Verkshöjd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Högsta Domstolen i Sverige fann att Maglite har verkshöjd, om också som gränsfall och med ett begränsat skyddsomfång.[1] [2]

Verkshöjd betyder att något uppnår en nivå av personligt skapande, och är ett juridiskt begrepp som används inom upphovsrätten för att avgöra när en skapare av ett verk med vissa restriktioner har ensamrätt till detta. Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och dess självständighet.

Verkshöjd innebär att ett verk inte ska ha kunnat framställas av någon annan, oberoende av den förre. Verkshöjden inbegriper inte idéerna, motivet eller innehållet i ett verk, utan dess unika form, uttryck och gestaltning. Ett verk som vem som helst skulle kunna komma på har mycket låg verkshöjd och ger inte de speciella förmåner till skaparen av verket, som ett verk av godkänd verkshöjd ger.

Innehåll

Fotografi [redigera]

Fotografier tagna före 1969 anses i svensk upphovsrätt vara fria om de saknar verkshöjd. Sådana fotografier kallas fotografiska bilder, jämfört med fotografiska verk. Skillnaden har inte prövats rättsligt, och olika definitioner förekommer.

Musik [redigera]

Inom musik diskuterar man alltid verkshöjden när det till exempel finns en misstanke till plagiat. Detta är väldigt vanligt inom populär radiomusik och schlagerlåtar eftersom de i stor utsträckning strävar efter att ge igenkänning till annan musik.

Patent [redigera]

För att en uppfinning ska vara patenterbar måste den vara ny och ha uppfinningshöjd.

Källor [redigera]

  1. ^ HD (9 april 2009). ”Mål T 1421-07”. http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2009/2009-04-09%20T%201421-07%20Dom.pdf. 
  2. ^ Kalle Anrell (14 april 2009). ”Ikea förlorade tvist om upphovsrätt i HD”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/affarsjuridik/article555842.ece. 

Externa länkar [redigera]