Vasaborg (ätt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasaborg
Skölden visade en vase med en bastardsträng
Förgrenad ur Vasaätten
Stamfar Gustaf Gustafsson (1616-1653) Vasaborg
Sätesgård Grevskapet Vasaborg
Adlad 1637
Synonym af Vasaborg, af Wasaborg
Framstående generalmajoren Anton Adolf af Wasaborg
Svenska Riddarhuset
Introducerad 1647
Värdighet grevlig ätt nr: 6
Utslocknad
Utslocknad 1777
Svärdssidan Georg Mauritz af Vasaborg (1678-1754)
Spinnsidan Henrietta Polyxena af Vasaborg (1696-1777)
För byggnadstypen, se Vasaslott.

Vasaborg (även af Vasaborg, af Wasaborg) var grevlig ätt som utgrenade sig från den kungliga grenen av ätten Vasa. Kung Gustav II Adolfs utomäktenskapliga son med Margareta Slots, Gustaf Gustafsson (1616-1653), adlades 1637 med namnet Vasaborg och upphöjdes till friherre och greve med namnet af Vasaborg (af Wasaborg) 1646 (introducerad 1647 under nummer 6). Grevskapet Vasaborg inkluderade bland annat staden Nystad i Finland. Skölden visade en vase med en bastardsträng.

Gustaf Gustafsson af Vasaborgs ena sonson, den utan tjänst levande Georg Mauritz af Vasaborg (född 1678) slöt ätten på svärdssidan 1754. Hans syster Henrietta Polyxena af Vasaborg (född 1696) avled ogift i yttersta misär på sitt gods Hundlosen i Oldenburg 1777 och slöt därmed ätten på spinnsidan. En bror till ovannämnda var sedermera generalmajoren Anton Adolf af Wasaborg (1689–1748) som deltog i Karl XII:s krig och i det ryska kriget 1741–1743 utan större framgångar.

Ätten Vasaborgs vapen i det Vasaborgska gravkoret i Riddarholmskyrkan i Stockholm där Gustaf Gustafsson af Vasaborg vilar.