Vasaorden
- För båten, se Vasaorden (kungaslup). För det amerikanska sällskapet, se Vasa Order of America.
| Kungliga Vasaorden | |
Vasaordens storkorskraschan och ordenskors.
|
|
| Utdelas av | Sveriges konung |
|---|---|
| Typ | Kunglig förtjänstorden |
| Band | Grönt |
| Motto | GUSTAF DEN TREDIE INSTIKTARE MDCCLXXII |
| Utdelas för | Förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag |
| Status | Vilande sedan 1975 |
| Herre och mästare | Kung Carl XVI Gustaf |
| Grader | 5 |
| Förkortning(ar) | VO |
| Statistik | |
| Instiftad | 1772 |
| Första utdelning | 1772 |
| Senaste utdelning | 1974 |
| Rang | |
| Nästföljande (högre) | Nordstjärneorden |
| Nästföljande (lägre) | Carl XIII:s orden |
 |
|
| Vasaordens släpspänne. | |
Kungliga Vasaorden (VO, ursprungligen Wasaorden) är en svensk kunglig orden, som instiftades den 29 maj 1772 av Gustav III, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga. Orden är sedan Ordensreformen 1975 vilande.[1] Till orden hör Vasamedaljen.
Innehåll |
Historia[redigera]
Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.
Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att ”Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.”
Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.
I princip tilldelades Vasaorden personer som inte var i statens tjänst. Dessa belönades i stället med Nordstjärneorden, som normalt inte utdelats till icke-statstjänstemän. I speciella och mycket sällsynta fall har det förekommit att en och samma person förlänats såväl Nordstjärneorden som Vasaorden.
Insignier[1][redigera]
- Kedjan består av fyra vasakärvar, fyra nässelblad och tolv krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld har två merkuriusstavar och två Ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.
- Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna, i korsets mitt finns en vase i silver. Kommendörskraschanen är likadan, men saknar nässelbladen.
- Ordenstecknet är ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgedd av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Det ursprungliga ordenstecknet var en vase i en oval medaljong allmänt kallad "vasatrissan", vilken 1860 placerades som mittglob i ett åttaflikigt malteserkors.
- Ordensbandet - Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg
Grader[redigera]
Vasaorden har sedan 1889 fem klasser:
- Kommendör med stora korset (KmstkVO)
- Kommendör av första klassen (KVO1kl)
- Kommendör (KVO)
- Riddare/ledamot av första klassen (RVO1kl/LVO1kl)
- Riddare/ledamot av andra klassen (RVO2kl/LVO2kl)
Till orden hör även Vasatecknet och Vasamedaljen.
Ordenshärold[redigera]
När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd; det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Vasaordens härold har varit obesatt sedan 1865.[2]
Härolderna bar speciella Häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden; denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[3]
Ordensdräkt[redigera]
De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Vasaordens dräkt var i grönt siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i grönt med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[4]
Bilder[redigera]
-
Vasaordens härold syns som nummer två från höger.
-
Vasaordens dräkt.
-
Dräkt för kommendör med stora korset av Vasaorden.
-
Vasaordens storkorskraschan och kedja.
-
Det ursprungliga ordenstecknet (1772–1860), efter sitt utseende populärt kallad ”Vasatrissan”.
Mottagare (urval)[redigera]
- Johan Tobias Sergel – skulptör. Utnämnd till Riddare av Vasaorden 1782 av Gustav III
- Tord Magnusson – generalkonsul, Prinsessan Christinas make
- Yngve Larsson – politiker. Kommendör av första klassen, 1941
- Birger Nordholm - turistchef
- Sven Johan Ögrim – kommendör i Frälsningsarmén.
- Axel Petri – textilhandlare och riksdagsledamot (Första Kammaren)
- Gustaf Arvid Lilliehöök – disponent vid Hofors bruk
- Hjalmar Lundbohm – ingenjör och geolog
- Sigge Bergman – idrottsledare
- Göthe Fernheden – disponent vid Surahammars Bruk
- Olof Molander – regissör och Dramatenchef
- Sven Fredén — kyrkoherde i Ullerud
- Carl Fredrik Liljevalch, d.ä., företagare
- Hjalmar Petri – chef i textilbolaget Petri
- Carl Petri – chef i textilbolaget Petri
- Erik von Sydow – professor, Göteborg
- Gunnar Göthberg – filosofie doktor i farmakologi i Göteborg
- John Stålhed – bergsingenjör
- Åke Alestam – ekonomi- och finansdirektör i Billerudkoncernen
- Samuel Frost – fabrikör
- Gunnar Hybinette – verkställande direktör i Bahco Koncernen
- Gustaf Fredrik Östberg – Politiker och godsägare
- Carl Werner Dankwort - Tysk diplomat [5]
Se även[redigera]
- Vasamedaljen
- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Riddarordnar i Sverige
- Ordensreformen
- Lista över ordnar
- Ordenssalarna
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b] http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm
- ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Svenska Heraldiska Föreningen
- ^ http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018 Heraldiskt forum
- ^ Nordisk Familjebok http://runeberg.org/nfbt/0442.html
- ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Carl_Werner_Dankwort
Källor[redigera]
- Ny svensk historia – en bokfilm 1771–1810, Erik Lindorm/Riksbiblioteket 1979 s. 54–55
- Nationalencyklopedin, 2007
- Kungliga Vasaorden, [Verket omfattar de med Vasaorden dekorerade personer, vilka finnas upptagna i statskalendern årgång 1944], huvudredaktör: historiografen och sekreteraren i Riksheraldikerämbetet Johan Kleberg (1883-1957), Almqvist & Wiksell, Uppsala 1944 s. XI
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, K.V.O., 1904–1926.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vasaorden
