Vitnosad näsbjörn
| Vitnosad näsbjörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Nasua narica
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Halvbjörnar Procyonidae |
| Släkte | Näsbjörnar Nasua |
| Art | Vitnosad näsbjörn N. narica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nasua narica | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vitnosad näsbjörn (Nasua narica) är ett rovdjur i familjen halvbjörnar (Procyonidae).
Innehåll |
Kännetecken [redigera]
Arten har den för näsbjörnar typiska långa rörliga nosen vid det långsträckta huvudet. Pälsen har huvudsakligen en gråbrun färg med typiska vita fläckar på nosen, kinderna, halsen och bröstet. Extremiteterna är oftast mörkare och ibland svarta. Den långa svansen har ett mönster av ringar men teckningen är inte lika tydlig som hos vanlig näsbjörn. Vitnosad näsbjörn når en kroppslängd av cirka 63 centimeter, en svanslängd av ungefär 50 centimeter och en vikt mellan 3 och 5 kilogram.
Utbredning [redigera]
Artens utbredningsområde ligger nordligare än vanlig näsbjörns levnadsområde. Vitnosad näsbjörn förekommer från södra USA (Arizona, Texas och New Mexico) över Mexiko till Colombia. Den vistas vanligen i skogar av olika slag, till exempel regnskogar eller skogar i bergsområden.
Levnadssätt [redigera]
Vitnosad näsbjörn vistas både på marken och i träd. När den går på marken håller djuret svansen upprätt. På träd används svansen för att hålla balansen. Vuxna hannar är ibland aktiva på natten men vanligen är denna art aktiv på dagen. Honor och ungdjur lever i grupper med upp till 30 individer medan hanar lever ensamma. Hannar har avgränsade territorier och försvarar dessa djärvt mot artfränder av samma kön. Reviren är 70 till 270 hektar stora. Grupper av honor och ungdjur visar ett mindre utvecklat territorialt beteende.
Föda [redigera]
Vitnosad näsbjörn är allätare men livnär sig huvudsakligen av insekter. Den äter även spindeldjur, skorpioner, krabbor och mindre ryggradsdjur. Dessutom ingår frukter och andra växtdelar i födan.
Fortplantning [redigera]
Djurets parningstid ligger i februari eller mars. Vid denna tid får en hanne tillåtelse att vistas bland en grupp av honor. Hannen beter sig särskild underdånig genom att vårda honornas päls eller liknande. Efteråt parar sig hannen med alla könsmogna honor innan han fördrivs ur gruppen.
En dräktig hona lämnar gruppen och bygger ett näste av blad. Efter dräktigheten som varar i ungefär 77 dagar föder honan två till sju ungar. Ungdjuren är i början blind och bär en luddig mörkgrå päls. Efter fyra månader sluter honan att ge di. Ungarna är efter cirka 15 månader full utvecklade och efter ungefär två år könsmogna. Könsmogna hannar fördrivas ur gruppen. Vitnosad näsbjörn når en livslängd upp till 17 år.
Hot [redigera]
Artens naturliga fiender är kattdjur, rovfåglar och större ormar ur släktet Boa. Människans jakt på djuret är obetydlig på grund av att denna näsbjörn inte är skadlig för jordbruket och att pälsen betraktas som mindre värdefull. Under de senaste åren ökade artens utbredningsområde norrut. Allmänt förekommer arten med många individer och beståndet räknas inte som hotad.
Källor [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- ^ Nasua narica på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (19969), version 12 maj 2006
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vitnosad näsbjörn.