Vipera

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vipera
Aspishuggorm V. aspis
Aspishuggorm V. aspis
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Underordning Ormar
Serpentes
Familj Huggormar
Viperidae
Underfamilj Egentliga huggormar
Viperinae
Släkte Vipera
Vetenskapligt namn
§ Vipera
Auktor Laurenti, 1768
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Vipera är ett släkte giftiga huggormar som återfinns över stora delar av jordklotet; från Nordafrika till polcirkeln och från Brittiska öarna österut till Stillhavskusten i Asien.[1] 23 arter är för tillfället erkända.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Individer av arterna i släktet är vanligen små och relativt kraftigt byggda. Huvudet är markant avsatt från halsen och hos många arter är det täckt av små fjäll; några arter har dock ett litet antal plåtar på toppen. Formen på huvudet är ofta trekantig. Fjällen på ryggen är inte släta utan har en ås i mitten.[1]

Geografisk utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arterna i släktet återfinns på norra halvklotet, över i princip hela den europeiska kontinenten, på öar i Medelhavet och ner till norra Afrika, vidare österut genom norra Asien fram till Sakhalin och norra Korea [3]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna föredrar kyligare klimat. De som återfinns längre söderut finns huvudsakligen på högre höjder i torr stenig miljö. De arter som återfinns längre norrut föredrar lägre höjder och fuktigare och växtrikare miljöer. Alla arterna är landlevande.[1]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Alla arterna är vivipara, och föder alltså levande ungar.[1]

Gift[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna i Vipera-släktet har ett gift som är sammansatt av både neurotoxin och hemotoxin. Betten varierar stort i farlighet. De mindre, nordliga arterna som huggorm utsöndrar enbart mycket små mängder gift vid varje bett, medan andra, till exempel sandhuggorm kan göra långt mer skada. Generellt sett är dock bett av arterna i släktet Vipera i allmänhet ofarligare än de av de större huggormarna i släktena Macrovipera eller Daboia.[1]

Arter[redigera | redigera wikitext]

23 arter är erkända.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Engelska Wikipedia anger följande källa: Mallow D, Ludwig D, Nilson G. 2003. True Vipers: Natural History and Toxinology of Old World Vipers. Krieger Publishing Company, Malabar, Florida. 359 pp. ISBN 0-89464-877-2.
  2. ^ [a b] Vipera (TSN 202180).Integrated Taxonomic Information System. Läst 13 augusti 2006.
  3. ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp. ISBN 1-893777-00-6 (serien). ISBN 1-893777-01-4 (volymen).