Vlora
| Vlora | |
| Vlorë, Aulón, Vlonë | |
| Stad | |
 Vy över Vlora
|
|
| Officiellt namn: Vlora | |
| Smeknamn: Qyteti i Pavarësisë | |
| Land |  Albanien |
|---|---|
| Prefektur | Vlorë prefektur |
| Distrikt | Vlorë distrikt |
| Kommun | Vlorë kommun |
| Läge | |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| Folkmängd | 83 000 (2003) |
| Grundad | 600 f.Kr. |
| Borgmästare | Shpëtim Gjika |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 9401-9404 |
| Registreringsskylt | VL |
 |
|
| Wikimedia Commons: Vlora | |
| Webbplats: www.bashkiavlore.org | |
Vlora (på lokalspråk Vlona) är en stad i sydvästra Albanien. Det är centralort i distriktet Vlorë och residensstad för Vlorëprefekturen. Staden har omkring 83 000 invånare (2003).
Den naturliga hamnen i staden är Albaniens näst Durrës största med betydande fiske, belägen inte mer än 50 kilometer från Italien; på grund av detta har Vlora blivit ett av de rikaste områdena i Albanien.
Vlora är en populär turistort med många sevärdheter. Från maj till september är det högsäsong för turismen; men för kulturintresserade räknas april månad mer lämpad för besök till sevärdheter och evenemang. Under sommarmånaderna är det väldigt varmt. Ända in i oktober är havet fortfarrande varmt nog vid stränderna för badaktiviteter.
Vlora har en rik och lång historia, som sträcker sig ända tillbaka till antiken 600 f.Kr. Vid den tiden var staden känd under namnet Aulon. År 400 f.Kr. uppfördes en stadsmur som omgärdade staden. I antikens värld var staden känd för sina viner, oliver och salt. Vlora blev en viktig hamnstad för Illyrien efter Apollonias och Orikums fall. Under medeltiden hade slottet Kanina en betydelsefull roll. År 1081 var Vlora belägrad av normander, 1205 av venetianer, senare övergick till tysken Hohenschtauf, och år 1272 var staden del av det albanska kungariket Arberien. På 1400-talet styrdes Vlora av den albanska feodala familjen Balshaj.
[redigera] Se även
-
Kommunens byggnad i Vlora
-
Moské i Vlora
-
Centrala Vlora
-
Hamnen i Vlora
-
Vlora enligt historisk karta, ritning av Simon Pinargenti 1573.
|
|||||||
