Vattenfall (företag)
| Vattenfall AB | |
|
|
| Org.nr | 556036-2138 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor |  Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Lars G Nordström Styrelseordförande Øystein Løseth Vd Koncernchef |
| Bransch | Energi |
| Produkter | Elektricitet Elnät Fjärrvärme Förnybar energi |
| Antal anställda | 34 685 - December 2011 |
| Historia | |
| Grundat | 1909 - Kungliga Vattenfallsstyrelsen. 1992 - Vattenfall AB. |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 188,241 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▼ 23,209 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ 10,416 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▼ 524,558 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 131,988 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten - (100%) |
| Dotterbolag | Nuon Energy - (49%) |
| Avdelningar | Business Group Pan Europe Wind Nuclear Engineering Business Group Nordic Hydro Nordic Distribution Nordic Sales Nordic Heat Nordic Services Nordic Business Group Central Europe Mining & Generation Transmission Distribution Germany Sales Germany Heat Germany Distribution Poland Sales Poland Heat Poland Business Group Benelux Exploration & Production Power, Heat & Services Sales Benelux Trading Shared Services Centres |
| Övrigt | |
| Webbplats | Vattenfall.se Vattenfall.com |
| Fotnoter | Siffror från 2011 års bokslut.[1] |
Vattenfall AB är ett av Europas ledande energiföretag och är helägt av Svenska staten. Företaget är producent av elektrisk energi, fjärrvärmeleverantör samt elnätägare.
Innehåll |
Historia [redigera]
Vattenfall bildades 1909 efter ett riksdagsbeslut ur Trollhätte kanal- och vattenverk under namnet Kungliga Vattenfallsstyrelsen. De första vattenkraftprojekten var Olidan i Göta älv, Porjus i Lule älv och Älvkarleby i Dalälven.
Vattenfall levererade främst energi till industrin. Järnvägen, skogs- och träindustrin var de största kunderna. Hushållselkunderna var relativt få på grund av de höga elpriserna.
Vattenfall AB bildades 1992 genom att affärsverket Vattenfall (Statens vattenfallsverk) ombildades till aktiebolag, som en förberedelse för avregleringen av elmarknaden som genomfördes 1996. Vid samma tidpunkt bildades affärsverket Svenska Kraftnät som övertog stamnätet.
Mellan åren 1999-2008 var Vattenfall även leverantör av tele-, internet- och mobiltelefonitjänster. För sina mobiltelefonitjänster använde företaget Telia Soneras GSM-nät.
Vattenfalls huvudkontor ligger i Solna.
Företaget [redigera]
Efter avregleringen 1996 expanderade Vattenfall internationellt och man äger nu ett flertal kraftverk i olika länder. I Sverige står kärnkraft och vattenkraft för en stor del av företagets elproduktion medan företaget i Tyskland och Polen satsat mycket på kolkraft. Företaget har även produktion i Finland och Estland.
Vattenfall äger vindkraftparken Lillgrund, den hittills största enskilda satsningen på vindkraft i Sverige.
Vattenfall är huvudsponsor för Quadriga-priset som sedan 2003 utdelas i Berlin.
2009 köpte man det holländska företaget Nuon, vilket kommer att göra Vattenfall till ett av Europas största energibolag. Vattenfall betalade 97 miljarder för Nuon, den största kontantaffären i Sveriges historia. Affären har kritiserats och bland annat kallats Sveriges sämsta affär - någonsin.[2]
Kritik [redigera]
Vattenfall AB har fått mycket kritik på grund av engagemanget i tysk kolkraft. På Världsnaturfondens "Dirty Thirty"-lista över de trettio största utsläpparna av koldioxid i Europa innehar Vattenfall AB fyra platser. Miljörörelsen har även kritiserat storleken på Vattenfalls satsningar i förnyelsebara energikällor.[3] Mellan 2009-2013 kommer Vattenfall att investera ca 54 miljarder i förnybar energi vilket motsvarar 28 % av deras investeringar[4]
Vattenfall vann den nedlåtande utmärkelsen 'världens värsta hycklare' genom den internationella Climate Greenwash Awards 2009.[5]
Efter kritiken meddelade Lars G. Josefsson, den 13 november 2009 att han skulle avgå som vd. Vattenfall har skrivit på bindande avtal i Tyskland att om en kärnkraftsolycka inträffar blir de skyldiga att betala miljardskadetånd.[6] Ansvarstagandet var en förutsättning för att få tillstånd att driva kärnkraftverken.
Det finns de som anser att Vattenfall är en ledande aktör när det gäller manipuleringen av det svenska elpriset. Det kan verka uppenbart att produktionen, som i Sverige domineras av de tre stora företagen Vattenfall, Fortum och Eon, alltid anpassas så att den på marginalen hamnar på eller över kolkondensnivån, oavsett hur marginell den produktionen än är. Detta innebär att EU:s system med utsläppsrätter, vilka driver upp priset på fossilkraft, som alltså sätter priset på svensk el, trots att vi använder mycket lite av detta, leder till en privat ”beskattningsrätt” för kraftproducenter i Sverige på en ”onyttighet”, CO2-utsläpp. Det som ofta missas i denna kritik är dock att Sveriges elmarknad numera är starkt integrerad i den nordiska marknaden och där utgör tex Vattenfall enbart 20% av den totala marknaden. Flera undersökningar har också visat på att inget tyder på att de stora elbolagen utnyttjar sin marknadsställning.
Vattenfalls styrelse utsåg Øystein Løseth till ny VD 15 november 2009 på ett extra styrelsemöte. Han tillträde som VD och koncernchef före sommaren 2010 när Lars G Josefsson gick i pension.[7][8]
Vintern 2010/2011 riktades hård kritik mot elbolagen med Vattenfall i spetsen för de höga priserna på el. Kärnan i kritiken var marginalprissättningsmekansimen på Nord Pool och den upplevda oligopolmarknad som inte förefaller ge incitament för ökad produktion och därmed skulle driva upp elpriset.[9]
Kraftverk ägda av Vattenfall (urval) [redigera]
Vattenkraft [redigera]
- Olidan, Trollhättan
- Harsprånget, Jokkmokks kommun
- Hojum, Trollhättan
- Lilla Edets Kraftverk, Lilla Edet
- Stornorrfors, Umeå kommun
- Vargöns kraftverk, Vargön
- Nämforsens kraftverk, Sollefteå kommun
- Porjus kraftverk, Jokkmokks kommun
- Älvkarleby kraftverk, Älvkarleby kommun
- Bastusel Kraftverk, Malå kommun
- Gallejaur Kraftverk, Norsjö kommun
- Vargfors Kraftverk, Norsjö kommun
Vindkraft [redigera]
Kärnkraft [redigera]
- Forsmarks kärnkraftverk, Östhammars kommun
- Ringhals kärnkraftverk, Varbergs kommun
- Brunsbüttel kärnkraftverk, Schleswig-Holstein, Tyskland
- Krümmel kärnkraftverk, Schleswig-Holstein, Tyskland
Kolkraft [redigera]
- Jänschwalde, Tyskland
- Boxberg kraftverk, Tyskland
- Schwarze Pumpe kraftverk, Tyskland
- Lippendorf kraftverk, Tyskland
Oljekraft [redigera]
Sponsring [redigera]
- Humansponsring
- Kultur och miljö
- Lokal sponsring
Källa: [10]
Källor [redigera]
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Vattenfall Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560362138/bokslut.
- ^ http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/sveriges-samsta-affar-nagonsin_7897152.svd läst 2013-02-08
- ^ ”World Wildlife Fund Dirty Thirty”. Panda.org. http://assets.panda.org/downloads/european_dirty_thirty_may_2007.pdf.
- ^ ”Vattenfall en av de största producenterna i Europa av förnybar energi”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/vattenfall-kommenterar_75858.htm.
- ^ Climate Greenwash winner revealed
- ^ ”Ny vd för Vattenfall inom några veckor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ny-vd-for-vattenfall-inom-nagra-veckor.
- ^ ”Øystein Løseth tar över Vattenfall”. DI.se. http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fo%3Dsn%26stat%3D0%26ArticleID%3D2009%255C11%255C16%255C362011%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter.[död länk]
- ^ ”Lars G Josefssons efterträdare utsedd - Øystein Løseth tillträder som vd före sommaren 2010”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/news-details_152996.htm.
- ^ ”El-juntans vinstfest”. E24. 21 februari 2011. http://www.e24.se/analys/el-juntans-vinstfest_2630687.e24.
- ^ ”Vattenfall Sponsring”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/sponsring.htm.
Vidare läsning [redigera]
- Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Gösta Malms tid: Vattenfall 1928-38 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616987. ISBN 91-7186-128-9 (inb.)
- Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Vilhelm Hansens tid: Vattenfall 1909-28 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616965. ISBN 91-7186-105-X (inb.)
- Fridlund, Mats (1999). Den gemensamma utvecklingen: staten, storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken. [Stockholm papers in history and philosophy of technology], 0349-2842[Trita-HOT], 0348-4696 ; [2036]. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607728. ISBN 91-7139-463-X (inb.)
- Fridlund, Mats (1994). ”"En specifikt svensk virtuoskonst": empiriska och teoretiska perspektiv på utvecklingsparet Asea-Vattenfalls historia”. Polhem (Göteborg : Svenska nationalkommittén för teknikhistoria (SNT), 1983-) 1994 (12),: sid. 106-131 : ill.. ISSN 0281-2142. ISSN 0281-2142 ISSN 0281-2142. Libris 2242115
- Från verk till bolag: förslag till ändrad företagsform för Statens vattenfallsverk. Stockholm: Statens vattenfallsverk. 1967. Libris 2304517
- Kungl. Vattenfallsstyrelsen 1909-1934.. Stockholm. Libris 1319272
- Statens vattenfallsverk under fyra decennier. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. 1947. Libris 1498086
- Statens vattenfallsverk 1928-1938. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. Libris 8219339
- Lalander Sven, Gradin Rolf, red (1984). Vattenfall under 75 år: [1909-1984]. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7617072. ISBN 91-7186-231-5 (inb.)
Externa länkar [redigera]
- Officiell webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Vattenfall
- Wikimedia Commons har media som rör Category Vattenfall
