Vattenfall (företag)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vattenfall AB
Vattenfall office building 20060913 001.jpg
Vattenfall Nordens tidigare huvudkontor i Råcksta, Stockholm
Org.nr 556036-2138
Typ Statligt aktiebolag
Huvudkontor Sverige Solna, Sverige
Nyckelpersoner Lars G Nordström
Styrelseordförande
Øystein Løseth
Vd Koncernchef
Bransch Energi
Produkter Elektricitet
Elnät
Fjärrvärme
Förnybar energi
Antal anställda 25 131 - December 2012
Historia
Grundat 1909 - Kungliga Vattenfallsstyrelsen.
1992 - Vattenfall AB.
Ekonomi
Omsättning 178,068 miljarder SEK
Rörelseresultat 26,039 miljarder SEK
Vinst efter skatt 17,224 miljarder SEK
Tillgångar 528,364 miljarder SEK
Eget kapital 146,428 miljarder SEK
Struktur
Ägare Svenska staten - (100%)
Dotterbolag Nuon Energy - 67%
Avdelningar Business Group Pan Europe
Wind
Nuclear
Engineering

Business Group Nordic
Hydro Nordic
Distribution Nordic
Sales Nordic
Heat Nordic
Services Nordic

Business Group Central Europe
Mining & Generation
Transmission
Distribution Germany
Sales Germany
Heat Germany
Distribution Poland
Sales Poland
Heat Poland

Business Group Benelux
Exploration & Production
Power, Heat & Services
Sales Benelux

Trading
Shared Services Centres
Övrigt
Webbplats Vattenfall.se
Vattenfall.com
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[1]

Vattenfall AB är ett av Europas ledande energiföretag och är helägt av Svenska staten. Företaget är producent av elektrisk energi, fjärrvärmeleverantör samt elnätägare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vattenfall bildades 1909 efter ett riksdagsbeslut ur Trollhätte kanal- och vattenverk under namnet Kungliga Vattenfallsstyrelsen. De första vattenkraftprojekten var Olidan i Göta älv, Porjus i Lule älv och Älvkarleby i Dalälven.

Vattenfall levererade främst energi till industrin. Järnvägen, skogs- och träindustrin var de största kunderna. Hushållselkunderna var relativt få på grund av de höga elpriserna.

Vattenfall AB bildades 1992 genom att affärsverket Vattenfall (Statens vattenfallsverk) ombildades till aktiebolag, som en förberedelse för avregleringen av elmarknaden som genomfördes 1996. Vid samma tidpunkt bildades affärsverket Svenska Kraftnät som övertog stamnätet.

Mellan åren 1999-2008 var Vattenfall även leverantör av tele-, internet- och mobiltelefonitjänster. För sina mobiltelefonitjänster använde företaget Telia Soneras GSM-nät.

Vattenfalls huvudkontor ligger i Solna.

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Senior Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan[2]

Företaget[redigera | redigera wikitext]

Vattenfalls kraftverk i Boxberg, Tyskland

Efter avregleringen 1996 expanderade Vattenfall internationellt och man äger nu ett flertal kraftverk i olika länder. I Sverige står kärnkraft och vattenkraft för en stor del av företagets elproduktion medan företaget i Tyskland och Polen satsat mycket på kolkraft. Företaget har även produktion i Finland och Estland.

Vattenfall äger vindkraftparken Lillgrund, den hittills största enskilda satsningen på vindkraft i Sverige.

Vattenfall är huvudsponsor för Quadriga-priset som sedan 2003 utdelas i Berlin.

Nuonaffären[redigera | redigera wikitext]

2009 köpte man det holländska företaget Nuon, vilket kom att göra Vattenfall till ett av Europas största energibolag. Vattenfall betalade 89 miljarder för Nuon, den största kontantaffären i Sveriges historia. Affären har kritiserats och bland annat kallats Sveriges sämsta affär - någonsin.[3] Köpet orsakade en politisk storm[4] när det 2013 stod klart att förvärvet var ett fiasko som redan kostat 37,5 miljarder kronor,[5] och VD fick avgå.[5]

När politiskt ansvar skulle utkrävas hävdade Fredrik Reinfeldt först att frågan var "helt hänvisad till ansvarigt statsråd"[4] och försökte lägga skulden på näringsminister Maud Olofsson, då sedan ett par år borta från politiken, och Per Bolund (mp) KU-anmälde Olofsson för hennes hantering av affären.[6] Senare kunde TV4 publicera ett internt dokument som visade att statsministern godkänt affären[7] och diskuterade Nuon med övriga partiledare i alliansen den 11 februari 2009.[4] Någon oberoende granskningskommission har inte kommit till stånd.[8]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Vattenfall AB har fått mycket kritik på grund av engagemanget i tysk kolkraft. På Världsnaturfondens "Dirty Thirty"-lista över de trettio största utsläpparna av koldioxid i Europa innehar Vattenfall AB fyra platser. Miljörörelsen har även kritiserat storleken på Vattenfalls satsningar i förnyelsebara energikällor.[9] Mellan 2009-2013 kommer Vattenfall att investera ca 54 miljarder i förnybar energi vilket motsvarar 28 % av deras investeringar[10]

Vattenfall vann den nedlåtande utmärkelsen 'världens värsta hycklare' genom den internationella Climate Greenwash Awards 2009.[11]

Efter kritiken meddelade Lars G. Josefsson, den 13 november 2009 att han skulle avgå som vd. Vattenfall har skrivit på bindande avtal i Tyskland att om en kärnkraftsolycka inträffar blir de skyldiga att betala miljardskadetånd.[12] Ansvarstagandet var en förutsättning för att få tillstånd att driva kärnkraftverken.

Vattenfalls styrelse utsåg Øystein Løseth till ny VD 15 november 2009 på ett extra styrelsemöte. Han tillträde som VD och koncernchef före sommaren 2010 när Lars G Josefsson gick i pension. Från 1 oktober 2014 tillträder Magnus Hall som VD för Vattenfall [13][14]

Vintern 2010/2011 riktades hård kritik mot elbolagen med Vattenfall i spetsen för de höga priserna på el. Kärnan i kritiken var marginalprissättningsmekansimen på Nord Pool och en marknadssituation som inte förefaller ge incitament för ökad produktion och därmed skulle driva upp elpriset.[15]

År 2014 protesterade bland annat en rad svenska artister mot Vattenfalls planer, med den svenska regeringens stöd, på fem nya brunkolsgruvor i Tyskland. Kritiken avser att koldioxid, svavel och kväve släpps ut, byar måste flyttas, landskap förändras samt att Vattenfall har lagt planerna på hyllan att avskilja koldioxen och gräva ned den.[16][17][18]

Kraftverk ägda av Vattenfall (urval)[redigera | redigera wikitext]

Vattenkraft[redigera | redigera wikitext]

Vattenfalls kraftverk i Stornorrfors, Umeå

Vindkraft[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraft[redigera | redigera wikitext]

Kolkraft[redigera | redigera wikitext]

Oljekraft[redigera | redigera wikitext]

Sponsring[redigera | redigera wikitext]

Källa: [19]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Vattenfall Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560362138/bokslut. 
  2. ^ http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx
  3. ^ Sveriges sämsta affär – någonsin, Svenska Dagbladet, 8 februari 2013. Läst 2013-02-08.
  4. ^ [a b c] Storbråk om ansvaret för Nuon-fiaskot, Svenska Dagbladet, 16 februari 2013
  5. ^ [a b] Vattenfalls vd går efter Nuonfiaskot, Svenska Dagbladet, 30 oktober 2013
  6. ^ Nuon-fiaskot fortsätter plåga Vattenfall, Expressen, 23 jul 2013
  7. ^ Reinfeldt godkände Nuon-affären, TV4, 2013-02-14
  8. ^ Ingen granskning av Nuon-affären, Miljöaktuellt, 24 januari 2014
  9. ^ ”World Wildlife Fund Dirty Thirty”. Panda.org. http://assets.panda.org/downloads/european_dirty_thirty_may_2007.pdf. 
  10. ^ ”Vattenfall en av de största producenterna i Europa av förnybar energi”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/vattenfall-kommenterar_75858.htm. 
  11. ^ Climate Greenwash winner revealed
  12. ^ ”Ny vd för Vattenfall inom några veckor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ny-vd-for-vattenfall-inom-nagra-veckor. 
  13. ^ ”Øystein Løseth tar över Vattenfall”. DI.se. http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fo%3Dsn%26stat%3D0%26ArticleID%3D2009%255C11%255C16%255C362011%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter. [död länk]
  14. ^ ”Lars G Josefssons efterträdare utsedd - Øystein Løseth tillträder som vd före sommaren 2010”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/news-details_152996.htm. 
  15. ^ ”El-juntans vinstfest”. E24. 21 februari 2011. http://www.e24.se/analys/el-juntans-vinstfest_2630687.e24. 
  16. ^ Svenska artister i protest mot Vattenfall, dagens nyheter 3 juli 2014
  17. ^ 800 får flytta när Vattenfall bryter kol, Dagens Nyheter 3 juni 2014
  18. ^ Vattenfalls kolgruvor påverkar landskap och miljö, P1 Klotet, 25 januari 2012.
  19. ^ ”Vattenfall Sponsring”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/sponsring.htm. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Gösta Malms tid: Vattenfall 1928-38 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616987. ISBN 91-7186-128-9 (inb.) 
  • Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Vilhelm Hansens tid: Vattenfall 1909-28 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616965. ISBN 91-7186-105-X (inb.) 
  • Fridlund, Mats (1999). Den gemensamma utvecklingen: staten, storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken. [Stockholm papers in history and philosophy of technology], 0349-2842[Trita-HOT], 0348-4696 ; [2036]. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607728. ISBN 91-7139-463-X (inb.) 
  • Fridlund, Mats (1994). ”"En specifikt svensk virtuoskonst": empiriska och teoretiska perspektiv på utvecklingsparet Asea-Vattenfalls historia”. Polhem (Göteborg : Svenska nationalkommittén för teknikhistoria (SNT), 1983-) 1994 (12),: sid. 106-131 : ill.. ISSN 0281-2142. ISSN 0281-2142 ISSN 0281-2142.  Libris 2242115
  • Från verk till bolag: förslag till ändrad företagsform för Statens vattenfallsverk. Stockholm: Statens vattenfallsverk. 1967. Libris 2304517 
  • Kungl. Vattenfallsstyrelsen 1909-1934.. Stockholm. Libris 1319272 
  • Statens vattenfallsverk under fyra decennier. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. 1947. Libris 1498086 
  • Statens vattenfallsverk 1928-1938. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. Libris 8219339 
  • Lalander Sven, Gradin Rolf, red (1984). Vattenfall under 75 år: [1909-1984]. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7617072. ISBN 91-7186-231-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]