Visby
Från Wikipedia
| Visby | ||
| Ort | ||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landskap | Gotland | |
| Län | Gotlands län | |
| Kommun | Gotlands kommun | |
| Läge | ||
| Area | 1 208 ha | |
| Befolkning | 22 236 invånare (2005) | |
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||
.png)
.jpg)
Visby är en tätort (stad) och centralort i Gotlands kommun, residensstad i Gotlands län och stiftsstad i Visby stift. Den medeltida Hansestaden Visby är sedan 1995 med på UNESCO:s världsarvslista.
Visby är Gotlands största tätort och ligger på öns västkust. Visby är säte för Högskolan på Gotland.
Namnet kommer av vi; "offerplats", och by; "stad" (den ursprungliga betydelsen av det sistnämnda ordet har gått förlorad i svenskan men finns kvar på danska, norska och gutniska). I Gutasagan benämnes orten endast Vi.
Innehåll |
[redigera] Historia
Ingen vet hur långt tillbaka Visbys historia går. Namnformen anger att ursprunget ska sökas i hednisk tid. På platsen har funnits en samlingsplats/handelsplats, vilken senare utvecklats till den rika medeltidsstaden Visby. Strax efter 1151 uppfördes den äldsta kända byggnaden i Visby, Kruttornet, vid den gamla hamnen. Årtalet har kunnat anges efter s.k. årsringsdateringar av en träbjälke i tornets tredje våning. Enligt arkeologiska resultat verkar det s.k. Rolandstorget i staden ha lagts ut ca 1200.
Först 1203 omtalas Visby för första gången i bevarat skriftligt källmaterial. Det är Henrik av Lettland som i sin krönika nämner "Wysby" i samband med att pilgrimer på resa till Livland kom dit.
[redigera] Hansatiden
Redan på 1200-talet var Visby ett viktigt säte för Hansan. Stadens befolkning var då till hälften tysk och starka motsättningar rådde mellan stad och land; därför är ringmuren betydligt tjockare mot land än mot havssidan.
Den 27 juli 1225 invigdes S:t Mariakyrkans kor. Biskop Bengt av Linköping utfärdade då ett privilegiebrev för de tyska "burgenses" i staden. Tyskarna, som stod bakom kyrkobygget, fick patronatsrätt att bilda en församling vid kyrkan. De tyska handelsskepp som ankom till staden skulle ha skyldighet att erlägga "elemosina" till kyrkans byggnadsfond. Vid denna tid omtalas också en stadsskola i Visby.
Som handelsstad hade Visby tidigt stor betydelse för de baltiska länderna. 1229 får det så kallade "Köpmanssällskapet" i Visby ta ställning till det så kallade Smolenskfördraget som slutits mellan staden Riga och fursten i Smolensk. Man ville att fördraget även skulle innefatta den gotländska kusten. Resultatet blir en Visbyvariant av samma fördrag, accepterat av Visbys invånare och en rad tyska städer.
Runt 1233 bildar tiggarmunkar ur Franciskanorden det dåtida Sveriges första kloster i Visby.
Den äldsta stenhusbebyggelsen med sina karakteristiska trappgavelhus uppfördes utmed Strandgatan. 1254 står enligt dendrodatering det så kallade "Liljehornska huset" på Strandgatan färdigbyggt. Byggnaden är med sina sju våningar det högsta medeltidshuset i det nuvarande Visby. En annan fortfarande existerande medeltida byggnad vid gatan är det "Gamla apoteket". Husets bottenvåning är närmast oförändrad sedan medeltiden. Två bjälkar i taket har dendrodaterats till 1277.
1280 slöts ett fördrag på tio år mellan det tyska borgerskapet i Visby och dess "speciella vänner", det vill säga borgarna och köpmännen i Lübeck. Fem år senare mötte på Kalmar slott Magnus Ladulås representanter för kung Erik Magnusson av Norge och tjugotre hansastäder. Kungen slöt då en överenskommelse om att Gotland ska tillhöra Sverige.
Stridigheter bröt 1288 ut mellan öns allmoge, ledd av Petrus Harding i Vall, och Visbys starkt dominerade tyska borgerskap. Ett stort slag utkämpades vid Roma kloster några mil utanför Visby där borgarna segrade. Kung Magnus stämde de två parterna till förhandlingar i Nyköping. Borgarna i Visby fälldes här till 2.000 marks böter för att man utan kungen stillstånd fört krig och dessutom låtit uppföra en mur runt staden. Kungen godkände dock uppförandet av muren. Detta är det äldsta omnämnandet av Visby ringmur.
1361 erövrades Gotland av den danske kungen Valdemar Atterdag. Enligt en legend skall denna erövring ha följts av brandskattningen av Visby, men historiska fakta är osäkra. Vid den avgörande drabbningen på Korsbetningen, öster om muren, mellan danskar och gutniska bönder, ställde sig staden neutral.
Under kriget mellan Albrekt av Mecklenburg och drottning Margareta hade sjörövare, kända under namnet vitaliebröderna, etablerat sig på Gotland. Dessas framfart drabbade Visbys borgare hårt och då dessa hade nära band till Tyska orden såg sig högmästaren Konrad von Jungingen nödsakad att ingripa. I mars 1398 landsteg således en ordensarmé bestående av 4000 man på ön. Öns befälhavare Sven Sture drog sig tillbaka till Visby, men misslyckades med att mobilisera borgarna mot orden, varvid det stod klart att han inte skulle kunna segra. Förhandlingarna mellan de bägge parterna påbörjades därför snart och den 5 april överlämnades Gotland till orden. Sven Sture lovades fritt avtåg och lämnade ön tillsammans med sina soldater, vilket även större delen av ordensarmén gjorde, endast 200 man lämnades kvar för att övervaka ön. [2]
Drottning Margareta krävde snart att ön skulle överlämnas till Kalmarunionen samtidigt som högmästaren krävde att orden skulle ersättas för de kostnader den tvingats stå för genom sin kontroll av ön. Förhandlingarna drog ut på tiden och drottning Margaretas tålamod tröt, varvid hon ställde som ultimatum att ett avtal skulle ha ingåtts innan 11 november 1403, annars skulle hon återta ön med vapenmakt. Således kom danska styrkor att landstiga på ön och kunde påbörja en belägring av Visby i januari 1404. Det lilla antalet tyska trupper som fanns i staden fick starkt stöd från stadens borgare och kunde därför åsamka unionsstyrkorna stora förluster under stormningsförsöket den 25 februari. De återstående unionsstyrkorna kom därefter att ställas mot den ordensarmé som anlände efterföljande månad. Då unionsstyrkorna uppfört skansar kring staden kom det att följa ett segdraget belägringskrig innan ett stilleståndsavtal kunde slutas i juli samma år. Unionsstyrkorna lämnade då ön som förblev under ordens kontroll ännu några år innan orden år 1408 avträdde ön till unionen i utbyte mot 9000 engelska nobler. [3]
1411 kom kung Erik av Pommern för första gången till Gotland. Här påbörjade han nu byggandet av Visborgs slott i de södra delarna av Visby. Staden var enligt kungen tänkt att bli en fast flottbas som skulle behärska hela Östersjön. Kungens planer var nämligen att utöka Kalmarunionen till att gälla alla länder runt Östersjön. Det är troligtvis Visborg slott som omtalas i en krönika, skriven vid denna tid av en franciskanermunk. I denna står att en befästning detta år uppförs i Visby. En delvis bevarad bjälke i muren till detta slott har enligt årsringsdatering huggits vintern 1411-1412.
1437 bosatte sig kungen i Visborg efter att ha lämnat Danmark. Han började också bedriva sjöröveri på Östersjön med den stora flotta han samlat på Visbys redd. 1446 anlände unionskungen Kristofer av Bayern med 40 skepp och 2000 soldater till Gotland. Efter en belägring av Visborg ingicks ett vapenstillestånd. Två år senare landsteg den nyblivne svenske kungen Karl Knutsson Bonde på Gotland. Svenskarna intog Visby, men inte borgen, som personligen försvarades av Erik av Pommern. Den nye danske kungen Kristian I sände en stor flotta med krigsfolk till Erik av Pommerns hjälp. Erik undsattes på detta sätt och överlämnade Visborg till Kristian I med löfte om att i gengäld få tre danska slott samt 10.000 gylden årligen. Han bosatte sig sedan i sin födelsestad Rygenwalde – Darłowo – i nuvarande Polen, där han dog 1459.
[redigera] Efter medeltiden
1525 rådde konflikt mellan Lübeck och Visby. Enligt traditionen skall lübeckarna då ha bränt stadens alla kyrkor, utom den tyska, Sankta Maria. Om så är fallet att kyrkorna förstördes samtidigt gjorde de, sig själva ovetandes, kommande seklers turistnäring en stor tjänst; Visby är idag känt som rosornas och ruinernas stad. Visby blev åter svensk stad 1645, vid freden i Brömsebro.
I april 1808, under Finska kriget, annekterades Visby och övriga Gotland av Ryssland "för evig tid", men det slutade en månad senare då ön undsattes av en svensk flottstyrka under amiral Olof Rudolf Cederström och återgick till Sverige. Den avsatte ryske guvernören Nikolaus Bodisco blev efter krigsslutet i stället kommendant på Sveaborg i Finland.[4]
Ryssarna kom efter påsk enligt gregorianska kalendern, men före påsk enligt den i Ryssland då ännu gällande julianska kalendern, varför man i Visby det året firade påsk två gånger. Visby domkyrka är därmed den första av Sveriges domkyrkor där man celebrerat rysk-ortodox liturgi.
Visby har liksom hela Gotland besök av många turister idag. I Visby anordnas sedan 1984 en årlig medeltidsvecka. 1968 hölls den första Almedalsveckan.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen 1960-2005 i tätorten Visby | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1960 | 15 014 | |||
| 1965 | 16 973 | |||
| 1970 | 19 245 | |||
| 1975 | 19 886 | |||
| 1980 | 19 835 | |||
| 1990 | 20 986 | |||
| 1995 | 21 740 | |||
| 2000 | 22 017 | |||
| 2005 | 22 236 | |||
| Källa: SCB - Befolkning i tätorter 1960-2005. | ||||
[redigera] Skolor
Visby har två kommunala högstadium; Södervärnsskolan och Solbergaskolan. De som går på Södervärn är elever från låg- och mellanstadieskolorna Gråboskolan, Terra Novaskolan, Lyckåkerskolan och Humlegårdsskolan. De som går på Solberga kommer från S:t Hansskolan, Norrbackaskolan, Tjelvarskolan och Alléskolan. Flera av stadens mest närliggande socknar hör också till Visbys distrikt i högstadiet även om eleverna går låg- och mellanstadiet i sin respektive sockenskola. Staden har dessutom tre friskolor, varav den största är Atheneskolan som inte platsar inom någon särskild pedagogik utan har sin helt egna profil. De båda andra friskolorna är Gotlands [Montessoripedagogik|Montessorifriskola], som är öns äldsta friskola, och Waldorfskolan Orionskolan.
Gotland hade länge ett enda kommunalt gymnasium; Säveskolan. Sedan några år tillbaka är Säveskolan uppdelad i fem olika skolor, men samtliga skolor utom Lövsta Landbygdscentrum, som är beläget i Roma, har fortfarande lektioner i samma byggnad i Visby och fungerar i praktiken som en enda skola. Vissa av linjerna på den skola som numera heter Christopher Polhem håller dock också till i andra lokaler. I folkmun kallas gymnasiet fortfarande Säve och pratas om som en skola och inte fem.
[redigera] Näringsliv
Högskolan på Gotland (också känt som HGO) har sitt campus i Visby och etablerades som självständigt lärosäte år 1998. HGO har cirka 3000 helårsstuderande och erbjuder utbildningar som IT/ekonomi, arkeologi, byggnadsvård och föremålsantikvariskt program samt spelutveckling. HGO är belägen mellan Visby hamn och Almedalen i ett äldre före detta industriområde. I huvudbyggnaden var ursprungligen en maltfabrik belägen.[5] Även en tändsticksfabrik och mekanisk industri (Graham Brothers) har funnits i området, vilket var den första storskaliga industriella mekaniska verkstadsindustrin i Visby och startades under namnet Visby Mekaniska Verkstad år 1876.
Viktiga arbetsgivare är:
[redigera] Stormarknader och butikskedjor
Coop Forum finns i Östercentrum i Domus före detta lokaler. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den östra delen av Visby invid ICA Maxi. Överskottsbolaget (ÖoB) finns också sedan tiotalet år i den södra delen av Visby.
Det nybyggda ICA Maxi (2007) finns vid Romarondellen.
Willys finns på Skaphällsområdet. El-giganten byggde ett 1.900 m² stort varuhus 2005 på Skarphäll mellan Rusta och EM-möbler och lite längre norrut på samma område finns Jysk.
I centrala Visby (Östercentrum) finns en rad butikskedjor representerade, bland annat: HM, Kappahl och Lindex. Under 2006-2007 har även MQ, Dressmann och Cubus tillkommit. Den 17 april 2009 öppnade Clas Ohlson ett 1 300 m² stort varuhus under Åhléns lokaler.
Intersport och Team Sportia har vardera två butiker i Visby. Intersports butik strax utanför Skarphäll är i folkmun känd som "Kvarnen", och den nybyggda affären vid Östercentrum ligger bredvid Claes Ohlson. Team Sportia har en mindre butik i utkanten av Östercentrum, och en lite större butik vid Romarondellen bredvid bland annat ICA Maxi, Skokanonen och Klädhuset M.
[redigera] Restauranger och mat
Visby har ett oproportionerligt stort utbud av restaurang- och matverksamheter som håller öppet året runt (cirka 30 stycken), men på sommaren stiger antalet till mer än det dubbla. Även snabbmatskedjor såsom McDonald's och MAX finns respresenterade i staden.
[redigera] Aktiviteter
I den södra änden av Visby finns Kanonens Aktivitetscenter vilket är ett åretruntöppet aktivitetscenter med Cosmic Bowling, Laserdome, inomhusminigolf, biljard, dart och mycket annat. Några kilometer söder om staden finns Kneippbyns sommarland och vattenland (endast sommaröppet). På ungefär samma avstånd österut finns Äventyrshuset Boda Borg som också håller öppet året runt.
[redigera] Statliga myndigheter
- Riksutställningar
- Riksantikvarieämbetet
- SIDA
- Länsstyrelsen i Gotlands län
- Skatteverket
- Kronofogdemyndigheten
- CSN
[redigera] Sevärdheter
Många minnesmärken från Visbys storhetstid är i dag stadens sevärdheter:
- Visby ringmur från 1200-talet, 3,5 km lång med sammanlagt 44 torn.
- Domkyrkan S:ta Maria
- Kyrkoruiner
- Drotten
- Helgeand
- Ryska kyrkan
- S:t Clemens
- S:ta Gertrud
- S:t Göran
- S:t Hans och S:t Per
- S:ta Katarina (franciskansk klosterkyrka)
- S:t Lars
- S:t Mikael
- S:t Nicolaus (dominikansk konventkyrka)
- S:t Olof
- Ca 150 medeltidshus i mer eller mindre välbevarat skick, bland annat Gamla apoteket.
- Gotlands fornsal, Gotlands länsmuseum.
- Botaniska trädgården, ägd av sällskapet DBW (De Badande Wännerna).
- Ruinen efter Solberga kloster vid Korsbetningen.
- Galgberget, norr om Norderport, med en ännu bevarad medeltida galge - tre stenpelare med 17 stenar i varje.
- Trojaborg, inte så långt från Galgberget; detta är förlagan till den kopia som finns på Skansen i Stockholm.
[redigera] Stadsdelar
Idag bor merparten av Visbys invånare utanför rinmuren. Endast omkring 2000 personer bor innanför ringmuren. Samtliga följande stadselar utom Innerstaden ligger utanför ringmuren.
- Bingeby
- Djuplunda
- Gråbo
- Gustavsvik
- Hamnen
- Hällarna
- Innerstaden
- Kopparsvik
- Lyckåker
- Länna
- Norderstrand
- Norrbys
- Norrområdet
- Skarphäll
- Skrubbs
- Snäckgärdsbaden
- Säve
- Södervärn
- Terra Nova
- Visborg/P18
- Värnhem
- Österby
- Östercentrum
- Östra Vi
[redigera] Vänorter
 |
Gozo på Malta |  |
Gammalsvenskby i Ukraina |
 |
Mariehamn på Åland |  |
Soest i Tyskland |
|
Valkeakoski i Finland |  |
Tukums i Lettland |
 |
Kragerö i Norge |  |
Ösel i Estland |
 |
Rhodos i Grekland | |
Lübeck i Tyskland |
[redigera] Kommunikationer
Destination Gotland bedriver färjetrafiken mellan Nynäshamn-Visby och Oskarshamn-Visby på uppdrag av staten (Rikstrafiken) samt även Visby-Grankullavik (på Öland) under sommaren. Fyra snabbfärjor trafikerar linjerna. Resan från och till destinationerna tar cirka tre timmar, kortast restid är det till Grankullavik.
Visby flygplats ligger strax norr om orten där Gotlandsflyg och Skyways är några av bolagen som trafikerar flygplatsen.
[redigera] Militärstaden
Visby har under hela 1900-talet varit en betydande garnisonsstad inom det svenska försvaret. Visby garnison har huserat förband och staber som: Gotlands militärkommando, Gotlands regemente, P 18, Gotlands luftvärnskår, Lv 2, Gotlands artilleriregemente, A 7 och Gotlands militärdistrikt. Efter att det sista förbandet, P 18, avvecklades tillsammans med garnisonen efter försvarsbeslutet 2004. Återstår idag på Visborgsområdet Gotlandsgruppen, F 17 G, FMLOG samt ett Sjöstridskompani från Marinbasen.
[redigera] Galleri
 Sankt Nicolaus kyrkoruin, byggd 1230, nerbränd 1525 |
 Visby innerstad |
 Visby hamn |
|
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Visby.
- Gotlands Officiella Turistinformation - Turistbyrån på nätet
- En utförlig bild/textbeskrivning av gamla hus i Visby
[redigera] Referenser
- ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ^ http://www.smb.nu/svenskakrig/1398a.asp
- ^ http://www.smb.nu/svenskakrig/1403.asp
- ^ Gunnar Geisle (19 april 2008). ”Här steg ryssarna iland 1808”. Gotlands Allehanda. http://www.helagotland.se/ga/artikel.aspx?articleid=3522427. Läst 11 mars 2009.
- ^ ”Välkommen till Högskolan på Gotland” (PDF). Högskolan på Gotland. 5. http://www.gotland.se/imcms/20851. Läst 11 mars 2009.
|
|||||||
|
||||||||||
