Vete
| Vete | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Veten Triticum |
| Art | Vete T. aestivum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Triticum aestivum | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Vete eller vanligt vete (Triticum aestivum) är en art i vetesläktet som hör till familjen gräs. Det är den absolut viktigaste vetearten i odling idag, och det finns ett stort antal sorter anpassade för olika odlingsförhållanden. Vete är en allohexaploid.
Innehåll |
Odling och användning [redigera]
Vetet är ettårigt och odlas över hela världen, framför allt för de stärkelserika frönas skull. Fröna har flera användningsområden, framför allt som mat, men också som djurfoder och bränsle. Som bränsle kan den både tjäna direkt genom förbränning eller efter jäsning och utvinning av etanol. Som mat kan vetet användas som det är, i mald form (mjöl) till bakning och som utvunnet veteprotein. Vetekornet innehåller gluten.
Vetet ger 6 300 kg/ha (Höstvete) till 4 400 kg/ha (Vårvete) i skörd i Sverige [1]. Det som skiljer vår- och höstvete är när på året det sås. Ofta lämpar sig dock en typ av vete inte för sådd under båda perioderna.
Historia och taxonomi [redigera]
Det finns fyra vilda arter av vete, som alla återfinns i mellanöstern. Linné ansåg att vetet fanns i fem varianter, något man idag har reviderat. Dessa var :
Idag anses det finnas tre varianter av icke-vilt vete. Det finns dessutom två skolor av vetetaxonomi - en baserad på genetik och en traditionell. Se Artikel på engelska wikipedia
Vetet har odlats i Mellanöstern under ca 8000 år, det nådde Amerika först under 1500-talet. International Wheat Council (IWC) är en internationell organisation som hjälper världshandeln av vete, som är mycket stor, att fungera väl. Vetet är ett mycket viktigt födoämne.
Vete som växt [redigera]
Plantan bildar först en lös tuva av långsmala enfärgat gräsgröna blad. Efter några månaders tillväxt bildas de mycket högre och blombärande skotten. Blommorna är typiska förenklade gräsblommor. Oftast ser man inte själva blommorna. Fröna är nötter, som sitter omgivna av högblad, så kallade agnar. De är samlade i 3-5 småax, som är samlade i större ax.
Storlek: 1 x 0,25 m (det växer 100 x 25 cm/år).
Officiell statistik om vete [redigera]
I Sverige har sortförädling, växtskyddsmedel och mineralgödsel i kombination med att de minst produktiva jordarna tagits ur bruk medfört att hektarskördarna av vete ökat under 1900-talet. Under åren 1913-1920 låg avkastningen av höstvete mellan 2 000 till 3 000 kg per hektar. År 2009 var hektarskörden av höstvete 8 210 kg i Skåne län. Det innebar att många gårdar i södra Sverige bärgade mer än 10 000 kg höstvete per hektar det året.[2] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.
Den areal som odlats med vete i Sverige har, till skillnad från övriga brödsädsgrödor, ökat under 1900-talet. Arealen odlad med höstvete har ökat från cirka 111 000 hektar år 1919 till cirka 332 000 hektar år 2010. Arealen odlad med vårvete har ökat från cirka 30 000 hektar till cirka 68 000 hektar under samma period.[2] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om de arealer som odlas med vete i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om veteskörd och veteareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om veteskörd och veteareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.
Externa länkar [redigera]
- Den virtuella floran
- Vegetabilieproduktion – Statistik från Jordbruksverket
- Arealer – Statistik från Jordbruksverket
- Jordbruk – Statistik från Eurostat
- Vegetabilieproduktion – Statistik från FAO
- Wikimedia Commons har media som rör Vete
Referenser
- ^ http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO29/JO29SM1001/JO29SM1001.pdf
- ^ [a b] Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html
