Vasa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den svenska ätten, se Vasaätten. För det svenska örlogsskeppet som sjönk 1628, se regalskeppet Vasa. För andra betydelser av detta namn, se Vasa (olika betydelser).
Vasa
Vaasa (finska)
Kommun
Vaasa.vaakuna.svg
Land  Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Vasa
Area 574,9 km² (2013-01-01)[1]
 - land 364,26 km²
 - vatten 210,64 km²
Folkmängd 66 357 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 182,17 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir. Tomas Häyry
 - Politisk fördelning (67 mandat)
- SFP: 15
- Saml: 15
- SDP: 14
-Sannf: 9
- VF: 4
- C: 4
- KD: 3
- Gröna: 3
(12 november 2012)[3]
Kommunkod 905
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
63° 05′ 45″
21° 36′ 57″
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
71,8 %
25,0 %
3,2 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Vasa
-Härad Vasa
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Vasa
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Västra Finland
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Österbotten
Vaasa.sijainti.suomi.2013.svg

Vasa (finska: Vaasa) är en stad med omkring &&&&&&&&&&066357.&&&&&066 357 invånare i landskapet Österbotten i Finland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vasa grundlades 1606 av Karl IX invid foten av Korsholms vallar. Staden erhöll sina första privilegier 1611, varvid staden, som dessförinnan kallats Mustasaari, Mussor, tilldelades namnet Vasa. Detta till åminnelse av Sveriges då regerande konungaätt, Vasaätten. Karl IX var den yngste sonen till Gustav Vasa.

Under finska kriget utkämpades på stadens gator den 25 juni 1808 en häftig strid mellan en avdelning landstigna svenska trupper under Bergenstråhles befäl och ryska ockupationstrupper. Efter striden slut skedde i staden en fem dagar lång våldsam plundring som genomfördes av de ryska trupperna.

Vy över staden Vasa från nordost, före branden 1852. En litografi av Johan Knutson, 1840-tal.

Efter att ha förstörts vid en brand den 3 augusti 1852 flyttades staden 7 km närmare havet. Kyrkoruinen och det fåtal stenbyggnader som kvarstod efter branden kan beses i Gamla Vasa. Genom kejserligt manifest 1855, med anledning av några enskilda stadsbors anhållan, förändrades den nya stadens namn till Nikolaistad; finska Nikolainkaupunki (efter tsar Nikolaj I av Ryssland). Alla försök att få ändringen att återgå var förgäves, intill dess efter ryska revolutionen 1917. Då återfick staden sitt gamla namn, som hela tiden fortlevt i dagligt tal.

I augusti 1855, under det pågående Krimkriget bombarderade den engelska flottan Brändö hamn.

Under finska inbördeskriget 1918 tog en del av landets regering sin tillflykt till Vasa, som blev det vita Finlands centrum. Den vita senaten, Finlands Senat, höll till i stadshuset. Som erkänsla för det understöd stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen föra Finlands frihetskors. På de rikssvenska frivilliga brigadmedlemmarnas hjältegrav i Vasa, den så kallade Svenska kullen]], har på initiativ från Sverige rests ett monument med de stupades namn.

Isvägen över Kvarken från Umeå uthamn i Holmsund till Vasa utgjorde en viktig försörjningsrutt för Finland under vinterkriget 19391940, då Vasa utsattes för ryskt bombardemang. I Tiklasparken, mittemot Malmögården, har ett minnesmärke i form av en gyllene hand på en låg piedestal placerats till minne därav.

Tvåspråkighet[redigera | redigera wikitext]

Staden hade fram till 1920 svenska som majoritetsspråk. De finskspråkigas andel har sedan dess stigit på grund av industrialisering och inflyttning. En kraftig arbetskraftsutvandring av finlandssvenskar till Sverige ledde till att finskans ställning som majoritetsspråk stärktes ytterligare. Vasa är ännu en tvåspråkig stad. Den svenskspråkiga besökaren klarar sig på svenska i nästan alla offentliga sammanhang. Detta beror delvis på att Vasas närmaste grannkommun Korsholm kringgärdar Vasa på fastlandet och har en absolut majoritet svenskspråkiga.

Kvarkentrafiken[redigera | redigera wikitext]

En viktig kommunikationslänk till och från Vasa är Kvarkentrafiken, det vill säga färjeförbindelserna Umeå–Vasa (start 1948) och Sundsvall–Vasa (start 1967). Det var dels en viktig infrastruktur och en kommersiell och lönsam verksamhet för Vasabåtarna, som senare ändrade namn till Vasa Line fram till 1991 och därefter för Silja Line, vars flaggskepp Wasa King (sedermera Estonia) trafikerade rutterna under åren 1991–1992. År 1999 upphörde till följd av ett EU-beslut den skattefria ombordförsäljningen på färjor som trafikerar medlemsländerna. Detta drabbade Kvarkentrafiken hårdare än någon annan färjeförbindelse inom hela EU-området, då Finlands och Sveriges höga alkohol- och tobaksskatter medfört att tax free-försäljningen ombord varit en viktig del av Kvarkenrederienas lönsamhet. Silja Line drog år 2000 in färjeförbindelserna till Vasa, och kvar fanns bara en ytterst blygsam trafik mellan Umeå och Vasa som upprätthölls av RG-Line, som gick i konkurs 2011. Trafiken fortsatte dock, och sedan början av år 2013 trafikerar Vasabåtarna (ett samägt bolag mellan Vasa och Umeå kommuner) rutten med en nygammal färja.

Tankarna på en Kvarkenbro har tagit en allvarligare form under senare år, i takt med att färjetrafiken har minskat och tidvis inte fungerat bra.

Förteckning över orter och platser i Vasa stad[redigera | redigera wikitext]

I kommunen ingår byarna och bosättningsområdena:

  • Aspnäs
  • Bobäck, Brändö (stadsdel med högskolor och universitet som Yrkeshögskolan Novia)
  • Centrum
  • Dragnäsbäck (där ishockeylaget Vasa Sport en gång grundades)
  • Gamla Vasa (den svenska yrkesutbildningen i Yrkesakademin), Gerby (Vasas största stadsdel)
  • Hemstrand, Högbacken, Höstves
  • Kappsäcken, Kilskiftet, Klemetsö (industriområde), Korsnäståget, Kronvik (badstrand)
  • Melmo, Molnträsket (sjö och naturområde)
  • Orrnäs
  • Prästgårdsbacken
  • Roparnäs (med mentalvårdsanstalt), Runsor (med Vasas internationella flygplats och industriområdet Vaasa Airport Park)
  • Stenhaga (affärsområde), Sandviken (med många av idrottsanläggningarna, exempelvis Sandvikens fotbollsstadion), Sunnanvik (med bostadsmässo-området från 2008), Sundom (den svenskaste stadsdelen i Vasa och en intressant landsby med Söderfjärden och Öjberget intill)
  • Vapenbrödrabyn, Vikinga, Västervik, Vöråstan (med relativt välbevarad trähusbebyggelse)

Enligt vetenskaplig datering finns vasaregionens äldsta spår av mänsklig aktivitet uppe på Öjberget, för 4000 år sedan.

Här finns också stranden Risöfladan, berget Öjberget, öarna Domarskäret, Långskäret (med fiskehamn), Smulterö, halvöarna Borgaren (med oljehamn), Utterön, grundet Gåsgrund (med fiskefyr), fjärdarna Korshamnsfjärden, Kråkfjärden, Norra Stadsfjärden och Södra Stadsfjärden, sundet Penikarströmmen samt viken Metviken.

Cirka 10 kilometer söder om Vasa ligger Söderfjärden, där det skedde ett meteoritnedslag för ungefär 520 miljoner år sedan. Det är unikt så tillvida att hela området är fast mark. Alla de tio övriga meteoritkratrarna i Finland är täckta av vatten. Kraterns randberg är klart synliga, i norr till exempel Öjberget, som också är Vasas vintersportcentrum. Infjärden (finska Pukinjärvi) är en sjö i Vasa.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Österbottens museum är regionmuseum och är beläget i Vasa. Som konstmuseum räknas det som ett av de mest betydande i Finland med verk av många namnkunniga konstnärer. Kvarkens naturcenter Terranova finns i bottenvåningen och fungerar också som infopunkt för Finlands första och enda Unescos världsnaturarv i Finland: Kvarkens skärgård.

Mitt på Söderfjärden finns den nyaste sevärdheten i vasatrakten: Söderfjärdens Meteoria (finska Meteoriihi), invigd 27 juni 2008 av minister Ole Norrback. Den är ett besökscenter, uppbyggd i en ria. Inne i rian finns utställningar om meteoritnedslaget och den i många avseenden unika Söderfjärden. En tio minuters multimedia-visning (finns på svenska, finska och engelska) berättar åskådligt om detta. Bakom projektet står Sundom Bygdeförening och ett flertal sponsorer. I rian finns också inrymt vasaregionens enda astronomiska observationspunkt med ett rymdteleskop. Den astronomiska föreningen Andromeda i Vasa svarar för observatoriedelen. Söderfjärden är Finlands viktigaste rastplats för höstflyttande tranor. Hösten 2006 fanns samtidigt 7160 tranor på Söderfjärdens tröskade åkrar.

På ön Vasklot (uttalas vassklo:t, finska Vaskiluoto) strax utanför Vasa finns hamn, järnvägsstation, nöjesparken Wasalandia, badanläggningen Tropiclandia och campingplatsen. Från färjehamnen avgår så gott som dagligen, året om, RG-lines färja M/S RG 1 till Umeå hamn i Holmsund i Sverige, med en körtid om cirka 4,5 timme. Vasklot fick järnvägsförbindelse år 1900 och stationen är ritad av arkitekten Bruno Granholm. Stationsområdet är skyddat av Museiverket. De intilliggande byggnaderna är från 1890- och 1910-talet.

Vasa kasernområde med den rysk-ortodoxa kyrkan Sankt Nikolai är skyddat av Museiverket.

Wasa Teater är en svenskspråkig teater, grundad 1919. Manskören Wasa Sångargille grundades 1930, och ger julkonserter i Vasa med omnejd.

Gästhamnar i Vasa kommun[redigera | redigera wikitext]

Gästhamnar i Vasa skärgård på Google Maps.

Medier[redigera | redigera wikitext]

I Vasa utges den svenskspråkiga dagstidningen Vasabladet samt dess finskspråkiga motsvarighet Pohjalainen. På nätet finns stadsbloggen Vaasalaisia.info (http://www.vaasalaisia.info).

Högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvudentrén till Vasa universitet

Sport[redigera | redigera wikitext]

Mycket av idrottsutövningen är koncentrerat till Sandviken där Vasa Arena och Sandvikens stadion finns. Där finns också simhall, bobollsstadion, friidrottsplan, travbana och Tennis-Center.

Kända personer från Vasa[redigera | redigera wikitext]

Rewell Center

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vasa centrum en höstkväll år 2005, med vy över Vasaesplanaden och torget, samt i bakgrunden köpcentret Rewell Center.
Vasa centrum en höstkväll år 2005, med vy över Vasaesplanaden och torget, samt i bakgrunden köpcentret Rewell Center.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 12 november 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 63°6′N 21°38′Ö / 63.100°N 21.633°Ö / 63.100; 21.633