Virserum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°19′9″N 15°34′55″Ö / 57.31917°N 15.58194°Ö / 57.31917; 15.58194
Virserum
Tätort
Virserums sockenstuga
Virserums sockenstuga
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Hultsfreds kommun
Koordinater 57°19′9″N 15°34′55″Ö / 57.31917°N 15.58194°Ö / 57.31917; 15.58194
Area 262,10 hektar
Folkmängd 1 742 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,65 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 2464
Virserums läge i Kalmar län
Red pog.svg
Virserums läge i Kalmar län
SverigesLän2007Kalmar.svg

Virserum är en tätort i Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Virserums stationshus blev byggnadsminne år 2007. Samtidigt byggnadsminnesförklarades en intilliggande magasinsbyggnad och hela smalspåret mellan Virserum och Hultsfred.
Nils Dacke frihetskämpen, skulptur av Arvid Källström. Virserumskonstnären Reuben Hedin hade tidigt föreslagit en Dackestaty i samhället och år 1956 kunde den resas på gamla torget.
Posthuset från Virserum uppfördes omkring 1840 och flyttades 1963 till Skansen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet är tidigast belagt år 1278 som Widisrum, vilket ansetts innehålla dels ett äldre namn på Virserumssjön, Vidhir, dels rum, med betydelsen "öppen plats".

Den äldsta lämningen är en boplats från äldre stenålder. Andra fornlämningar är rösegravar från bronsåldern och ett gravfält från järnåldern.

Orten förknippas med Dackefejden. När Gustaf Vasa år 1543 kuvade de upproriska bönderna under Nils Dackes ledning stod slutstriden enligt traditionen utanför Virserum på sjön Hjortens is.

Åtminstone sedan slutet av medeltiden har den årliga Virserums marknad haft stor betydelse för samhället.

Den del av Virserumsån som flyter genom det centrala samhället kallas på äldre kartor och i äldre texter för de fyra vattenfallen. Dessa var grunden för vattenkraft och industriell utveckling på orten. Flera snickerier och möbelindustrier etablerade sig under industrialismen i mitten av 1800-talet utmed åsträckan.

Mellan 1830 och 1890 fanns pappersbruk, såg, spinneri och färgeri. Fröåsa handpappersbruk finns nu i hembygdsparken.

Smalspårsjärnvägen från Växjö anslöts till Virserum 1911. År 1921 öppnades förbindelsen till Hultsfred.

I Björneström utanför Virserum tog Sveriges maskinella möbelindustri sin början på 1880-talet. Virserum förblev ett centrum för möbelindustrin i många år. Som mest fanns på 1950-talet ett fyrtiotal små fabriker kring samhället. O.E. Ekelunds snickerifabrik - i folkmun kallad Bolaget - var största arbetsplatsen. I samhället fanns också mekaniska verkstäder, verktygsfabriker, betongindustrier, skumplastfabriker. I dag är flertalet möbelindustrier nedlagda.

I senare tid har näringslivet präglats av småindustri och handel.

Virserum har under 2000-talet bedrivit utvecklingsarbete kring dels ortens kulturliv, med exempelvis ett stort kulturcentrum, Dackestop, en ny konsthall och en musikfestival, dels samhällets företagsutveckling.

Virserum är kommunens näst största samhälle. Ett förslag år 2007 om nedläggning av ortens högstadieskola skapade en uppmärksammad skolstrid. Den slutade 2010 då en ny friskola kunde etableras.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Virserum var och är kyrkby i Virserums socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Virserums landskommun, där Virserums municipalsamhälle inrättades 9 februari 1917. Virserum med kringområde utbröts 1956 ur landskommunen och bildade Virserums köping som 1971 uppgick i Hultsfreds kommun.[2]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Virserums församling.[3]

Orten ingick till 1918 i Aspelands tingslag, därefter till 1964 i Aspelands och Handbörds tingslag]] och sedan till 1971 i Oskarshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Virserum i Oskarshamns tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Virserum 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 414
1965
  
2 556
1970
  
2 591
1975
  
2 495
1980
  
2 446
1990
  
2 342 255
1995
  
2 310 259
2000
  
2 066 259
2005
  
1 847 261
2010
  
1 742 262

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Samhället ligger vid Virserumssjön och Virserumsån. I samhällets västra del ligger Länsmansängen, ett natur- och fritidsområde, med naturreservatet Länsmansgårdsängen. Kaffeberget, bakom Centralskolan, och Gåsehall är ortens två allmänna badplatser i Virserumssjön.

Väster om Virserum finns kulturreservatet Högarps by[6]. Norr om samhället finns Slagdala naturreservat med Virserumsåsen. Nordväst om samhället finns "de fem byarna", Harghult, Högeruda, Skinnskälla, Ryd och Västra Gränö, med natur- och kulturvärden som värderats mycket högt [7] och vilka länge varit föreslagna som kulturreservat [8]. Sydost om Ryd, i Slättemossa, finns en välbevarad varggrop och ett område med klotgranit.[9][10]

Kring Björneströms gamla möbelindustri finns en välbevarad sekelskiftesmiljö med stora röda bostadshus med vacker snickarglädje. I dammen vid vägen står Teodor Karlssons skulptur ”Näcken”.[11]

En utsiktsplats är Dackestupet, samhällets alpina anläggning. På en höjd intill samhället ligger "Käringryggen" en numera nedlagd folkpark.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

På 1100-talet byggdes en kyrka på den plats där dagens kyrka står. Virserums "gamla kyrka" av trä byggdes på 1300-talet och byggdes till på 1690-talet. Denna träkyrka revs och ersattes med den nuvarande kyrkan i nygotisk stil åren 1879-1881.

Smalspårsjärnvägen, som passerar Virserum, är ett byggnadsminne som även omfattar samhällets stationsbyggnad och en intilliggande magasinsbyggnad. Båda byggnaderna används av smalspårsföreningen. I samhället finns ytterligare en historiskt värdefull magasinsbyggnad vid smalspåret. Även den centrala delen av samhället har, med sin "medeltidsaktiga stadsplan", utpekats som kulturhistoriskt värdefull.

Tre byggnader från Virserum finns numera på Skansen i Stockholm, en av samhällets möbelindustrier från den närliggande byn Hultarp, Virserums gamla posthus och Virserumsboden, en knuttimrad loftbod i två våningar från 1600-talet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Virserums konsthall, som arbetar projektorienterat med etnologisk konst i installationsform, grundades 1999. Konsthallen har arrangerat Träbiennalen 2004, 2007, 2010 och 2013.

Sveriges telemuseum öppnades 2001 och är sedan 2004 Sveriges enda telemuseum. Virserums Möbelindustrimuseum, med sitt vattenhjulsdrivna system, är en fullt fungerande "museifabrik" från 1920-talet.

I den centrala delen av samhället står statyn Nils Dacke frihetskämpen av Arvid Källström.

Ett uppmärksammat fornminne är Knallakorset i Björkmossa nära samhället, med ett sägenomspunnet träkors, vars inskription är daterad 1669.[12][13]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Virserums marknad hålls första lördagen i augusti med en förmarknad på fredagskvällen innan. Marknaden har rötter i sen medeltid och är en av Sveriges största marknader. Under senare tid har marknaden årligen haft drygt 60 000 besökare.

Dacketräffen är en MC-träff arrangerad i Virserum. Träffen arrangeras av Virserums MC-klubb i samband med Virserums marknad och brukar ha cirka 1 000 deltagare.

Virserums Musikdagar är en festival som hållits veckan efter midsommar sedan 1997. I samband med musikdagarna anordnas Virserumsdagarna, ett debattforum med fokus på olika kulturyttringars villkor, förutsättningar och framtid, vanligen med "kultur & hälsa" som röd tråd.

Sommaren 2007 återuppstod Dackespelet, ett humoristiskt bygdespel som bygger på berättelser om upprorsledaren Nils Dackes liv.

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Virserums Samhällsförening arbetar under varunamnet Virserums Köping för samhällets, handelns och näringslivets utveckling. Föreningen arrangerar Virserums marknad.

Föreningen Smalspåret Växjö-Västervik har sin bas i Virserums stationshus och det intilliggande magasinet. Sommartid är sträckan längs Virserumssjön och Hjortesjön upplåten för cykeldressiner, som hyrs ut vid stationen. Sedan hösten 2007 körs också museitåg med rälsbussar vid vissa tillfällen, exempelvis vid Virserums marknad.

Virserums hembygdsförening driver Virserums hembygdspark, med omkring 15 byggnader. Hembygdsparkens mest kända byggnad är Fröåsa handpappersbruk. Museitillverkning av papper i samband med visningar förekommer. I parken finns ett stycke klotgranit.

Virserums Sport- och Gymnastikförening, VSGF, har fotboll, ishockey, gymnastik och innebandy på sitt aktivitetsprogram.


Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarhamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Länsstyrelsen: Högarp
  7. ^ I Barometern OT den 17 aug 2013 listar länsantikvarien i Kalmar län dessa byar som nummer två bland de fyra platser i länet som han varmt rekommenderar.
  8. ^ Länsstyrelsen: De fem byarna
  9. ^ Varggropen i Slättemossa.
  10. ^ Klotgranit.
  11. ^ Näcken i Björneström.
  12. ^ Teori om Knallakors
  13. ^ Bild på Knallakorset

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]