Vitklöver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitklöver
Trifolium-repens-total.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Släkte Klöversläktet
Trifolium
Art Vitklöver
T. repens
Vetenskapligt namn
§ Trifolium repens
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Vitklöver (Trifolium repens) är en av Nordens allmännaste växter på ängsmark av alla slag, på vägkanter och på vallar. Artnamnet "repens" (egentligen "krypande") syftar på de nedliggande stjälkarna, som slår rötter från lederna; bladens och blomställningarnas skaft står däremot uppräta. På torra betesmarker bildar denna baljväxt tillsammans med vissa gräs och några andra örter den lågväxta vegetationens huvudmassa; desto mer, ju mera platsen genom trampning och gödsling övergår till kulturmark. Dess täta, låga mattor, till stor del bildade av sterila skott, är mycket begärliga för hästar och all boskap. Blomhuvudets utvecklingsförlopp är det för alla klasartade blomställningar utmärkande, nämligen nedifrån uppåt ("centripetalt"); dessutom böjer sig varje blomma efter avslutad blomning utåt och nedåt, och blomkronan antar därvid brun färg utan att falla av, varigenom en tydlig gräns uppkommer mellan de övre blommorna, som blommar, och de nedre, som redan befinner sig i postfloration. Blomkronan sitter kvar kring den mogna frukten.

Vitklöver

Betraktar man på kvällen vitklöverns lågväxta bestånd på en öppen gräsplan, kan det vara svårt att vid första påseendet känna igen växten; de små treväpplingarna är som försvunna, och i stället ser man en mängd små blad av gråblå färg. Vitklövern uppvisar nämligen, liksom en mängd andra baljväxter, den periodiska rörelse som man kallar "växternas sömn" eller bladens nattställning: varje blad har till skydd mot den nattliga värmeutstrålningen lagt de båda sidosmåbladen mot varandra och täckt över dem med det mittersta, som därigenom vänder sin gråaktiga sida uppåt.

Vitklövern är den klöverart som lättast bildar genetiska missbildningar (mutationer) i bladen, vilka ger som resultat att bladet istället för att bli tredelat blir delat på fyra, det vi kallar för fyrklöver. Även blad med fem eller fler flikar förekommer. Femdelade blad är relativt vanligt sett i förhållande till fyrklövern, men blad med sex eller fler flikar är extremt ovanliga, även jämfört med fyrklöver.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Harapopå (se huvudartikel) kallas själva blomhuvudet hos såväl rödklöver som vitklöver.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]