Vetenskapsåret 1802
Från Wikipedia
| Vetenskapsåret 1802 | |
 |
|
| Lista över vetenskapsår | |
| 1801 · 1802 · 1803 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Innehåll |
Händelser [redigera]
- Baltimore i delstaten Maryland i USA blir den första staden i världen med gasbelysning.
- Anders Gustaf Ekeberg, svensk kemist, upptäcker tantal.
Allmänt [redigera]
- 9 november - Alexander von Humboldt besöker hamnstaden Callao i Peru för att studera Merkuriuspassagen. Han studerar även förekomsten av guano och dess egenskaper som gödningsmedel. Hans följande skrifter i ämnet, gör guanon känd i Europa.
Astronomi [redigera]
- 28 mars - H. W. Olbers upptäcker den andra asteroiden Pallas.
Fysik [redigera]
- Okänt datum - Johann Wilhelm Ritter bygger den första elektromekaniska cellen.[1][2]
Geologi [redigera]
- Okänt datum - James Smithson menar att zinkkarbonat är riktiga karbonatmineraler och inte zinkoxider som tidigare menats.[3][4]
Kemi [redigera]
Okänt datum [redigera]
- Charles lag, som beskriver hur gas tenderar att expandera vit upphettning, publiceras första gången i Frankrike av Joseph Louis Gay-Lussac.[5]
- Okänt datum - Thomas Wedgwood upptäcker en metod att skapa fotografier med silvernitrat.[6]
Medicin [redigera]
- Okänt datum - Charles Bell publicerar The Anatomy of the Brain, Explained in a Series of Engravings.[7]
Teknik [redigera]
November [redigera]
- 5 november - Marc Isambard Brunel påbörjar installationen av sin blocktillverkningsmaskin vid Portsmouth Block Mills i England.[8]
- Okänt datum - George Bodley från Exeter i England patenterar den första köksspisen.[9][10]
Pristagare [redigera]
- Copleymedaljen: William Hyde Wollaston, brittisk kemist och fysiker.
Födda [redigera]
- 6 februari - Charles Wheatstone (död 1875), brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
- 5 augusti - Niels Henrik Abel (död 1829), norsk matematiker.
- 15 december - Janos Bolyai (död 1860), ungersk matematiker.
Avlidna [redigera]
- 18 april - Erasmus Darwin (född 1731), läkare, botaniker, uppfinnare och författare till Zoonomia.
- 16 november - André Michaux (född 1746), fransk botaniker och upptäcktsresande.
Källor [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Berg, Hermann (2008). ”Johann Wilhelm Ritter: the Founder of Scientific Electrochemistry”. Review of Polarography 54: ss. 99–103. http://www.jstage.jst.go.jp/article/revpolarography/54/2/54_99/_article.
- ^ Wetzels, Walter D. (1978). ”J. W. Ritter: the Beginnings of Electrochemistry in Germany”. Selected Topics in the History of Electrochemistry. Princeton: Electrochemical Society. Sid. 68–73
- ^ ”Who was James Smithson? – A Man of Science”. Smithsonian Institution. http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/who_04.html. Läst 18 juni 2007.
- ^ Smithson, James (1803). ”A Chemical Analysis of Some Calamines”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London Pt. I. http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/calamine.html.
- ^ Gay-Lussac, J. L. (X). ”Recherches sur la dilatation des gaz et des vapeurs”. Annales de chimie XLIII: s. 137. http://web.lemoyne.edu/~giunta/gaygas.html.
- ^ Williams, Hywel (2005). Cassell's Chronology of World History. London: Weidenfeld & Nicolson. Sid. 354. ISBN 0-304-35730-8
- ^ Jacyna, L. S. (2004). ”Bell, Sir Charles (1774–1842)”. Oxford Dictionary of National Biography. Oxford University Press. doi:. http://www.oxforddnb.com/view/article/1999. Läst 6 april 2011. (Prenumeration eller UK public library-medlemsskap krävs)
- ^ Bagust, Harold (2006). The Greater Genius? - a biography of Marc Isambard Brunel. Hersham: Ian Allan. Sid. 31. ISBN 978-0-7110-3175-3
- ^ Cornforth, David (2009-05-03). ”Bodley & Co.”. Exeter Memories. http://www.exetermemories.co.uk/em/bodley.php. Läst 12 mars 2011.
- ^ ”The History of Ranges”. Tarvin: Antique Fireplaces & Ranges. http://www.antiquefireplacesandranges.com/historyofranges.html. Läst 12 mars 2011.
