von Braun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

von Braun är en adelsätt vars ursprung enligt en gammal sägen finns i Skottland varifrån den för många sekler sedan kom över till Livland. Så småningom utbredde den sig till Österrike, Sachsen, Pommern, Frankrike, Danmark och Sverige. Ätten räknas enligt vissa källor tillhöra den så kallade ur-adeln och enligt vissa källor inte. Under ättens tidiga adelskap lär namnet ha skrivits på flera olika sätt, såsom Brune, Brun, Brauner, Breuner och Braun. Den förste till namnet kände, Paul Braun föddes 1397. Han hade en hög post hos Hertig Bogislav X av Pommern. I Pommern ägde ätten stora jordegendomar under 1400-talet. Den tysk-romerska Kejsaren Rudolf II utfärdar ett sköldebrev år 1588 som understryker ättens uradel med tillhörande vapen. I sköldebrevet beskrivs namnet von Braun, ett riddarmässigt adelskap med ett vapen som i samband med sköldebrevets upprättande också tillåter att vapensköldens hjälm krönes med en guldkrona. Under 1600-talet och 1700-talet upplevde ätten en glansperiod då ättemedlemmar såsom magistratspersoner, rådsherrar och borgmästare styrde i städerna Greifswald, Anklam och Stralsund. Deras näringsyrke var huvudsakligen handeln. Under senare del av 1700 talet och ända fram till 1900 talet har även militäryrket varit vanligt förekommande och inte sällan med utmärkelser. Ättens äldre historia är intimast knuten till staden Stralsund, såväl genom den ämbetsmannaställning som ättemedlemmarna där intog under det trettioåriga kriget, såväl som genom de strider som där utkämpades.

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

I och med Westfaliska freden 1648 blev Pommern svenskt och många släktmedlemmar gick i svenska kronans tjänst både som ämbetsmän och militärer. År 1690 belönades Joakim Christoph von Braun av Karl XI med svenskt adelskap för trogen tjänst hos svenska kronan. Han hade verksamt bidragit till upprättandet av en reguljär postförbindelse mellan Ystad och Stralsund och i förlängningen även Hamburg. Han var gift med Hedvig von Qvatz. En kista, vackert bemålad med deras initialer och respektive vapen, står utställd i Göteborgs museum. Även på Nordiska museet finns en kista med det von Braunska vapnet, då en Maria von Braun 1706 gifte sig med en kapten Sodenstierna. En tredje likvärdig släktkista finns bevarad inom ätten. Ätten levde kvar i Pommern och den förste som varaktigt bosatte sig i Sverige var Josef Henrik Ludwig von Braun (1740—1805), som var gift med Hedwig von Staffeldt. Ludwigflyttade omkring 1760 till Sverige, där han tjänstgjorde vid Älvsborgs regemente. När Joakim år 1690 adlades av Karl XI sökte han aldrig introduktion vid det svenska Riddarhuset. Eftersom släkten bodde kvar i Pommern ansåg man det inte nödvändigt. På Riddarhusets initiativ erbjöds under 1960 talet fyra gamla svenska adelsätter från de forna östersjöprovinserna att söka introduktion. Den dåvarande huvudmannen Georg von Braun lämnade i samråd med övriga släktingar in en ansökan om introduktion. Den beviljades 1967 med nummer 2347.

Kända personer inom ätten[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera personer inom ätten som dragit till sig uppmärksamhet i modern tid. Wilhelm von Braun 1813-1860, var under mitten av 1800-talet en av Nordens mest populära författare/skald. Ett av hans mer kända verk är dikten ”Stark i sin oskuld”, som gav upphov till sångvisan ”Mors lilla Olle”, vilken tonsattes av Alice Tegner. Carl-Erik von Braun 1896-1981, var en svensk pionjär inom Tennissporten. Wernher von Braun 1912-1977, beskrivs ofta som mannen som erövrade rymden. Han låg bakom de första lyckade raketuppskjutningarna i Tyskland och efter sin flykt till USA under slutet av 2:a världskriget ledde han bl.a. NASA´s rymdprogram under 1960-talet med Apollo uppskjutningarna till månen. Joakim von Braun född 1955 är en svensk författare specialiserad på IT-säkerhet och underättelseverksamhet med uppdrag från Säkerhetspolisen SÄPO och den militära underättelsetjänsten IB.  Han är ofta tillfrågad av media vid större IT-säkerhets och spionhändelser. Torbjörn von Braun född 1966 är en pionjär och profil inom sportbilskretsar i Europa. Han är ursprungligen en bilbyggare som utvecklat handelsverksamhet i samverkan med flera sportbilstillverkare, bl.a Ferrari och Lamborghini. Han leder även utveckling och tillverkning av exklusiva sportbilar under namnet von Braun. I Riddarkyrkan och Riddarhuset dubbades han 2008 till Riddare av Johaniterorden. Som vän och tillika rådgivare kring sportbilar åt H.M Carl XVI Gustav äger han dennes första Ferrari efter att ha levererat ny till den svenske Monarken.

Vapensköld[redigera | redigera wikitext]

Enligt vad adelsbrevet från 1588 anger, så har ättens urgamla vapen en tvådelad sköld. Den högra halvan utgörs av 7 snedstående delar av vilka den första, tredje, femte och sjunde är vita medan de övriga tre är blå. Den vänstra halvan är blå eller liknande färg, med två gula eller guldfärgade sexuddiga stjärnor. Ovanpå skölden en öppen tornerhjälm, som på båda sidor är omgiven av blått och vitt hjälmtäcke samt där bredvid utsirad med en grenig buske. Däröver två upprätt stående med öppna munhål utåtvända posthorn, båda på mitten avdelade i två fält med växlande färgbeteckning så att den nedre delen av det vänstra och övre delen av det högra är vita och de andra är blå. I samband med det upprättade adelsbrevet 1588 medgavs en förbättring av det uråldriga vapnet genom att hjälmen försågs med en guldfärgad krona.[1]

Kända von Braun[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sundberg, Emil. Den från Pommern härstammande svenska ätten von Braun