Vincenzo Nibali

Från Wikipedia
Vincenzo Nibali
Cambrai - Tour de France, étape 4, 7 juillet 2015, arrivée (B43) (cropped).JPG
NamnVincenzo Nibali
SmeknamnHajen från Messinasundet
Född14 november 1984 (39 år)
HemlandItalien Italien
Längd180 cm
Vikt65 kg
Stallinformation
Nuvarande stallTrek-Segafredo
DisciplinLandsväg
RollCyklist
Proffsstall
2005
2006–2012
2013–2016
2017–2019
2020-
Fassa Bortolo
Team Liquigas
Astana Pro Team
Bahrain–Merida
Trek-Segafredo
Viktiga segrar
Tour de France 2014
+ 5 etapper (2014, 2015)
Giro d'Italia 2013, 2016
+ 7 etapper (2010, 2011, 2013, 2016, 2017)
Vuelta a España 2010
+ 2 etapper (2010, 2017)
+ Kombinationstävlingen 2010
Lombardiet runt 2015, 2017
Tirreno-Adriatico 2012, 2013
GP Ouest-France 2006
Nationsmästerskapens linjelopp 2014, 2015
Milano-Sanremo 2018
Senast uppdaterad: 18 mars 2018
Vincenzo Nibali i den röda ledartröjan under 2010 års Vuelta a España.
Nibali iförd den gula ledartröjan under Tour de France 2014.

Vincenzo Nibali, född 14 november 1984 i Messina, är en italiensk professionell tävlingscyklist, som sedan 2020 års säsong tävlar för UCI World Tour-stallet Trek-Segafredo.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

2002–2006[redigera | redigera wikitext]

Vincenzo Nibali slutade trea i juniorvärldsmästerskapens tempolopp 2002 efter ryssen Michail Ignatjev och australiern Mark Jamieson. Två år senare tog han bronsmedaljen i världsmästerskapen, då som U23-cyklist, efter Janez Brajkovič och Thomas Dekker. Hans första proffsseger var Grand Prix Ouest-France i Plouay 2006, då var han bara 22 år.

2007[redigera | redigera wikitext]

Nibali vann etapp 3 och 4 av Slovenien runt säsongen 2007. Under säsongen vann han också Trofeo Città di Borgomanero tillsammans med Roman Kreuziger.

2008[redigera | redigera wikitext]

2008 vann Nibali den tredje etappen av Giro del Trentino. Italienaren bar den vita ungdomströjan i Tour de France 2008 under fyra etapper innan han tappade den till luxemburgaren Andy Schleck.

2009[redigera | redigera wikitext]

I februari 2009 slutade Nibali trea på första etappen av Tour of California bakom Francisco Mancebo och Jurgen van de Walle. I juni vann han Giro dell'Appennino framför Leonardo Bertagnolli och Marco Marzano. Nibali slutade trea på etapp 15 av Tour de France 2009 bakom Alberto Contador och Andy Schleck. Han slutade Tour de France på sjunde plats under året. I augusti vann han GP Camaiore.

2010[redigera | redigera wikitext]

Nibali vann etapp 4, ett tempolopp, av Tour de San Luis 2010. På etapp 6 av tävlingen slutade han på tredje plats. Resultaten under det argentinska etapploppet ledde till att han vann tävlingen framför José Rodolfo Serpa och Rafael Valls Ferri. Nibali hjälpte Team Liquigas att vinna lagtempoloppet på Giro d'Italia 2010. Italienaren vann också etapp 14 av det italienska etapploppet. På etapp 19 slutade Nibali på tredje plats bakom Michele Scarponi och Ivan Basso. Nibali slutade på tredje plats i Giro d'Italias slutställning bakom Basso och David Arroyo. På poängtävlingen slutade han också på tredje plats, då bakom Cadel Evans och Aleksandr Vinokurov.

2010 tog Nibali sin största seger i karriären då han vann Vuelta a España som gick av stapeln från 28 augusti till 19 september med start i Sevilla och med traditionell målgång i huvudstaden Madrid. Trots att Nibali inte vann någon enskild etapp under loppet segrade han i sammandraget med 41 sekunder till godo på spanjoren Ezequiel Mosquera.

2011[redigera | redigera wikitext]

2011 slutade Nibali tvåa i Giro d'Italia, 46 sekunder efter retroaktive segraren Michele Scarponi. Han tilldelades även segern på den 16:e etappen, ett tempolopp, efter det att Alberto Contador strukits från resultatlistan på grund av dopning.

2012[redigera | redigera wikitext]

Inledde säsongen med totalseger i Tirreno-Adriatico. 2012 cyklade Nibali in på en tredje plats i sammandraget i Tour de France bakom britterna Bradley Wiggins och Chris Froome.

2013[redigera | redigera wikitext]

2013 inledde Nibali säsongen med att för andra året i rad vinna totalt i Tirreno-Adriatico. Han vann sedan Giro del Trentino, innan han tog hem sin andra Grand tour i karriären när han vann hemmaloppet Giro d'Italia för första gången. Under tävlingens gång var han även först på två etapper. På hösten slutade han tvåa i Vuelta a España, slagen av amerikanen Chris Horner.

2014[redigera | redigera wikitext]

2014 vann Nibali nationsmästerskapets linjelopp för första gången i sin karriär. Han var på förhand en av de största favoriterna till att vinna treveckorsloppet Tour de France 2014. Loppet startade bra för italienaren, som vann den andra etappen. Han tog därmed över ledningen som han behöll ända till etapp 9, när han tappade den till fransosen Tony Gallopin. Nibali vann dock etapp 10, vilket gjorde att han tog över den gula ledartröjan igen, innan han dominerade under etapp 13 när han vann etappen upp till Chamrousse. Italienaren vann även etapp 18, som var loppets sista bergetapp och hade målgång på Hautacam. Han slutade fyra på etapp 20, som var loppets enda tempoetapp, vilket gjorde att han hade en ledning på nästan åtta minuter inför den avslutande etappen. Nibali gjorde inga misstag och kunde därmed säkra sin första seger i Tour de France.

2015[redigera | redigera wikitext]

Nibali vann i juni de italienska mästerskapens linjelopp för andra året i följd. I juli vann han den nittonde etappen i Tour de France, och slutade på fjärde plats totalt.

I oktober vann Nibali klassikern Lombardiet runt.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

2005 – Fassa Bortolo
2:a, etapp 6, Schweiz runt
2006 – Team Liquigas
1:a, Grand Prix Ouest-France
2:a, Settimana Ciclistica Internazionale "Coppi e Bartali"
1:a, etapp 1
3:a, Eneco Tour of Benelux
2:a, etapp 4 (tempolopp)
2:a, Ungdomstävlingen
2007
1:a, Giro di Toscana
1:a GP Industria & Artigianato di Larciano
1:a Trofeo Città di Borgomanero (med Roman Kreuziger)
2:a Slovenien runt
1:a, etapp 3 & 4
2008
1:a, Giro del Trentino
1:a, etapp 3
2009
1:a, Giro dell'Appennino
1:a, GP Camaiore
3:a, etapp 1, Tour of California
3:a, etapp 15, Tour de France
2010
1:a, etapp 4, Tour de San Luis
3:a, Giro d'Italia
1:a, etapp 4 (lagtempo)
1:a, etapp 14
3:a, etapp 6, Tour de San Luis
1:a, Vuelta a España
1:a, Kombinationstävlingen
2011
2:a, Giro d'Italia
1:a, etapp 16
2012
1:a, Tirreno–Adriatico
1:a, etapp 5
1:a, Giro di Padania
1:a, etapp 4
2:a, Liège–Bastogne–Liège
3:a, Milan-San Remo
3:a, Tour de France
2013 – Astana Pro Team
1:a, Giro d'Italia
1:a, etapp 18 & 20
1:a, Tirreno–Adriatico
1:a, Giro del Trentino
2:a, Vuelta a España
1:a, etapp 1 (lagtempo)
2014
1:a, Tour de France
1:a, etapp 2, 10, 13 & 18
1:a, Nationsmästerskapens linjelopp
2015
4:a, Tour de France
1:a, etapp 19
1:a, Lombardiet runt
1:a, Nationsmästerskapens linjelopp
2016
1:a, Giro d'Italia
1:a, Tour of Oman
2017
1:a, Kroatien runt
2:a, Vuelta a España
3:a, Giro d'Italia
2018
1:a, Milano-Sanremo

Resultat i Grand Tours[redigera | redigera wikitext]

Grand Tour 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Giro d'Italia - 19 11 - 3 2 - 1 - - 1 3
Tour de France - - 20 6 - - 3 - 1 4 - -
Vuelta a España - - - - 1 7 - 2 - DSQ - 2

Stall[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]