Vetenskaplig metod

Från Wikipedia

Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen. Vetenskapliga metoder behandlas inom det akademiska ämnet forskningsmetodik.

Historisk översikt

Frågor om vetenskaplig metod har diskuterats ända sedan antiken. Försokraterna var de första som ställde frågor om världen utan att ge svar på frågorna; som bottnade i religion och vidskepelse, en slags metodologisk naturalism. Aristoteles och Euklides gav viktiga bidrag till metoddiskussionen, men diskussionen tog verklig fart i och med den vetenskapliga revolutionen med Francis Bacon som den mest kända teoretikern. Sedan Francis Bacon har en empiristisk grundsyn varit populär, man har samlat och bearbetat fakta istället för att i sin fåtölj sitta och tänka ut hur världen fungerar och hänger ihop, den senare verksamheten brukar vara inspirerad av den filosofiska riktning som kallas rationalism.

Senare har filosofer och vetenskapsmän blivit allt mer övertygade om att endast faktainsamlande och analys av insamlade fakta inte är den bästa metoden, istället menar man ofta att man tar fram en hypotes, som man senare genom experiment prövar mot verkligheten. Ofta kallar men en sådan metod för Hypotetisk-deduktiv metod.

De samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena

Karaktären hos de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena har gjort att frågeställningarna om vetenskaplig metod delvis skilt sig från de naturvetenskapliga ämnenas. Historiska händelser kan till exempel inte upprepas eller prövas med experiment, och den historiska vetenskapen har i stället i hög grad sysslat med metoder för källkritik vid sidan av faktainsamling.

För samtliga av dessa vetenskaper har utvecklandet av förklaringsmodeller varit fundamentalt. Exempel på sådana modeller är konstruktivism, funktionalistisk förklaring, strukturalism och olika former av historisk härledning.

Grundad teori och hermeneutik är andra viktiga metoder som under 1900-talet vuxit fram i vetenskapen, särskilt inom samhällsvetenskaper som till exempel sociologi. Inom samhällsvetenskaperna är frågor kring metodologisk kollektivism kontra individualism grundläggande.

Naturvetenskaplig metod

Naturvetenskaplig metod (engelska: scientific method) är att man utifrån (kvantitativ) empiri och analys bygger eller förbättrar teoretiska modeller av världen. Naturvetenskapliga metoder är inte begränsade till att användas inom naturvetenskap utan kan användas även i andra ämnen, till exempel ekonomi.

Distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ metod

I metodteori, särskilt inom socialvetenskaperna, skiljer man ofta mellan kvantitativ metodteori och kvalitativ metodteori. Den förstnämnda innehåller ofta insamling av en mängd fakta och sedan analys med statistiska metoder, medan den senare ofta innebär till exempel djupintervjuer eller deltagande observation. Under vissa förutsättningar är informationen man får genom kvantitativa metoder representativ även för andra enheter än dem som undersökts. Sådana undersökningar kännetecknas av att de går på bredden.[1] I kvalitativa undersökningar är däremot graden av strukturering mycket lägre. Utifrån frågeställningen har vi ställt upp vissa riktlinjer och hållpunkter, men vi är inte bundna av dem. Detta sätt att lägga upp en undersökning på präglas också av att vi går på djupet istället för på bredden.[2] I kvalitativ metodteori är vanliga undersökningsmetoder etnografi, fenomenologi, symbolisk interaktionism och etnometodologi.

Vikten av metod

Man brukade i den logisk positivismen skilja mellan upptäcktens kontext och justifikationens kontext, man menade att upptäckten av ett samband eller en teori inte kräver metod, men att verifiera ett samband eller en teori kräver metod. I dagens språkbruk kanske man skulle formulera det så att det inte krävs metod för att ta fram en god hypotes, även om det finns hypotesgenererande metoder, men att det krävs hypotesprövande metod för att visa att den är värd att acceptera som en del av vetenskapen. Många menar att en förment vetenskaplig frågeställning utan vetenskaplig metod är kvasi- eller pseudovetenskap. Problemet med åtskillnaden mellan vad som är vetenskap och inte vetenskap brukar ofta kallas demarkationsproblemet.

Vägen mot accepterad teoribildning går ofta via protovetenskap eller marginalvetenskap.

Vetenskapliga metoder och metodiker

Fotnoter

  1. ^ Holme, I & Solvang, B: ”Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, 1997, sid. 87.
  2. ^ Holme, I & Solvang, B: ”Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, 1997, sid. 88.

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vetenskaplig_metod&oldid=31123361”