Vostok (forskningsstation)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stationen Vostok, 2004

Vostok är en forskningsstation belägen i östra delen av Antarktis, inte långt från den geomagnetiska sydpolen. Avståndet till den geografiska sydpolen är cirka 1000 km. Stationen grundades 1957 och drevs av Sovjetunionen fram tills Sovjetunionen upplöstes som statsbildning 1991. Numera drivs den gemensamt av ryska, amerikanska och franska vetenskapsmän. I januari 1994 stängdes den tillfälligt. Stationens läge nära den magnetiska sydpolen gör stationen till en utmärkt plats för att studera jordens magnetfält. Forskning bedrivs även inom bland annat klimatologi, geofysik och meteorologi. 1996-97 upptäcktes Vostoksjön som är världens största kända sjö belägen under inlandsis med en yta på ca 14000 km², belägen cirka 4000 meter under Vostokstationen.

Vostokstationen tillhör de allra mest otillgängliga och ogästvänliga platserna i världen. Den är belägen nästan 3500 m ö.h. och istäcket under stationen är uppemot 4000 meter tjockt. Kombinationen av ett extremt kallt klimat, fem månaders polarnatt, mycket låg luftfuktighet och (på grund av höjden) låg syrehalt i luften gör regionen praktiskt taget omöjlig för permanent bosättning. De forskare som vistas där behöver ofta åtskilliga veckor för att vänja kroppen vid de extrema förhållandena.

Jordens kallaste plats[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med den närbelägna så kallade södra köldpolen är Vostokstationen jordens kallaste plats där kontinuerliga observationer görs. 21 juli 1983 uppmättes en temperatur på -89,2 °C vilket fram till den 10 december 2013 var känd som den lägsta temperatur som någonsin registrerats.[1][2][3] Årsmedeltemperaturen (dygnsgenomsnitt) är ungefär -57 °C, och aldrig når dygnsmedeltemperaturen högre än -30 °C.

Den högsta uppmätta temperaturen vid Vostokstationen är -12,2 °C. I juli 1987 uppmättes en maxtemperatur under månaden på -72,2°C. 27 augusti 2008 uppmättes en temperatur på -84 °C, vilket var den lägsta uppmätta temperaturen i världen på 10 år.[4] Genom att borra så kallade iskärnor går det att studera områdets klimat hundratusentals år bakåt i tiden vilka bland annat används för att studera klimatförändringar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2505842 TV4play om det nya köldrekordet, läst 2013-12-10.
  2. ^ http://www.expressen.se/nyheter/nytt-rekord-minus-947-grader/ Nytt köldrekord, läst 2013-12-10.
  3. ^ http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2205365-snorkel-raddar-liv-i-kylan Nytt världs-köldrekord, läst 2013-12-10.
  4. ^ http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=103&a=36741&l=sv