Violetthuvad kolibri

Från Wikipedia
Violetthuvad kolibri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteKlais
ArtVioletthuvad kolibri
K. guimeti
Vetenskapligt namn
§ Klais guimeti
Auktor(Bourcier, 1843)
Utbredning

Violetthuvad kolibri[2] (Klais guimeti) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utsende och läte[redigera | redigera wikitext]

Violetthuvad kolibri är en mycket liten och kompakt kolibri med kort och rak näbb och tydlig vit fläck bakom ögat. Hanen har bjärt violett på hjässa och strupe. På honan är hjässan ljusare blåaktig och strupen grå. Fågeln flyger ofta med stjärten något rest.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Violetthuvad kolibri placeras som enda art i släktet Klais. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Violetthuvad kolibri ses oftast när den födosöker efter nektar från små lilafärgade blommor i trädgårdar. Den ses också i skogsområden och skogsbryn.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv till fem miljoner vuxna individer.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jean Baptiste Guimet (1795-1871), fransk industrikemist som 1826 utvecklade en metod att syntetisera färgen ultramarinblått.[5] Släktesnamnet Klais syftar på Kleis, dotter till poeten Sapfo (vars mor också hette Kleis).[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Klais guimeti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  5. ^ [a b] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]