Violsnäcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Violsnäcka
Glaucus atlanticus
Glaucus atlanticus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Blötdjur
Mollusca
Klass Snäckor
Gastropoda
Ordning Bakgälade snäckor
Opisthobranchia
Underordning Nudibranchia
Familj Glaucidae
Släkte Glaucus
Art Violsnäcka
G. atlanticus
Vetenskapligt namn
§ Glaucus atlanticus
Auktor Forster, 1777[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Violsnäcka (Glaucus atlanticus) är en havslevande art av pelagiska nakensnäckor i familjen Glaucidae. Det är den enda arten i släktet Glaucus[2] men är nära släkt med Glaucilla marginata, en annan medlem i familjen Glaucidae.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Den normala längden på violsnäckan är mellan 5 och 8 cm,[3] men den största uppmätta längden var 40 cm.[4] Den är silvergrå på ryggen, och mörk- respektive ljusblå i mönster ventralt.[5]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Nakensnäckor är pelagiska, och finns runtom i världens hav, i tempererade och tropiska vatten. Regioner där violsnäckan finns, inkluderar de östra och södra kusterna av Sydafrika, europeiska vatten, östkusten av Australien och Moçambique.[6] Violsnäckan flyter upp och ned vid vattenytan.

Biologi och beteende[redigera | redigera wikitext]

En skiss över djuret.

Violsnäckan lever på andra stora pelagiska organismer, som giftiga blåsmaneter och bidevindseglare. Ibland kan även violsnäckor bli kannibaler.

Violsnäckan kan äta den giftiga blåsmaneten på grund av sin immunitet till de giftiga nässelcellerna. Den äter hela organismen, och lägger undan de giftiga cellerna för eget bruk, i spetsen på deras fingerlika "fjädrar" som sticker ut från kroppen.[7] Eftersom violsnäckan sparar giftet under en längre period innan det används, är dess slutliga attack också betydligt effektivare.

Med hjälp av en gasfylld säck i sin mage, flyter violsnäckan på havsytan, och på grund av säckens placering flyter den upp-och-ned. Färgerna på violsnäckans rygg (egentligen dess fot), är ljusa och blänkande, medan dess mage är mörk. Detta är ett exempel på motskuggning, när färgerna gör att snäckan smälter in med bakgrunden både nerifrån (ljust) och uppifrån (mörkt).

Liksom de flesta havssnäckorna, är violsnäckan en hermafrodit, då den har både hanliga och honliga könsorgan. Till skillnad från många arter av nakensnäckor, som parar sig med sidorna mot varandra, parar sig violsnäckor med magsidorna mot varandra.[8] Efter parningen producerar bägge parter ägg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ITIS – Standard Report Page: Glaucus atlanticus
  2. ^ Lalli C. M. & Gilmer R. W. (1989). Pelagic snails: the biology of holoplanktonic gastropod mollusks. Stanford University Press. ISBN 0-8047-1490-8, ISBN 978-0-8047-1490-7. Ltd preview med Google Books. Sida 224. Läst 13 januari 2010.
  3. ^ Strange Animals: Glaucus atlanticus
  4. ^ Welch J. J. (2010). "The “Island Rule” and Deep-Sea Gastropods: Re-Examining the Evidence". PLoS ONE 5(1): e8776. doi:10.1371/journal.pone.0008776.
  5. ^ Piper R. (2007) Extraordinary Animals: An Encyclopedia of Curious and Unusual Animals. Greenwood Publishing Group, ISBN 0-313-33922-8, ISBN 978-0-313-33922-6. Sidorna 42-43.
  6. ^ Glaucus atlanticus på WoRMS, Forster, 1777, läst 3 april 2010
  7. ^ Rudman W. B. (6 november 1998). "Glaucus atlanticus Forster, 1777". Sea Slug Forum, läst 26 februari 2011.
  8. ^ Debelius H. & Kuiter R. H. (2007). Nudibranchs of the world. IKAN-Unterwasserarchiv. ISBN 3-939767-06-9, ISBN 978-3-939767-06-0.