Vatslav Nizjinskij

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vatslav Nizjinskij som faun i sin egen balett L'Après-midi d'un Faune (1912).

Vatslav Fomitj Nizjinskij (ryska Ва́цлав Фоми́ч Нижи́нский, polska Wacław Niżyński, på svenska även Vaslav Nijinskij och Waslaw Nijinsky), född 12 mars 1890 i Kiev, död 8 april 1950 i London, var en rysk dansare och koreograf av polsk härkomst, verksam inom balettkonsten åren strax före och under första världskriget.

Han uppmärksammades för sin kraftfulla men likväl graciösa teknik och var en legendarisk medlem av Djagilevs Ryska baletten tillsammans med ballerinan Tamara Karsavina. Hans berömmelse vilar också på en ovanligt inlevelserik förmåga till rolltolkning, som den förste att gestalta exempelvis Petrusjka.

Nizjinskij förnyade även dansen i riktning mot friare uttrycksformer. Han gjorde bl. a. den nyskapande koreografin till L'après-midi d'un faune (En fauns eftermiddag) 1912, efter Stéphane Mallarmés dikt och till Claude Debussys preludium för orkester, Prélude à l'après-midi d'un faune. Året därpå ville Igor Stravinskij skylla det dåliga mottagandet av Våroffer på Nizjinskijs koreografi.

Avskedad från Ryska baletten och nyligen frisläppt ur en deprimerande husarrest i Budapest, vilken hade orsakats av kriget mellan hustrun Romola de Pulszkys hemland Österrike-Ungern och Ryska imperiet, satte Nizjinskij 1916 upp en egen balett på Metropolitan i New York till ett symfoniskt verk av Richard Strauss. Baletten byggde på den medeltida historien om upptågsmakaren Till Eulenspiegel, vilket också var namnet på såväl musikstycke som balett. Nizjinskij dansade själv titelrollen.

Vatslav Nizjinskijs grav i Paris med en skulptur av honom som Petrusjka.

Hans sista uppträdande ägde rum vid en privat bjudning i Sankt Moritz 1919. Under vistelsen i denna alpstad förde han även en dagbok som gavs ut långt senare. Samtidigt fick han diagnosen schizofreni och vårdades fram till mitten av 1930-talet på hospitalet Burghölzli i Zürich. Han avled i London 1950 och begravdes där, men 1953 flyttades hans kvarlevor till Montparnasse-kyrkogården i Paris.

Utgåvor av dagboken[redigera | redigera wikitext]

Biografier[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]