Violgubbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Violgubbe
Schweinsohr-1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Phallales
Familj Gomphaceae
Släkte Gomphus
Art Violgubbe
G. clavatus
Vetenskapligt namn
§ Gomphus clavatus
Auktor (Pers.) Gray , 1821
Synonymer
Merulius brevipes (Peck) Kuntze 1891[1]
Trombetta clavata (Pers.) Kuntze 1891[2]
Nevrophyllum clavatum (Pers.) Pat. 1886[3]
Cantharellus brevipes Peck 1883[4]
Thelephora clavata (Pers.) P. Kumm. 1871[5]
Craterellus clavatus (Pers.) Fr. 1838[6]
Gomphus truncatus (Schmidel) Pers. 1825[7]
Gomphora clavata (Pers.) Fr. 1825[8]
Cantharellus clavatus (Pers.) Fr. 1821[9]
Merulius clavatus var. spadiceus Pers. 1801[10]
Merulius clavatus Pers. 1796[11]
Clavaria truncata Schmidel 1796[12]
Merulius clavatus var. clavatus Pers. 1796[11]
Clavaria elveloides Wulfen 1781[13]


Den mykologiska karaktären hos violgubbe:

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gul

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Violgubbe (Gomphus clavatus) är en svampart i familjen Gomphaceae. Arten växer i Europa, Nordamerika och Asien. På svenska har den tidigare varit känd under namnet klubblik trumpetsvamp.

Den växer gärna i bokskog eller gammal granskog då den bildar mykorrhiza med dessa två träd. I Sverige påträffas den främst i östra Svealands granskogar, och Götalands bokskogar på hösten. Svampens fruktkropp är ätlig och den bildar ofta häxringar. Svampen räknas dock som missgynnad på flera håll på grund av modernt skogsbruk, och är rödlistad i flera länder. Den bör därför i viss mån skonas från att bli föda då fruktkropparna är enda sättet för svampen att sprida sina sporer, även om plockning inte direkt hotar det befintliga beståndet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:862
  2. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:873
  3. ^ Pat. (1886) , In: Revue mycol., Toulouse 8(no. 29):26 (adnot.), 27
  4. ^ Peck (1883) , In: Ann. Rep. N.Y. St. Mus. nat. Hist. 33:21
  5. ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):46
  6. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):533
  7. ^ Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:9
  8. ^ E.M. Fries (1825) , In: Syst. orb. veg. (Lundae) 1:88
  9. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:322
  10. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:498
  11. ^ [a b] Pers. (1796) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 1:21
  12. ^ Schmidel (1796) , In: Anal. Pl. 3:237
  13. ^ Jacquin (1781) , In: Miscell. austriac. 2:99

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]