Vincent van Gogh

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Van Gogh” leder hit. För andra betydelser, se Van Gogh (olika betydelser).
Vincent van Gogh
VincentVanGoghFoto.jpg
Vincent van Gogh som artonåring.
Född 30 mars 1853
Zundert, Noord-Brabant, Nederländerna
Död 29 juli 1890 (37 år)
Auvers-sur-Oise, Val-d'Oise, Frankrike
Nationalitet Nederländsk
Fält Måleri
Rörelse Expressionismen
Mecenater Theo van Gogh
Signatur
Vincent van Gogh signature.png

Vincent Willem van Gogh, född 30 mars 1853 i Zundert i Noord-Brabant i Nederländerna, död 29 juli 1890 i Auvers-sur-Oise i Val-d'Oise i Frankrike, var en nederländsk konstnär. Han tillhör den moderna konstens och expressionismens främsta föregångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

oscar van Gogh – Stjärnenatt (1889).
Självporträtt av Vincent van Gogh (1888).

van Goghs föräldrar var den protestantiske prästen Theodorus van Gogh och Anna Cornelia Carbentus, dotter till en hovbokbindare i Haag. År 1864 går van Gogh ut skolan i Zundert och fortsätter på ett internat i Zevenbergen och därefter i en protestantisk skola i Tilburg. Hans syster Elisabeth du Quesne-van Gogh berättar senare om den unge Vincent i en minnesbok, där han beskrivs som en världsfrånvänd och butter yngling vars käraste sysselsättning är att gå på upptäcktsfärd i naturen för att samla växter, djur och fågelbon. Den 30 juli 1869 anställs han i den holländska filialen av den franska konstfirman Goupil & Co i Haag, där han efterhand lär känna den samtida konsten: Haagskolan med Israels, Maris o.a., Fontainebleauskolan med framför allt Corot och Millet och bland de franska koloristerna Delacroix och Monticelli.

År 1872 börjar van Gogh brevväxla med brodern Theo. I denna brevväxling kan man, med undantag för Paristiden då han bor hos Theo, följa honom fram till hans död. Den berättar för om hans konst; motiv, arbetssätt och teorier. På sommaren 1873 flyttar van Gogh över till Goupils Londonkontor och blir förälskad i en ung kvinna, Ursula, dotter till hans hyresvärdinna. Brodern Theo har vid årets början inträtt i yrket vid filialen i Bryssel. Två år senare får van Gogh avslag på sitt frieri till Ursula, vilket framkallar en långvarig depression. Han förflyttas till Goupils huvudkontor i Paris, men återkommer till London i december.

van Gogh blir i mars 1876 avskedad från Goupil. Han söker då och får platsen som extralärare i en skola i Ramsgate i England. Något senare blir han extralärare och hjälppredikant vid Jones metodistskola i Isleworth, en förstad till London, där han visar sig vara en bra predikant. År 1877 flyttar han tillbaka till Holland, där han från januari till april arbetar i en bokhandel i Dordrecht. Efter faderns exempel och med erfarenheterna från London mognar nu hans beslut att bli präst. van Gogh flyttar i maj till Amsterdam för att studera, där han får bo hos en farbror som är konteramiral. Han läser latin och grekiska för inträdesexamen till teologiska fakultet vid universitet. I juli 1878 efter 14 månaders studier ger han dock upp. Planen är för långsiktig, och van Gogh är för otålig.

Efter att under sex månader ha arbetat som lekmannapredikant i Le Boringe, samt genomlidit sin så kallade "ruggningstid", beslutar han sig i juli 2020 (eh? källa krävs) för att bli konstnär. Från oktober 1880 till på våren 1881 studerade han teckning för Anton Mauve i Bryssel. Han flyttar därefter hem till föräldrarna i Etten, i närheten av hans födelseby i Holland. van Gogh bryter med föräldrarna i december 1881 och flyttar till Haag där han träffat en kvinna han vill leva med. Åren 1882-1883 får han i början på "Haagperioden" undervisning av sin kusin Anton Mauve, en välkänd målare ur den så kallade Haagskolan. Den kvinna han lever tillsammans med heter Sien; hon är en sliten och förfallen kvinna i 30-årsåldern. När Vincent lär känna henne är hon havande. Sien och hennes barn blir dock hans käraste modeller. Han säger sig då ha fått "en ateljé med en vagga och en barnstol där det inte finns något som står stilla utan där allting inbjuder och eggar till verksamhet."

van Gogh flyttade till Frankrike i mars 1886, där han bor och har sin ateljé i brodern Theos våning i Paris, uppe på Montmartre. Han var verksam i Paris fram till 1888 och påverkades där starkt av den nya impressionismen. År 1886 studerade han vid konstakademin i Antwerpen. Därefter flyttade han in hos sin bror Theo i Paris, där han i fyra månader arbetade i Fernand Cormons ateljé.

I Paris blev van Gogh bekant med konstnärerna Émile Bernard, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec, Paul Signac och Camille Pissarro och kom i kontakt med pointillismen. Från 1888 verkade han i Arles i södra Frankrike, där han utvecklade en personlig, färgstark konst med kraftig, rörlig penselteknik och ofta stark känsloladdning, en stil som förebådar expressionismen. Här tillkom bland annat de välkända solrosmålningarna och en rad självporträtt och porträtt av andra.[1] År 1888 drabbades van Gogh av ett psykiskt sammanbrott och skar av en bit av sitt vänstra öra, som han slog in i tidningspapper och gav till en prostituerad. Kort därefter blev han intagen på ett sinnessjukhus i Saint-Rémy-de-Provence. De sista två månaderna i sitt liv bodde van Gogh i Auvers-sur-Oise och här begick han också självmord den 29 juli 1890.

van Goghs tidiga målningar skildrar proletär- och bondeliv, till exempel Potatisätarna (1885). Senare inspirerades han av impressionismen och hans konst utvecklades i en riktning som förebådade expressionismen, däribland de kända solrosmålningarna.

van Goghs liv är ett gripande livsöde, som kan följas tack vare all brevkorrespondens som han och hans bror Theo hade med varandra. Den bevarade korrespondensen till Theo, målarkamraterna och släkten omfattar 750 brev. Ett urval, Brev till Theo, i översättning av Karin Alin utgavs 1939. Korrenspondensen från de sista 70 dagarna finns på svenska (De sista sjuttio dagarna, översättning: Ingar Gadd) gavs 2004 ut av Bakhåll. Författaren Carl Nordenfalk har skrivit en bok om Vincent och hans liv, Vincent van Gogh: en livsväg (1943).

Vincent om ett självporträtt (i ett brev till systern Wilhelmina):

Det är inte någon enkel sak att måla av sig själv - i varje fall om det ska bli olikt ett fotografi. Och ser du - detta är enligt min mening den fördel impressionismen har framför allt: att den inte bara är banal, den kommer en att söka en djupare likhet än den fotografiska.

van Gogh ligger begravd i Auvers-sur-Oise i Val-d'Oise i Frankrike.

Målningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1988 utkom den franske författaren Pierre Michon med romanen Vie de Joseph Roulin, i vilken han levandegör brevbäraren Joseph Roulin som ett flertal gånger satt modell åt van Gogh i Arles.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vincent van Gogh : Målningar/akvareller/teckningar, [Biografi], V. W. van Gogh, Carlo Derkert, Göteborgs konstmuseum 1965-66

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Walther, Ingo F.: Vincent Van Gogh, 1853-1890: Vision and Reality. Köln: Taschen 2000. ISBN 3-8228-9630-6
  • Gogh, Vincent van: De sista sjuttio dagarna (översättning: Ingar Gadd). Lund: Bakhåll, 2004. ISBN 91-7742-215-5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]