte heller särskilt beskrivande, en krokodil som ligger och solar i Afrika har inte särksilt kallt blod.
Begreppet varmblodig har klassiskt ställts som motsats till kallblodig vilket betecknar de djur vars fysiologi strävar efter en konstant kroppstemperatur. Varmblodiga djur kontrollerar sin kroppstemperatur genom att exempelvis höja förbränningen av fett när temperaturen i omgivningen minskar. Detta kostar energi och därför äter varmblodiga djur mer än kallblodiga.
Följande begrepp används idag inom zoologin:
- Ektoterma djur - är djur vars kroppstemperatur är beroende av yttre faktorer för att regleras som exempelvis solen eller strömmande vatten. Termen härstammas från grekiskans: ecto- = "yttre," thermos = "värme".
- Endoterma djur är djur som är beroende av invärtes processer som muskelskakningar, förbränning av fett, svettning för att kontrollera kroppstemperaturen. Termen kommer ur grekiskans: endo = "inuti," therm = "värme".
- Homeoterma djur är endoterma djur som upprätthåller liknande konstant kroppstemperatur i hela eller större delen av kroppen. Det vill säga djur som är endoterma fullt ut. Termen kommer ur grekiskans: homoios = "samma, liknande," therm = "värme".
- Heteroterma djur är icke fullständiga endotermater. Det vill säga de upprätthåller konstant liknande kroppstemperatur i delar av kroppen (regional heterotermi) eller under vissa tidsperioder (spatial heterotermi).
- Poikiloterma djur - är ektoterma djur vars kroppstemperatur varierar med växlingarna i den omgivande miljön. Termen härstammar från grekiskans: poikilos = "varierande," thermos = "värme").
- Djur med ektotermal reglering är ektoterma djur som kan upprätthålla konstant liknande kroppstemperatur. Dessa djur kan till och med under vissa perioder vara mera homeoterma (jämnvarma) än självaste däggdjuren.
[redigera] Referenser
Sherwood, Klandorf & Yancey. 2005 "Animal physiology - from Genes to Organisms". Chapter 15. Thomson
