Vassleprotein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Vassleprotein (engelska: whey protein) är de proteiner från mjölk som blir kvar i vasslen (engelska: whey) vid ostframställning. Vassleprotein i pulverform marknadsförs som kosttillskott, framför allt som proteintillskott för kroppsbyggare.[1]

Kemi[redigera | redigera wikitext]

Vid ostframställning hamnar proteinet kasein och huvuddelen av fettet i osten, medan vassleproteinerna blir kvar i vasslen, som också består av vatten, laktos (mjölksocker) samt en del mineraler. Vassleprotein är en blandning av olika vattelösliga globulära proteiner.

För att framställa vassleprotein avlägsnas det kvarvarande fettet i vasslen, som därefter filtreras och torkas till ett pulver. Beroende på hur framställningen sker, får pulvret olika proteinhalt.

Typer av vassleprotein[redigera | redigera wikitext]

Tre huvudsakliga typer av vassleproteinpulver finns på marknaden:

  • Koncentrat, som utöver vassleprotein även innehåller en viss mängd fetter och laktos.
  • Isolat, som bearbetats för att ta bort nästan allt fett och laktos, och därför har en högre andel protein.
  • Hydrolysat, där vassleproteinet delvis hydrolyserats, vilket inneburit att det brutits ner till aminosyror och mindre peptider. Avsikten med denna behandling är att proteinet lättare ska kunna tas upp av kroppen när det används som kosttillskott. På grund av den extra bearbetningen är hydrolysat dyrare än isolat.

Kosttillskott[redigera | redigera wikitext]

Brukar med vasslepulver som marknadsförs som kosttillskott.

Vassleprotein som kosttillskott säljs vanligen i form av proteinpulver med en angiven proteinhalt, som ofta är runt 80 procent. Det är vanligt att pulvren innehåller någon form av smaksättning. Världsproduktionen av proteinpulver har uppskattats till mellan 120 000 och 150 000 ton 80-procentigt proteinpulver.[1]

Efterfrågan på proteinpulver har ökar bland styrketränande motionärer. Nutritionister har dock påpekat att idrottare i de flesta fall inte har något behov av proteintillskott om de i övrigt äter en balanserad kost som tillgodoser deras energibehov.[1] För att komma upp till det proteinintag som Sveriges olympiska kommitté rekommenderar för styrkeidrottare, 1,6-1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, krävs i de flesta fall inget proteintillskott.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Proteinpulver, Råd & Rön 2011-03-22