Vattenhårdhet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En tappkran som visar tecken på kalcifiering som uppkommit genom användandet av hårt vatten

Vattenhårdhet är ett mått på hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst är det kalcium- och i mindre omfattning magnesiumjoner som avses. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten. Helt analogt kallas vatten med låg halt av dessa joner för mjukt vatten.

Hårt vatten är normalt inte hälsoskadligt för djur och människor, men det kan orsaka problem vid annan användning av vattnet. I vattenkokare kan till exempel hårt vatten resultera i att kalkavlagringar bildas. I ångpannor kallas sådana avlagringar för pannsten och leder till förluster i nyttiggjord energi eftersom pannstenen leder värme 37 gånger sämre än järn. [1] För att motverka detta används antipannstensmedel, t ex soda. Med tvål bildar hårt vatten så kallat kalktvål, d.v.s. svårlösliga salter av fettsyror från tvålen och kaliciumjoner.

I Sverige anges vattenhårdhet i tyska hårdhetsgrader, °dH (°dH = grad deutscher Härte), där 1 °dH motsvarar 10 mg kalciumoxid (CaO, kalk) per liter vatten. Andra måttenheter för vattenhårdhet är franska hårdhetsgrader (fH = TH), där 1° motsvarar 10 mg "kolsyrad" kalk (kalciumkarbonat, CaCO3) per liter vatten = 0,56 °dH, och engelska hårdhetsgrader (Clarke = eH), där 1° motsvarar 14,3 mg kalciumkarbonat per liter vatten = 0,8 °dH. [1]

Dricksvattnet i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det mesta kommunala dricksvattnet inklusive grundvattnet i Sverige är mjukt, vilket beror på att största delen av Sverige har en sammansättning av urberg och morän vilket gör såväl ytvattnet som grundvattnet mjukare. På många platser och särskilt i landets kalkrika områden är dricksvattnet i de kommunala ledningarna hårt. Exempel på regioner med naturligt hårt grundvatten är Uppsalaslätten, Öland, Gotland och större delen av Skåne. Det dricksvatten som rinner i Skånes största tätorter Malmö, Lund och Helsingborg är däremot mjukt, vilket beror på att vattendistributionen till stor del sköts med att vatten tas från Bolmentunneln (3—4 ºdH) eller avhärdas såsom vid Vombsjön (6—7 ºdH). Även Uppsala gick under 2007 över från hårt till medelhårt vatten (från 13—14 ºdH till ca 7-9 ºdH) med hjälp av avhärdare, som tar bort kalken. Tendensen går mot mjukare vatten i ledningarna p g a miljökrav, då hårt vatten bland annat kan leda till att koppar löses ut i varmvattenledningarna, och att kalken orsakar större slitage på maskiner då de kalkas igen. Ventiler som används sällan kan fastna. Stockholms dricksvatten är mjukt, 4—6 ºdH. Göteborgs dricksvatten är ännu mjukare, 2,7—3,3 ºdH. [2]

Bestämning av vattenhårdheten[redigera | redigera wikitext]

Vattnets hårdhet bestäms i fält och på mindre vattenverk med en metod som kallas komplexometrisk titrering, där man använder indikatorn eriokromsvart T och titratet EDTA. På större kommunala vattenlaboratorier och kommersiella laboratorier används mer exakta metoder som Inductively Coupled Plasma (ICP) kopplat till Optical Emission Spectroscopy (ICP-OES) eller MS Mass Spectrometer, ICP-MS, som förbränner provet till plasma vid höga temperaturer.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Världshälsoorganisationen säger att "det verkar inte finnas något övertygande bevis för att vattenhårdhet kan orsaka dålig hälsa hos människor".[3] National Research Council har till och med funnit att hårt vatten faktiskt kan utgöra ett diettillskott för Kalcium och Magnesium.[4]

En del studier har hittat ett svagt omvänt samband mellan vattnets hårdhet och hjärt- och kärlsjukdomar hos män, upp till en nivå på 170 mg kalciumkarbonat per liter vatten. Världshälsoorganisationen har undersökt bevisen och dragit slutsatsen att datat var otillräckligt för att göra en rekommendation för nivå på hårdheten.[3]

Rekommendationer har gjorts för max- och minvärden för kalcium (40–80 ppm) och magnesium (20–30 ppm) i dricksvatten, och en total hårdhet uttryckt som summan av kalcium och magnesium koncentrationer på 2 – 4 mmol/L.[5]

Andra studier har visat på en svag korrelation mellan kärlhälsa och vattenhårdhet.[6][7][8]

En del studier korellerar användning av hårt vatten i hushållet med ökat eksem hos barn.[9][10][11]

"Softened-Water Eczema Trial" (SWET), ett multicenter randomiserat kontrollerat försök med jonbytes mjukgörare för att behandla barndomseksem, som genomfördes 2008. Ingen meningsfull skillnad i lättnad av symptom hittades dock mellan barn med tillgång till en vattenmjukgörare i hemmet och de som var utan.[12]

Tabeller över vattenhårdhet[redigera | redigera wikitext]

Hårdhet [°dH] Benämning
0—2 Mycket mjukt
2—5 Mjukt
5—10 Medelhårt
10—20 Hårt
>20 Mycket hårt
Hårdhet [°dH] Slag av vatten [1]
1—2,5 Regnvatten
3,2 Dricksvatten
4—8 Flodvatten
5—12 Insjövatten
12—36 Brunns- och källvatten
36—120 Brunnsvatten på kalklager
Hårdhet [°dH] Användbarhet i ångpannor [1]
<10 Gott matarvatten
>10—30 Brukbart
>30—50 Dåligt
>50 Obrukbart


Jämförbara (avrundade) värden [13]
mmol/l °dH °fH °Clarke
0 0 0 0
1,1 6 11 8
1,2 7 12 9
2,9 16 29 20
3,0 17 30 21
3,7 21 37 26
3,8 22 38 27
6,2 35 62 44

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Barnekows mejerikalender, 1925, s 75—77
  2. ^ ”Dricksvatten med ständig kvalitetskontroll”. http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwN3V2cTA6MQPyd_C88AYxNvQ_2CbEdFAIAz3Lc!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Invanare/Bygga_Bo/Vatten_och_avlopp/Sa_funkar_det/Inkrubr_N540_byggabo_vattenavlopp_safunkar_dricksvatten/art_N540_byggabo_vattenavlopp_safunkardet_dricksvattenkvalitet&WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J30GEC402TNBO8IP3465_WCM. Läst 26 januari 2009. 
  3. ^ [a b] World Health Organization Hardness in Drinking-Water, 2003
  4. ^ http://www.water-research.net/hardness.htm
  5. ^ František Kožíšek Health significance of drinking water calcium and magnesium, February 2003
  6. ^ Pocock SJ, Shaper AG, Packham RF (April 1981). ”Studies of water quality and cardiovascular disease in the United Kingdom”. Sci. Total Environ. "18": sid. 25–34. doi:10.1016/S0048-9697(81)80047-2. PMID 7233165. 
  7. ^ Marque S, Jacqmin-Gadda H, Dartigues JF, Commenges D (2003). ”Cardiovascular mortality and calcium and magnesium in drinking water: an ecological study in elderly people”. Eur. J. Epidemiol. "18" (4): sid. 305–9. doi:10.1023/A:1023618728056. PMID 12803370. http://www.kluweronline.com/art.pdf?issn=0393-2990&volume=18&page=305. 
  8. ^ Rubenowitz E, Axelsson G, Rylander R (January 1999). ”Magnesium and calcium in drinking water and death from acute myocardial infarction in women”. Epidemiology "10" (1): sid. 31–6. doi:10.1097/00001648-199901000-00007. PMID 9888277. http://meta.wkhealth.com/pt/pt-core/template-journal/lwwgateway/media/landingpage.htm?issn=1044-3983&volume=10&issue=1&spage=31. 
  9. ^ McNally NJ, Williams HC, Phillips DR, Smallman-Raynor M, Lewis S, Venn A, Britton J (1998). ”Atopic eczema and domestic water hardness”. The Lancet "352" (9127): sid. 527–531. doi:10.1016/S0140-6736(98)01402-0. PMID 9716057. http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(98)01402-0/abstract. 
  10. ^ Miyake Y, Yokoyama T, Yura A, Iki M, Shimizu T (Jan 2004). ”Ecological association of water hardness with prevalence of childhood atopic dermatitis in a Japanese urban area”. Environ Res. "94" (1): sid. 33–7. doi:10.1016/S0013-9351(03)00068-9. PMID 14643284. 
  11. ^ Arnedo-Pena A, Bellido-Blasco J, Puig-Barbera J, Artero-Civera A, Campos-Cruañes JB, Pac-Sa MR, Villamarín-Vázquez JL, Felis-Dauder C (2007). ”Domestic water hardness and prevalence of atopic eczema in Castellon (Spain) school children”. Salud Pública De México "492" (4): sid. 295–301. doi:10.1590/S0036-36342007000400009. PMID 17710278. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=%22Felis-Dauder%20C%22%5BAuthor%5D. 
  12. ^ A multicentre randomized controlled trial of ion-exchange water softeners for the treatment of eczema in children: protocol for the Softened Water Eczema Trial (SWET) (ISRCTN: 71423189) http://www.swet-trial.co.uk/
  13. ^ Bruksanvisning för Bosch diskmaskin, trycksaknr 9000 393 403 sv (8808)