Vitvingad myskand
| Vitvingad myskand Status i världen: Starkt hotad[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Släkte | Cairina |
| Art | Vitvingad myskand C. scutulata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cairina scutulata | |
| Auktor | (Müller, 1842) |
| Utbredning | |
| Synonymer | |
| Vitvingad skogsand | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Vitvingad myskand (Cairina scutulata) är en fågel i familjen egentliga andfåglar inom ordningen andfåglar.[2] Arten placeras av taxanomer ibland istället i den egna familjen Asarcornis. Fågelns utbredningsområde sträcker sig från nordöstra Indien genom sydostasien till Sumatra i Indonesien.[2] IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av en mycket liten och fragmenterad population som genomgår en snabb och fortgående nedgång främst orsakad av förlust och störningar av habitat.[1]
Innehåll |
Utseende och läte[redigera]
Vitvingad myskand är en av de större andfåglarna i världen med en längd på 66–81 cm och ett vingspann på 116–153 cm.[3] Hanarna har en vikt på 2,95–3,9 kg medan de i allmänhet mindre honorna når 1,95–3,05 kg.[4] De mest framträdande kännetecknen på vuxna fåglar är en mörk kropp som står i stark kontrast mot det vitaktiga huvudet och nacken. Hannar har en huvudsakligen matt gulaktig näbb, svartaktig marmorering på huvud och övre nacke, vita mellersta och mindre täckare samt inre kanter på tertialer och blågrå armpennor. I flykten framträder de vita vingtäckarna starkt mot de övriga delarna av vingarna. Honorna har vanligen tätare marmorering på huvud och övre nacke. Ungfåglar har en mattare och brunare dräkt.[5]
Flyktlätet består av en rad livfulla tutanden som ofta avslutas med en nasal vissling. Även enstaka korta och hårdare markerade tutanden förekommer.[5]
Utbredning[redigera]
Arten var historiskt sett spridd över ett stort område från nordöstra Indien och Bangladesh, genom sydöstra Asien, till Java och Sumatra i Indonesien. Den har genomgått en dramatisk nedgång vilket har lett till att populationen nu uppskattas till inte mer än 1000 individer. Av dessa finns omkring 200 i Laos, Thailand, Vietnam och Kambodja, 150 på Sumatra, 450 i Indien (huvudsakligen i Assam och Arunachal Pradesh) och Bangladesh samt omkring 100 i Burma. Arten fortsätter att minska över hela sitt utbredningsområde och förmodas vara utrotad i Malaysia och Java.[5]
Ekologi[redigera]
Arten föredrar stillastående långsamt flödande våtmarker inom eller i närheten av skogar som den använder för vila och häckning. Lågt liggande områden (under cirka 200 m ö.h.) föredras, men den förekommer upp till 1400 m ö.h., framförallt på platåer med stillastående vattendrag.[5]
Referenser[redigera]
- ^ [a b] Birdlife International 2011 Cairina scutulata . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2012-02-01.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Downloaded from http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist
- ^ Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1843303282
- ^ Johnsgard, P.A. (1978). Ducks, Geese and Swans of the World. University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-0953-3
- ^ [a b c d] ”Species factsheet: Cairina scutulata”. BirdLife International. http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=410. Läst 11 februari 2012.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vitvingad myskand
- Wikispecies har information om Asarcornis scutulata