Vestalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den franska operasångerskan Caroline Branchu som Julia 1807.

Vestalen (franska: La vestale) är en opera (tragédie-lyrique) i tre akter (fyra scener) med musik av Gaspare Spontini. Libretto av Victor-Joseph Ètienne de Jouy.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operan uruppfördes den 16 december 1807 på Opéra i Paris och ledde till omedelbar berömmelse för Spontini. Den gavs 213 gånger på Parisoperan de femtio följande åren och uppfördes på de flesta av världens operascener. Vestalen är den enda av Spontinis många operor som ännu i någon mån spelas.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 3 januari 1823.[1]

Den italienske kompositören Mercadante skrev också en opera på samma tema La vestale, men där dör Julia.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Licinius, en romersk fältherre (tenor)
  • Cinna, legionens kommendant (tenor)
  • Pontifex Maximus (bas)
  • Översteprästen (bas)
  • Julia, en ung vestal (sopran)
  • Vestalernas översteprästinna (mezzosopran)

Vestaler, präster, kvinnor, flickor, senatorer, konsuler, liktorer, legionärer, gladiatorer, barn, musiker, slavar och fångar

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelas i antikens Rom.

Berömda arior[redigera | redigera wikitext]

  • Akt 1. E l'amore un mostro (Licinius)
  • Akt 2. Tu che invoco ... Su questo sacro altare (Julia)
  • Akt 3. Caro ogetto (Julia)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jouy, Étienne de; Spontini, Gaspare; Lindeberg, Anders (1822). Vestalen, stor opera i 3 akter af Jouy, musiken af C. Spontini. Öfversättning. Stockholm, tryckt hos Fr. B. Nestius, 1822. Stockholm. Libris 2389643 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704