Volsker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Volskiska platser.

Volskerna var ett forntida italiskt folk, välkänt under den romerska republikens första århundrade. Då bebodde de det dels kulliga, dels träskbemängda distriktet söder om Latium, som gränsade till aurunkerna och samniterna i söder, hernikerna i öster. Deras område sträckte sig från omkring Norba och Cora i norr till Antium i söder.

Volskerna talade volskiska, ett sabelliskt italiskt språk, som var närbesläktat med oskiska och umbriska, men även, på längre håll, latin.

De var bland Roms farligaste fiender och ofta allierade med equierna, medan hernikerna från och med 486 f.Kr. och framåt var allierade med Rom. På volskernas område låg den lilla staden Velitrae (nuvarande Velletri), där kejsar Augustus föddes. Från denna stad kommer en inskription, troligen från 200-talet f.Kr.; den finns inristad på en liten bronsplatta (bevarad på Neapels museum), som måste ha suttit på något votivföremål till guden Declunus (eller gudinnan Declunas) ära.

Vergilius påhittade krigarmö Camilla i Aeneiden var volskier. Den legendariske romerske krigaren Coriolanus fick också sitt namn efter att ha erövrat den volskiska staden Corioli 493 f.Kr. Denne hjältes uppgång och fall finns beskriven i William Shakespeares Coriolanus.

Den romerske talaren och skrivaren Cicero, författare till den politiska klassikern Om republiken, var också av volskisk härkomst.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia