Villa Ekarne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Laurinska villan, Djursholm.
Villa Ekarne i december 2007.

Koordinater: 59°19′28.15″N 18°6′35.15″Ö / 59.3244861°N 18.1097639°Ö / 59.3244861; 18.1097639 Villa Ekarne eller Laurinska villan är belägen på Singelbacken 21 på Djurgården i Stockholm, ritat av arkitekt Ragnar Östberg 1905 och uppfört 1907. Uppdragsgivaren var bokförläggaren och konstsamlaren Torsten Laurin, varför villan även kallades den Laurinska villan.[1] I villan inrymdes Laurins konstsamling, så då var ett av Sveriges största.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Villa Ekarne i december 2007.

Husets stil är präglad av nationalromantiken och har även tydliga anglosaxiska drag hämtade från Arts and Crafts-rörelsen. Huset är utformat så att det oskönjbart skall smälta samman med naturen på den högt belägna och bergiga tomten. Villan är liksom Östbergs senare Villa Mullberget klädd i mörkbrun träspån och var ursprungligen laserad med färgad vitriol för att få en gråaktig ton. Sockeln och terrassen är av granit. Taket är täckt med glaserad grön tegel.

Entrén leder in i hallen och rakt emot en monumental trappa, som öppnar rummet via det övre planet upp under det yttre taket. Laurin var särskilt intresserad av grafik, målning och skulptur och som ett minne från den Laurinska tiden hänger i fonden, på ett vilplan några steg upp i trappan, Carl Larssons berömda och till formatet stora målning "De mina". De små kvadratiska utskärningarna i hallens räcken och balustrader bär påtagliga wienska drag. Hallen med sin målning är husets markerade kärna.[3][4]

Efter Torsten Laurin har villan ägts av grosshandlaren Wilhelm Josephson. På senare tid har villans innehavare varit direktören och VD för Scania Vabis Carl-Bertel Nathorst, Polar Music skapare och ABBAs manager Stikkan Anderson[2] samt Salvatore Grimaldi. Idag är villan bostad för Tysklands ambassadör.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mårtenson (2007), sida 92
  2. ^ [a b] Hasselblad (1982), s. 28
  3. ^ Eriksson (1990), s. 370-371.
  4. ^ Villabebyggelse i Sverige, Elisabet Stavenow-Hidemark, Nordiska museet, Stockholm 1971.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]