Varnhems klosterkyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°23′4.28″N 13°39′17.93″Ö / 58.3845222°N 13.6549806°Ö / 58.3845222; 13.6549806
Varnhems klosterkyrka
Kyrka
Varnhems klosterkyrka, närmast syns koret med koromgång och den runda kapellkransen längst ner. Långskeppet, delas av ett mittskepp med Rosettfönster på sidan.
Varnhems klosterkyrka, närmast syns koret med koromgång och den runda kapellkransen längst ner. Långskeppet, delas av ett mittskepp med Rosettfönster på sidan.
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Varnhem
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Varnhems församling
Koordinater 58°23′4.28″N 13°39′17.93″Ö / 58.3845222°N 13.6549806°Ö / 58.3845222; 13.6549806
Invigd 1150-talet

Varnhems klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Varnhem i Skara stift. Den är församlingskyrka i Varnhems församling. Kyrkan ligger vid Billingen i Västergötland, 14 km öster om Skara och 13 km väster om Skövde.

Fram till 1937 hette Varnhems församling Skarke. Klosterkyrkan fungerar som församlingskyrka och under sommaren ingår den i Klosterstaden Varnhem som är en turistanläggning som har skapats för att ta emot den anströmning av besökare som intresset kring Jan Guillous historiska romansvit om tempelriddaren Arn har skapat.[1]

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Varnhem är en romansk-gotisk kyrkomiljö. Kyrkan är byggd i kalksten och består av ett treskeppigt långhus med högkoret i öster och ett tvärskepp strax innan koret. Kyrkan har ett bastant lökformat centraltorn och ett par mindre torn i väster. Yttermurarna är stadgade med kraftiga strävpelare som ger ett mäktigt intryck. Runt högkorets absid finns en koromgång med mindre utbyggnader (kapellkrans). Mellan långhuset och den norra korsarmen finns en sakristia och på motsvarande plats i söder familjen de la Gardies utbyggda gravkor.

Interiören rymmer flera detaljer som knyter an till kyrkans långa byggnadshistoria.(bild) Strax framför det bevarade lekmannaaltaret ligger riksföreståndaren Birger jarls gravtumba med skulpterad häll. Från 1600-talets renovering finns De la Gardies familjegrav och den pampiga fasta inredningen i barockstil.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vikingatiden[redigera | redigera wikitext]

Grav från 1000-talet vid Varnhem

På platsen för Varnhems kyrka i Västergötland finns också de äldsta spåren av kristendom i Sverige, de senaste utgrävningarna har gett bevis för att kristnandet av Västergötland skedde 100 år tidigare än man tidigare trott.[2] Man har funnit gravar från vikingatiden som vittnar om ett kristet gravskick. Den helhetsbild som undersökningar med C14-dateringar ger gör det troligt att den kristna begravningsplatsen togs i bruk under sent 800-tal.[3] På platsen byggdes först en träkyrka och därefter en stenkyrka som tros ha uppförts senast på 1040-talet vilket gör den till den äldsta stenkyrkan på svensk mark, utanför Skåne.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Kung Sverker den äldre donerade flera gårdar och lät instifta ett cistercienserkloster tillsammans med biskop Eskil i Sverige, även rika privatpersoner gjorde stora donationer som fru Sigrid av den Erikska ätten, som donerade sin stora gård Varnhem till cistercienserorden.[4] Abboten Henrik anlände till Varnhem i maj 1150 från Alvastra kloster i Östergötland och påbörjade uppförandet av en klosterkyrka i romansk stil med klostret Fontaney som förebild. Kordelen utformades som ett högkor med rakt avslut, omgivet av två rakslutade sidokor. I anslutning till koret anlades ett tvärskepp med två korsarmar. Därefter uppfördes ett treskeppigt långhus av basilikatyp, d.v.s. mittskeppet gjordes högre än sidoskeppen. Valven, som saknade ribbor, slogs så att varje valv i mittskeppet stöttades av två mindre valv i sidoskeppen. I enlighet med cistercienserordens regelverk utformades långhuset med släta väggar och arkadpelare.

Varnhems kyrka, Västfasaden
Birger jarls byst högt uppe i Varnhems klosterkyrka.

1234 bröt en brand ut som troligen började i kordelen och ödelade klostret. Ett omfattande återuppbyggnadsarbete sattes igång med understöd av Birger jarl. Kyrkan täcktes med unggotiska valv och fick ett nytt östparti. Koret ändrades på samma sätt som munkarna i klosterkyrkan i Clairvaux ändrade koret, då Bernhard av Clairvaux avlidit 1153, från rakslutning till en halvcirkelformad absid med koromgång och kranskapell. Kyrkorummet smyckades med finhuggna detaljer i sandsten, däribland flera individuellt utformade konsolhuvuden.

Västfasaden fick i huvudsak sin nuvarande unggotiska utformning vid 1200-talets mitt, man kan se hur de äldsta delarna av kalkstensmurarna från 1100-talet är grovt tuktade, medan 1200-talets murverket fått en finare bearbetning. Den norra tvärskeppsfasaden har en praktfull baldakinportal från samma tid. Den nyrenoverade kyrkan blev i huvudsak klar under 1260-talet.

Kungagravar[redigera | redigera wikitext]

Klosterkyrkan i Varnhem blev gravplats för den kungliga Erikska ätten; Knut Eriksson (†1196), Erik Knutsson (†1216), Erik den läspe och halte Eriksson (†1250) som gynnade klostret med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämliga gravplatserna. De tre kungarna har var sitt gravkor med monument från 1600-talet. Här har också kung Inge den äldre († c:a 1100) som tillhörde den Stenkilska ätten ansetts vila, vars kvarlevor flyttades till klosterkyrkan innan år 1234 från Hångers ödekyrkogård och då ska ha funnits under en omärkt sten i mittgången. I vår tid anses det klarlagt att Inges familjegrav i stället finns i Vreta kyrka och att hans stoft flyttades - vidare? - dit.

På en högst framträdande plats i klosterkyrkan, framför det "Heliga Korsets Altare", har stamfadern för den kungliga Bjälboätten sin gravplats; under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (†1266) med sonen hertig Erik (†1275) och andra gemålen, änkedrottning Matilda av Danmark (†1288).[5] En porträttbyst som föreställer Birger finns högt uppsatt under ett takvalv. Andra personligheter som vilar i Varnhems klosterkyrka är Magnus Gabriel de la Gardie med hustru, prinsessan Maria Eufrosyne, samt Jesper Swedberg.[6]

Stormaktstiden[redigera | redigera wikitext]

1527 övergick klostret till kronan och klosterbyggnaderna brändes av danskarna 1566, under det Nordiska sjuårskriget. Danskarna brände även Skarke kyrka vilket ledde till att Varnhems kyrka övertog rollen som församlingskyrka i Skarke socken. På 1570-80-talen gjordes renoveringar på Johan III:s initiativ, han lät bl.a. uppföra s.k. kenotafer, gravmonument över Inge den äldre Stenkilsson och medeltida konungar från den erikska ätten som ligger begravda i kyrkan i kapellkransen.

Varnhems kyrka. Östfasaden, här ser man tydligt bastanta strävpelare kring korets absid och kapellkrans.

1647 skänkte Drottning Kristina slottet Höjentorp, varvid bl.a. även Varnhems kyrka ingick, som bröllopsgåva till greve Magnus Gabriel De la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne. Greve Magnus Gabriel besökte platsen omkring 1650 och fann ganska snart att Varnhems klosterkyrka skulle bli en idealisk plats för en släktgrav. Under stormaktstiden ökade medvetenheten om Sveriges historia och ett intresse börjat väckas för att bevara fornminnen, bl.a. utfärdades 1666 ett fornvårdsplakat. Greve Magnus Gabriel konsulterade därför Johan Hadorph och andra fornforskare på antikvitetskollegiet och år 1668 kom uppbyggnadsarbetet av kyrkan igång på allvar.

Vid renoveringen, som leddes av Lars Skragge[7] värnade greven visserligen om klosterkyrkans medeltida återstoder, men han drog sig inte för att hämta sten från klosterbyggnaderna utanför. För att stötta murarna uppfördes mäktiga strävpelare, som ger kyrkan dess pampiga utseende, nya valv slogs bland annat över det norra tvärskeppet och fönstren i södra sidoskeppet murades om och kyrkan fick sin mäktiga barock inredning. De medeltida fasaderna putsades också och vitkalkades. Västra ingången flyttades från norra delen av fasaden till mitt på kyrkroppen. Slutligen restes ett mäktigt torn med en lökformad spira över kyrkans korsmitt, i väster uppfördes två mindre torn. Den enda byggnad som tillfogades var familjen de la Gardies gravkor i söder.

Det södra tvärskeppet med rosettfönster
Birger jarls familjegrav

Stilrenoveringar[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet började man, efter ett förslag av arkitekt Johan Fredrik Åbom, att ta upp ett nytt rosettfönster i södra korsarmens gavel. Emellertid lanserade överintendent Helgo Zettervall 1889 ett nytt restaureringsprogram i avsikt att återställa kyrkan i en stiliserad medeltida stil. Inte heller detta förslag fullföljdes helt; man murade emellertid om utsidorna på de båda tvärskeppens gavlar, gjorde klart ovannämnda rosettfönster och bytte ut det medeltida masverket i norra korsarmens rosettfönster.

Kring sekelskiftet 1900 växte sig oppositionen mot Zettervalls stilrestaureringar starkare (se ombyggnaden av Skara domkyrka och Uppsala domkyrka). Arkitekten Sigurd Curman, som hade studerat restaurering på kontinenten bildade ny skola med sin restaurering av Vreta klosters kyrka 1914-1917. Curman lät spåren vara kvar från olika tidsepoker istället för att i onödan avlägsna senare tiders förändringar. I denna anda genomförde Curman renoveringar i Varnhem mellan år 1918-1923, då man även grävde fram och frilade klostrets murar. Under Curmans renovering fann man Birger Jarls grav vilkens autenticitet bekräftades i en omfattande arkeologisk undersökning 2002. [8]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Manualen (I) Ryggpositivet (II) Bröstpositivet (III) Pedalen
Principal 16 fot Principal 8 fot Gedackt 8 fot Untersatz 32 fot*
Octava 8 fot Qvintadena 8 fot Gedackt 4 fot Untersatz 16 fot
Gedackt 8 fot Salicional 8 fot Qvinta 3 fot (eg. 2 2/3 fot) Principal 16 fot
Spetsflöjt 8 fot Gedackt 8 fot Principal 2 fot Principal 8 fot
Octava 4 fot Octava 4 fot Gemshorn 1 fot Gedackt 8 fot
Flöjt 4 fot Qvinta 3 fot (eg. 2 2/3 fot) Sexta [?] 1 fot Octava 4 fot.
Qvinta 3 fot (eg. 2 2/3 fot) Superoctava 2 fot Cymbel 1 fot Spetsflöjt 4 fot
Superoctava 2 fot Superkvinta 1 [1 1/2?] fot Blockflöjt 2 fot
Sesquialtera II chor. Sesquialtera II chor. 2 2/3 fot + 1 3/5 fot Sesquialtera II chor.
Mixtur IV chor. Scharf III chor. Basun 16 fot
Trumpet 8 fot Cymbel 1 fot Trumpet 8 fot
Cornettin 4 fot Dulcian 8 fot Trumpet 4 fot
*påbörjad men aldrig fullbordad
  • 1704: Visitation av biskop Jesper Swedberg, som konstaterar att orgelverket befinner sig i ett mycket dåligt skick.
  • 1708: Kontrakt upprättas med Johan Niclas Cahman, Stockholm, som påpekar att orgeln i Varnhem är i så dåligt skick "att man ej kan wetta eller specificera hwad för stemmor der hafwa förr warit eller ännu äre, emädan uti hela Manualen snart inga eller få Pijpor äre qwar ..." I ryggpositivet fanns dock de flesta piporna ännu kvar, men eftersom detta var trångt och svårt att reparera, föreslår Johan Niclas, att man, med användning av pipor från ryggpositivet, enbart iståndsätter manualverket. I kontraktet anges följande disposition:

Disposition:

Manual
Borduna 16 fot
Principal 8 fot
Fluit Doux 8 fot
Octava 4 fot
Decima 4 fot (= Ters 1 3/5 fot)
Qvinta 3 fot (eg. 2 2/3 fot)
Superoctava 2 fot
Mixtur IV chor. Bas /Discant (1708)
Trompet 8 fot (1708)
  • 1879: Firma Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark, bygger en helt ny 26-stämmig orgel. Ny fasad och läktare utformas efter ritningar av arkitekt E. Jacobsson.
  • 1923: Orgeln förses med en ny fasad ritad av arkitekt Axel Forssén efter förebild av 1600-talsrgeln.
  • 1954: Tillägg av Mixtur IV chor. i manual I.
  • 1965: En eldsvåda förstör orgeln.
  • 1968: Hermann Eule, Bautzen, Tyska demokratiska republiken bygger en mekanisk 3-manualig orgel med 33 stämmor. Ny fasad.

Disposition:

Huvudverk (I) Svällverk (II) Bröstverk (III) Pedal Koppel
Kvintadena 16’ Hålflöjt 8’ Gedackt 8’ Subbas 16’ I/P
Principal 8’ Fugara 8’ Rörflöjt 4’ Oktavbas 8’ II/P
Rörflöjt 8’ Unda maris 8’ Principal 2’ Gedackbas 8’ III/P
Oktava 4’ Principal 4’ Larigot 1 1/3’ Oktava 4' II/I
Koppelflöjt 4’ Waldflöjt 4’ Cymbel II chor. Dolkan 2’ III/I
Oktava 2’ Nasat 2 2/3’ Krumhorn 8’ Mixturbas IV chor.
Sesquialtera II chor. 2 2/3’ + 1 3/5’ Svegel 2’ Tremulant Fagott 16’
Mixtur V chor. Sifflöjt 1’ Clairon 4’
Trumpet 8’ Scharf IV chor.
Skalmeja 8’
Tremulant
Crescendosvällare

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klosterland Varnhems webbplats [1]
  2. ^ Svd 2007-09-28 [2]
  3. ^ C14-dateringar från 2007 daterar den äldsta graven med mannen med örnnäsa från perioden 780-970 e.Kr. [3]
  4. ^ Det finns inga direkta källor som bekräftar Sigrids donation, men danska källor visar på hur donationen bestrids av hennes släktingar, bl.a. drottning Kristina gift med Erik den Helige [4]
  5. ^ Skara pastorat 2007-07-16
  6. ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. Ordalaget: Stockholm 1999, s. 157
  7. ^ Ur en värlmandssläkts öden, Rolf Lagerborg
  8. ^ Västergötlandsmuseum om Birger Jarls hypotesen [5]

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]