Vattenbuffel
| Vattenbuffel Status i världen: Starkt hotad[1] |
|
Ko med kalv
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj | Oxdjur Bovinae |
| Släkte | Bubalus |
| Art | Vattenbuffel B. bubalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bubalus bubalis | |
| Auktor | Kerr, 1792 |
| Synonymer | |
| Bubalus arnee | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vattenbuffeln eller indisk buffel (Bubalus bubalis) är ett slidhornsdjur som tillhör underfamiljen oxdjur. Vattenbuffeln domesticerades redan för cirka 4000 år sedan och är sällsynt i det vilda. Den används som dragdjur och hålls även för mjölk och kött.
Vattenbuffeln kan bli upp till 3 meter lång och 150-190 centimeter hög, men de domesticerade brukar vara betydligt mindre.[2] Djurets horn är svängda utåt och bakåt och avståndet mellan hornens spetsar kan överstiga 1 meter. Djuret utmärker sig genom sin välvda panna, sina vid basen vitt skilda, väldiga horn, vilka uppges vara längre hos kon än hos tjuren, och sina jämförelsevis mindre öron.
Innehåll |
Utbredning[redigera]
I vilt tillstånd finns endast något tusental djur i små spridda populationer i Indien, södra Nepal och Sydöstasien.[1] Ursprungligen förekom den i ett bälte mellan nuvarande Malaysia och Indonesien. Tama vattenbufflar är vanliga i Sydöstasien och finns även på andra håll i världen.
Under 1800-talet introducerades vattenbuffeln till Australien för jakten och köttets skull och ett förvildat bestånd kom att etablerat sig i den norra delen av landet. På 1970-talet hade antalet vattenbufflar i Australien blivit så många att de förstörde våtmarkerna. Ett annat problem var att de kunde bära på sjukdomar som kunde spridas till tamboskapen, varför åtgärder vidtogs för att hålla beståndet nere och begränsa skadorna.[3]
Levnadssätt[redigera]
Vattenbuffeln livnär sig på i första hand färskt gräs och lever i vilt tillstånd i fuktiga gräsområden, träsk och liknande terräng. Livslängden i det vilda är upp till 25 år.[2][1] I fångenskap har individer blivit 29 år gamla.[2]
Användningsområden[redigera]
Den italienska osten Mozarella ystas traditionellt på mjölk från vattenbuffel. Vissa exklusiva bilmodeller har vattenbuffelns skinn som klädsel och inredning som tillval.
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b c] Bubalus bubalis på IUCN:s rödlista, auktor: Hedges, S., Sagar Baral, H., Timmins, R.J. & Duckworth, J.W. 2008, besökt 25 februari 2009.
- ^ [a b c] Animal Diversity Web
- ^ Australian Goverment: The feral water buffalo (Bubalus bubalis)
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör vattenbuffel
|
||||||||||||||||||||
