Vaxholm
| Vaxholm | |
| Tätort Centralort |
|
 Vaxholm 2013
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Vaxholms kommun |
| Församling | Vaxholms församling |
| Koordinater | 59°24′15″N 18°19′53″Ö / 59.40417°N 18.33139°V |
| Area | 163,97 hektar |
| Folkmängd | 4 857 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 29,62 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | VAXHOLM |
| Postnummer | 185 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | 0392 |
  Vaxholms läge i Stockholms län
|
|
- För andra betydelser, se Vaxholm (olika betydelser).
Vaxholm är en tätort i Uppland och centralort i Vaxholms kommun, Stockholms län, belägen på Vaxön.
Vaxholm har sedan tidigt 1500-tal på många sätt utvecklats till en centralort [källa behövs]för den mellersta delen av Stockholms skärgård, inte minst genom den intensiva trafiken med så kallade "Vaxholmsbåtar" som inleddes runt sekelskiftet 1900, på samma sätt som Dalarö blev en centralort vid kusten för Stockholms södra skärgård. Vaxholm fick fast förbindelse med fastlandet först 1926 via Pålsundsbron över södra Vaxholmsfjärden.
Vaxholmen med Vaxholms kastell, som ligger i sundet mellan Vaxön och Rindö, kallas även enbart "Kastellet". Bogesundslandet som utgör en betydande del av kommunens totala landareal, är ett till största delen orört naturområde med det anrika Bogesunds slott som mest betydande kulturminnesmärkta byggnad som idag förvaltas av Statens fastighetsverk.
Innehåll |
Etymologi [redigera]
Ursprunget till namnet Vaxholm är oklart. Den mest troliga teorin är härledningen ur det fornsvenska ordet vak (= signaleld, vårdkase). Andra försök till härledningar är Vaktsholm - en holme där man håller vakt, och Vaksholm - en holme där man vakar in rätt vindar för vidare färd in till Stockholm eller ut i skärgården (dock långsökt).
Historia [redigera]
Vaxholm lär ha fått stadsprivilegier år 1647. Ända fram till Gustav Vasas tid som kung (1523-1560) hörde Vaxön med de två gårdarna, Norra och Södra Vaxö, till Rydboholms gods. Ännu längre tillbaka i tiden hörde dessa gårdar till Östra Ryds socken. År 1558, efter att Vaxholmen befästs, inlöstes nämnda gårdar på Vaxön till kronan, och en köping grundades, med den huvudsakliga uppgiften att svara för vakthållning mot främmande angrepp från sjösidan och som lotsstation. Enligt tidens metoder användes till viss del även tvingande inflyttning för att öka Vaxholms befolkning den första tiden som köping.
År 1635 blev Vaxholm särskilt pastorat. I avseende på lagskipning lydde Vaxholm, jämte fästningen på Vaxholmen under Amiralitetskollegiet, och rätten skipades av en kommendant med militära bisittare och rådmän från orten. Sedan fästningen år 1653 organisatoriskt hamnat under krigskollegiet, skipades rätt i staden 2 gånger om året av domare som förordnades av landshövdingen.
År 1684 beslutade Karl XI att befria borgarna från så kallade bevillningar vilket avser temporära extra skatteuttag, på de tjänster de svarade för i form av vakthållning och lotsning. 1690 fastställdes stadens sigill, en fästning. Under Karl XII:s tid ansökte Vaxholm om förnyelse av sina stadsprivilegier som hade förkommit. 1734 benämns Vaxholm köping fram till sekelskiftet 1900 och från 1844 har Vaxholm utnyttjat rättigheten att välja ombud till riksdagen.
Om stadens folkmängd och allmänna tillstånd under olika tider finns det väldigt lite dokumenterat. Pesten skördade många offer i början av 1700-talet liksom i Stockholm och många andra delar av landet. År 1762 fanns cirka 600 invånare och fram mot 1850 upptar mantalslängderna 1 307 personer. Vid sekelskiftet 1900 hade Vaxholm 1 702 invånare och 1950 3 654.[2]
Byggnader i Vaxholm [redigera]
Kastellet [redigera]
.jpg)
Det första fästningsverket på Vaxholmen anlades 1510 av riksföreståndaren Svante Nilsson Sture. Vid Västerås riksdag 1544, under Gustav Vasas tid som Sveriges kung (1523-1560) togs beslutet att ön Vaxholmen skulle befästas permanent, till skydd för inloppet till Stockholms centrala delar sjövägen och för att man skulle kunna visitera och utkräva tull av inpasserande fartyg. 1548 byggdes ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s tid ersattes blockhuset med ett runt stentorn, det s.k. Vasatornet. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612 förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet, samma år hejdade fästningen ett danskt anfall från Kristian IV:s över 30 fartyg starka flotta. Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation. Under de omfattande rysshärjningarna på ostkusten 1719 blev fästningen attackerad av ryska galärer som bemöttes av ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som tillsammans med bomstängslen spärrade farleden till Stockholm. Stockholmseskadern bestående av fyra linjeskepp, fem fregatter och tolv galärer skulle blockera leden och därmed utgöra ett betryggande försvar av huvudstaden. Ryssarna gav sig iväg och gjorde inga mer försök att inta Stockholm. I februari 1808 gick ryssarna över gränsen till Finland och genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avträddes Finland och Åland till Ryssland. Detta ökade fästningens strategiska betydelse igen, och 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Denna ombyggnad var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina moderna kanoner sköt igenom en av murarna. Samtidigt hade de allt större fartygen vuxit sig för stora för Kodjupet och vägen förbi fästningen, varför man muddrade det försänkta Oxdjupet och byggde Oskar-Fredriksborg vid den nya farleden. Vaxholms fästning tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse.
Fästningen användes under 1700- och 1800-talen som fängelse. Några av de inlåsta var "stortjuven" Jacob Guntlack och generalen Georg Carl von Döbeln. Fästningen har fått agera sjörövarfort i filmatiseringen av Pippi Långstrump.
Fästningen innehåller idag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under Andra världskriget.
Vaxholms fästning bebos av familjen Himmelstrand.
Hotellet [redigera]
Byggnaden uppfördes år 1903. Den är ritad i jugendstil av arkitekten Erik Lallerstedt, glasverandan är ett senare tillägg av Cyrillus Johansson. Hotellet är beläget i hamnen, vid sundet mellan kastellet och staden. Hotellet har idag 42 rum samt restauranger och festvåning.
Kyrkan [redigera]
Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), är belägen i Vaxholms mer centrala delar. Den ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan.
Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 utbyttes takens järnplåt mot kopparplåt. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.
Skolor [redigera]
Nya Norrbergsskolan är Vaxholms 7-9 skola. För yngre barn finns Söderfjärdsskolan och Vaxö Skola på Vaxön, Resarö skola på Resarö och Rindö skola på Rindö. Det finns även en Montessoriskola som är från förskoleklass till år 6. Det är Vaxholms enda friskola.
Vaxholm som bostadsort [redigera]
Vaxholm har trots det stora avståndet in till Stockholms centrala delar utvecklats till en populär bostadsort för många kända profiler. Närheten till havet och ortens tydliga karaktär av skärgårdsort och småstadsidyll anses var de faktorer som främst har bidraget till en hög attraktionskraft för många personer. Närmaste större köpcentrum och industriområde ligger i Arninge norr om Täby.
Se även [redigera]
Bildgalleri Vaxholm med omnejd [redigera]
-
Söderhamnen på Vaxön där M/S Vaxholm I just lagt ut från kajen. Foto: Mars 2009.
-
Vaxholms Norrhamn.
-
Den provisoriska klockstapeln.
-
Badholmen strax söder om Vaxholm.
-
Hotellhörnan och kajen.
-
Folkliv på kajen utanför Hotell Vaxholm. Foto: Maj 2010.
-
Hotellkajen utanför Hotell Vaxholm. Foto: Maj 2010.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Vaxholm 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 648 | |||
| 1965 | 3 413 | |||
| 1970 | 3 829 | |||
| 1975 | 3 744 | |||
| 1980 | 3 711 | |||
| 1990 | 4 063 | 158 | ||
| 1995 | 4 733 | 160 | ||
| 2000 | 4 887 | 160 | ||
| 2005 | 4 817 | 160 | ||
| 2010 | 4 857 | 164 | ||
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Gösta Johannesson, Från köpstad till storkommun. Natur och kultur: Stockholm 1978, s. 144
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Roslagen.se - Vaxholm - Vaxholms officiella besöksguide
- UpplevRoslagen - Turistinformation
- Vaxholm kommuns webbplats
- Vaxholmsportalen för fest, konferens och logi
- Vaxholms Fästnings (Kastellets) Museum
- Vaxholms gästhamn
- Wikimedia Commons har media som rör Vaxholm.
|
|||||||||||||
