Vilhelm I av Normandie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Staty av Vilhelm I av Normandie.

Vilhelm av Normandie, eller mera folkligt Vilhelm Långsvärd (franska: Guillaume Longue-Épée), född 893, död 17 december 942, var jarl av Normandiet, Comte de Normandie (greve av Normandie, eller greve av Rouen). I den normandiska historieskrivningen retroaktivt andre hertig av Normandie (fadern Rollo [Franska:Rollon] ansågs vara den förste). Son till Rollo (Gånge-Rolf?; Rolf av Möre?; m.fl. antagliga varianter, någon klarhet är inte nådd trots ivrigt efterforskande om huset Normandies ursprung) och hans frilla Poppa av Bayeux. Efter faderns död 932 erkänd som länsherre till Normandie.

931 av sin far sänd till Bretagne för att stödja de normandiska hövdingarna där, vilket ledde till Östra Bretagnes pacificerande och enligt den franske historikern Musset till ett slags normandiskt protektorat över stora delar av Bretagne. Redan 932 vid hans makttillträdde uppstod en stark opposition mot Vilhelm som oäkta son till gamle Rollo och 933-34 uppträdde en frände till honom Rolf (eller på franska Rioulf; isländska i 1300-tals sagorna Hergólfr), som upprorsman och samlade de missnöjda hövdingarna och deras följen till en marsch mot Rouen. Det är oklart om han själv krävde makten, eller om han arbetade för andra, kanske utländska inflytelser. Vilhelm agerade kraftfullt, samlade sina trogna och ryckte ut ur Rouen för att möta Rolf, vilken han efter en blodig strid besegrade, genom numerär överlägsenhet och bättre organisation. Vilhelm samlade nu sina underherrar (latin: baronii och vicecomes)till Rouen, där de förnyade sin länsplikt till honom.

Under de följande åren konsoliderades Vilhelms makt allt mer och han ansågs som en av den franske kungens främsta länsherrar i norr och kämpade för denne mot inländska upprorsmän och utländska angripare. Med Arnoul av Flandern utkämpade Vilhelm flera krig och erövrade bl.a. delar av Picardie, men ådrog sig samtidigt ett starkt hat bland sina grannar i takt med att han blev allt mäktigare. 942 i juletiden lockades Vilhelm till ett fredsmöte med Arnoul och flera av hans vasaller i Picquigny i Picardie, där man underskrev en överenskommelse. Kort därefter den 17 december 942, hölls en fest för att fira fredsöverenskommelsen på en holme i Somme, då Arnoulf plötsligt lät sina hejdukar överfalla och mörda Vilhelm. Hans kropp överlämnades till hans söner och lades till vila bredvid fadern i katedralen i Rouen.

Med sin hustru Liègarde, dotter till den rike och mäktige Herbert II, greve av Vermandois, hade han bl.a. sonen Rikard I, som efterträdde honom som herre till Normandie.

Vilhelm konsoliderade faderns herradöme, erövrade delar av Bretagne och Picardie och gjorde sig känd som en av de mäktigaste furstarna i norra Frankrike.