Vasa

	Vasa
	Vaasa (finska)
	Kommun
	Vasa stads vapen
	Vasa stads vapen
Land	Finland
Landskap	Österbotten
Admin. centrum	Vasa
Area	575,13 km² (2016-01-01)
- land	364,54 km²
- vatten	210,59 km²
Folkmängd	67 615 (2021-12-31)
- män	34 000 (2020-12-31)
- kvinnor	33 551 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	185,48 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Tomas Häyry
- Kommunfullm.; ordf.	Joakim Strand, SFP
- Kommunstyr.; ordf.	Kim Berg, SDP
Kommunkod	905
Geonames	632979
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 69,5 %; 22,6 %; 7,9 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Österbotten
- Regioncentrum	Vasa
- Härad	Vasa
- Magistrat	Vasa
- Skattebyrå	Vasa
- Sjukvårdsdistrikt	Vasa
- Försäkringskrets	Västra Finland
- Nödcentral	Österbotten
- Räddningsverk	Österbotten
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 63° 05′ 45″; 21° 36′ 57″
	Vasa stads läge Vasa stads läge

För den svenska ätten, se Vasaätten. För det svenska örlogsskeppet som sjönk 1628, se regalskeppet Vasa. För andra betydelser av detta namn, se Vasa (olika betydelser).

Vasa (finska: Vaasa) är en stad med omkring &&&&&&&&&&067615.&&&&&067 615 invånare i landskapet Österbotten i Finland.

Historia

Fram till 1852 låg Vasa i det område som nu kallas för Gamla Vasa, ungefär sju kilometer sydost om stadens nuvarande centrum. På 1300-talet sträckte sig havet in dit och platsen där Vasa senare grundlades var en ö som hette Mustasaari (Svartön).^[4] Mustasaari socken nämns första gången 1348 i ett brev om handelsfrihet utfärdat av kung Magnus Eriksson.^[5] På 1360-talet anlades Korsholms slott på en holme i närheten av handelsplatsen – det vill säga nuvarande Korsholms vallar i Gamla Vasa. Slottet blev förvaltningscentrum för Korsholms län som fram till 1441 omfattade hela området kring Bottenviken, både norra Sverige och norra Finland.^[4]

På handelsplatsen i Mustasaari eller Mussor, som den ofta kallades på svenska, anlades en stad 1606 av Karl IX. Staden erhöll sina första privilegier 1611 och tilldelades samtidigt namnet Vasa till åminnelse av Sveriges då regerande konungaätt, Vasaätten. Karl IX var den yngste sonen till Gustav Vasa.

Under finska kriget utkämpades på stadens gator den 25 juni 1808 en häftig strid mellan en avdelning landstigna svenska trupper under Bergenstråhles befäl och ryska ockupationstrupper. Efter striden slut skedde i staden en fem dagar lång våldsam plundring som genomfördes av de ryska trupperna.

Efter att ha förstörts vid en brand den 3 augusti 1852 flyttades staden 7 km närmare havet till Klemetsö. Kyrkoruinen och det fåtal stenbyggnader som kvarstod efter branden kan beses i Gamla Vasa. Genom kejserligt manifest 1855, med anledning av några enskilda stadsbors anhållan, förändrades den nya stadens namn till Nikolaistad; finska Nikolainkaupunki (efter tsar Nikolaj I av Ryssland). Alla försök att få ändringen att återgå var förgäves, intill dess efter ryska revolutionen 1917. Då återfick staden sitt gamla namn, som hela tiden fortlevt i dagligt tal.

I augusti 1855, under det pågående Krimkriget bombarderade den engelska flottan Brändö hamn.

Under finska inbördeskriget 1918 tog en del av landets regering sin tillflykt till Vasa, som blev det vita Finlands centrum. Den vita senaten, Finlands Senat, höll till i stadshuset. Som erkänsla för det understöd stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen föra Finlands frihetskors. På de rikssvenska frivilliga brigadmedlemmarnas hjältegrav i Vasa, den så kallade Svenska kullen, har på initiativ från Sverige rests ett monument med de stupades namn.

Isvägen över Kvarken från Umeå uthamn i Holmsund till Vasa utgjorde en viktig försörjningsrutt för Finland under vinterkriget 1939–1940, då Vasa utsattes för ryskt bombardemang. I Tiklasparken, mittemot Malmögården, har ett minnesmärke i form av en gyllene hand på en låg piedestal placerats till minne därav.

Några av Vasas nuvarande stadsdelar, men som tidigare tillhörde Mustasaari socken, har en historia som kan spåras ända tillbaka till medeltiden. Till dem hör Sundom, eller Murmursund som byn hette, och Höstves eller "Hösteuesi" som man skrev. Syningsmän från de båda byarna deltog år 1440 vid en rågång i dåvarande Mustasaari socken.^[6] Namnet Gerby förekommer i dokument från 1470-talet.^[7]^[8] Namnet Västervik, eller "Westeruick" som det stavades, återfinns i ett dokument från 1543.^[9]

Tvåspråkighet

Staden hade fram till 1920 svenska som majoritetsspråk. De finskspråkigas andel har sedan dess stigit som en följd av industrialisering och inflyttning. En kraftig arbetskraftsutvandring av finlandssvenskar till Sverige ledde till att finskans ställning som majoritetsspråk stärktes ytterligare. Vasa är ännu en tvåspråkig stad. Den svenskspråkiga besökaren klarar sig på svenska i nästan alla offentliga sammanhang. Detta beror delvis på att Vasas närmaste grannkommun Korsholm kringgärdar Vasa på fastlandet och har en absolut majoritet svenskspråkiga.

Kvarkentrafiken

En viktig kommunikationslänk till och från Vasa är Kvarkentrafiken, det vill säga färjeförbindelserna Umeå–Vasa (start 1948) och Sundsvall–Vasa (start 1967). Det var dels en viktig infrastruktur och en kommersiell och lönsam verksamhet för Vasabåtarna, som senare ändrade namn till Vasa Line fram till 1991 och därefter för Silja Line, vars flaggskepp Wasa King (sedermera Estonia) trafikerade rutterna under åren 1991–1992. År 1999 upphörde till följd av ett EU-beslut den skattefria ombordförsäljningen på färjor som trafikerar medlemsländerna. Detta drabbade Kvarkentrafiken hårdare än någon annan färjeförbindelse inom hela EU-området, då Finlands och Sveriges höga alkohol- och tobaksskatter medfört att tax free-försäljningen ombord varit en viktig del av Kvarkenrederienas lönsamhet. Silja Line drog år 2000 in färjeförbindelserna till Vasa, och kvar fanns bara en ytterst blygsam trafik mellan Umeå och Vasa som upprätthölls av RG-Line, som gick i konkurs 2011. Trafiken fortsatte dock, och sedan början av år 2013 trafikerar Vasabåtarna (ett samägt bolag mellan Vasa och Umeå kommuner) rutten med en nygammal färja.

Tankarna på en Kvarkenbro har tagit en allvarligare form under senare år, i takt med att färjetrafiken har minskat och tidvis inte fungerat bra.

Förteckning över orter och platser i Vasa stad

I kommunen ingår byarna och bosättningsområdena:

Aspnäs
Bobäck (finska: Purola), Brändö (stadsdel med högskolor och universitet som Yrkeshögskolan Novia)
Centrum
Dragnäsbäck (där ishockeylaget Vasa Sport en gång grundades)
Gamla Vasa (den svenska yrkesutbildningen i Yrkesakademin), Gerby (Vasas största stadsdel)
Hemstrand, Högbacken, Höstves
Kappsäcken, Kilskiftet, Klemetsö (industriområde), Korsnäståget, Kronvik (badstrand)
Melmo, Molnträsket (sjö och naturområde)
Orrnäs (finska: Teeriniemi)
Prästgårdsbacken
Roparnäs (med mentalvårdsanstalt), Runsor (med Vasas internationella flygplats och industriområdet Vaasa Airport Park)
Stenhaga (finska: Kivihaka) (affärsområde), Sandviken (med många av idrottsanläggningarna, exempelvis Sandvikens fotbollsstadion), Sunnanvik (med bostadsmässo-området från 2008), Sundom (den svenskaste stadsdelen i Vasa och en intressant landsby med Söderfjärden och Öjberget intill)
Vapenbrödrabyn, Vikinga, Västervik, Vöråstan (med relativt välbevarad trähusbebyggelse)

Enligt vetenskaplig datering finns vasaregionens äldsta spår av mänsklig aktivitet uppe på Öjberget, för 4000 år sedan.

Här finns också stranden Risöfladan, berget Öjberget, öarna Domarskäret, Långskäret (med fiskehamn), Smulterö, halvöarna Borgaren (med oljehamn), Utterön, grundet Gåsgrund (med fiskefyr), fjärdarna Korshamnsfjärden, Kråkfjärden, Norra Stadsfjärden och Södra Stadsfjärden, sundet Penikarströmmen samt viken Metviken.

Cirka 10 kilometer söder om Vasa ligger Söderfjärden, där det skedde ett meteoritnedslag för ungefär 520 miljoner år sedan. Det är unikt så tillvida att hela området är fast mark. Alla de tio övriga meteoritkratrarna i Finland är täckta av vatten. Kraterns randberg är klart synliga, i norr till exempel Öjberget, som också är Vasas vintersportcentrum. Infjärden (finska Pukinjärvi) är en sjö i Vasa.

Kultur och sevärdheter

Österbottens museum är regionmuseum och är beläget i Vasa. Som konstmuseum räknas det som ett av de mest betydande i Finland med verk av många namnkunniga konstnärer. Kvarkens naturcenter Terranova finns i bottenvåningen och fungerar också som infopunkt för Finlands första och enda Unescos världsnaturarv i Finland: Kvarkens skärgård (Höga kusten/Kvarken).

Mitt på Söderfjärden finns den nyaste sevärdheten i vasatrakten: Söderfjärdens Meteoria (finska Meteoriihi), invigd 27 juni 2008 av minister Ole Norrback. Den är ett besökscenter, uppbyggd i en ria. Inne i rian finns utställningar om meteoritnedslaget och den i många avseenden unika Söderfjärden. En tio minuters multimedia-visning (finns på svenska, finska och engelska) berättar åskådligt om detta. Bakom projektet står Sundom Bygdeförening och ett flertal sponsorer. I rian finns också inrymt vasaregionens enda astronomiska observationspunkt med ett rymdteleskop. Den astronomiska föreningen Andromeda i Vasa svarar för observatoriedelen. Söderfjärden är Finlands viktigaste rastplats för höstflyttande tranor. Hösten 2006 fanns samtidigt 7160 tranor på Söderfjärdens tröskade åkrar.

På ön Vasklot (uttalas vassklo:t, finska Vaskiluoto) strax utanför Vasa finns hamn, järnvägsstation, nöjesparken Wasalandia, badanläggningen Tropiclandia och campingplatsen. Mellan hamnen i Vasklot och Umeå (Umeå hamn i Holmsund i Sverige) fungerar världens nordligaste färjlinje med daglig trafik året runt. Sedan 2013 trafikeras linjen av Wasaline. Vasklot fick järnvägsförbindelse år 1900 och stationen är ritad av arkitekten Bruno Granholm. Stationsområdet är skyddat av Museiverket. De intilliggande byggnaderna är från 1890- och 1910-talet.

Vasa kasernområde är skyddat av Museiverket. Den äldsta kasernbyggnaden i området är ett trevåningshus från 1860 ritat av arkitekten Ernst Bernhard Lohrmann. Den ortodoxa kyrkan S:t Nikolai är byggd i tegel mellan åren 1857 och 1862 efter ritningar av Carl Axel Setterberg. Träkasernerna är byggd 1880–82, arkitekten A. Boman.

Wasa Teater är en svenskspråkig teater, grundad 1919. Manskören Wasa Sångargille grundades 1930, och ger julkonserter i Vasa med omnejd.

Gästhamnar i Vasa kommun

Långskär gästbrygga
Vasklot hemmehamn
Vasklot gästbrygga
Vasklot servicehamn
Brändö servicehamn
Granskär gästbrygga
Kopparfuruskär utfärdshamn

Gästhamnar i Vasa skärgård på Google Maps.

Medier

I Vasa utges den svenskspråkiga dagstidningen Vasabladet samt dess finskspråkiga motsvarighet Pohjalainen. På nätet finns stadsbloggen Vaasalaisia.info (http://www.vaasalaisia.info).

Högre utbildning

Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa
Västra Finlands designcentrum (Muova)
Svenska handelshögskolan
Yrkeshögskolan Novia
Vasa yrkeshögskola
Vasa universitet
Åbo Akademi

Sport

Vasa Sport – ishockeyklubb som spelar i FM-ligan i ishockey från säsongen 2014–15
Vaasan Palloseura (VPS) – fotbollsklubb som spelar i Tipsligan
Vasa IFK (VIFK) – fotbollsklubb som spelar i division 1 från säsongen 2015
Vaasan Kiisto – idrottsförening inom volleyboll och fotboll
Vaasa Airsoft Association – Airsoftförening i Vasa
Sundom IF – En växande idrottsförening
Vaasan maila – bobollsklubb i Vasa
Vasa Idrottssällskap - förening med friidrotts-, bowlings- och cykelverksamhet

Mycket av idrottsutövningen är koncentrerat till Sandviken där Vasa Arena och Sandvikens stadion finns. Där finns också simhall, bobollsstadion, friidrottsplan, travbana och Tennis-Center.