Vikmanshyttan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°17′52″N 15°49′41″Ö / 60.29778°N 15.82806°Ö / 60.29778; 15.82806
Vikmanshyttan
Tätort
Bruksmuseet vid infarten till bruksområdet.
Bruksmuseet vid infarten till bruksområdet.
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Hedemora kommun
Församling Hedemora församling
Koordinater 60°17′52″N 15°49′41″Ö / 60.29778°N 15.82806°Ö / 60.29778; 15.82806
Area 154,13 hektar (2010)
Folkmängd 843 (2010)[1]
Befolkningstäthet 5,47 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 6852
Vikmanshyttans läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Vikmanshyttans läge i Dalarnas län

Vikmanshyttan är en tätort i Hedemora kommun, Dalarna (Dalarnas län). Vikmanshyttan ligger ca 10 km väster om Hedemora och hade år 2010 843 invånare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Wikmanshytte Bruk, numera Erasteel Kloster.

Vikmanshyttan är en gammal bruksort, redan 1538 nämns en hytta och under åren 1693-1716 fanns här också ett kopparverk. Vikmanshytte bruk köptes 1675 av Johan Angerstein och tillhörde släkten Angerstein till 1828 då den övergick till släkten Ulff. Brukspatron Carl Reinhold Ulff sålde 1875 bruket till Larsbo-Norns AB. Den tillverkning av degelgjutstål, som länge kom att vara Vikmanshyttans specialitet, inleddes redan 1860. Degelstålverket lades dock ned under första världskriget (då det rådde brist på deglar) och ersattes då med en martinugn samt en elektrisk ugn för stålsmältning. 1922 bildades Wikmanshytte Bruks AB som tog över driften av järnverket. I mitten av 1960-talet stod Wikmanshytte Bruk på topp med cirka 1000 anställda. Stora Kopparbergs Bergslags AB förvärvade Wikmanshytte Bruks AB 1966 och 1968 fusionerades verksamheten med Stora Kopparbergs i Söderfors. 1977 avvecklades större delen av verksamheten i samband med omstruktureringen av svensk stålindustri och 400 blev arbetslösa. Delar av snabbstålstillverkningen övertogs emellertid Fagersta AB, som 1982 i sin tur lät avyttra denna till det då nybildade Kloster Speedsteel AB.

Vikmanshyttan har sedan 1970-talet utvecklat ett alltmer differentierat näringsliv. Det gamla bruksområdet inhyser numera ett 15-tal företag, bl.a. Erasteel Kloster AB (f.d. Kloster Speedsteel) med cirka 80 anställda som tillverkar kallvalsade band i snabbstål.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

En del av den äldre bruksbebyggelsen finns fortfarande kvar, bl.a. Angersteinska smedjan (uppförd 1798) och bruksherrgården av timmer i en våning under brutet tak. Herrgården uppfördes troligen på 1750-talet, men har senare om- och tillbyggts. Den Angersteinska smedjan är numera utställningslokal ingående i Vikmanshyttans bruksmuseum. Till bruksmuseet hör även bl.a. en f.d. snickarverkstad (uppförd 1799), ett sädesmagasin och en f.d. olje- och redskapsbod (nu iordningställda för att visa hur en arbetarebostad kunde se ut på 1910–20-talen). Av gamla industribyggnader märks främst en rostugn vilken hörde till brukets näst sista hytta som blåstes ned 1904. Den sista hyttan, som tagits ur bruk 1954, revs emellertid 1970.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Vikmanshyttan Tennisklubb

Vikmanshyttan Atletklubb

Vikmanshyttan Skytteförening

Vikmanshyttan Jaktskytteförening

Vikmanshyttan Sportfiskeklubb

Vikmanshyttebygdens Hästsällskap

Vikmanshyttan IF Fotboll

Vikmanshyttan IF Skidor

År 1942 arrangerades SM i slalom i Karttjärnsbacken med en publik på ca 4 000 personer.

Midnattsolsrallyt och Svenska Rallyt är två stora rallyn som har genomförts bakom Vikmanshyttesjön.

Kända personer med anknytning till Vikmanshyttan[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Den 20 november 2010 så vann en person från Vikmanshyttan 103 044 299 kr på Svenska spels Drömvinsten.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vikmanshyttan 1950–2010[2][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 158
1960
  
1 474
1965
  
1 546
1970
  
1 309
1975
  
1 226
1980
  
1 193
1990
  
1 099 155
1995
  
1 118 155
2000
  
961 155
2005
  
897 155
2010
  
843 154

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]