Vought A-7 Corsair II

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
A-7 Corsair II
A-7E Corsair II.JPEG
U.S. Navy A-7E från VA-46
Beskrivning
Typ Attackplan
Besättning 1
Första flygning 27 september 1965
I aktiv tjänst 1967-1993 (USA)
Fortfarande i aktiv tjänst i Grekland
Ursprung F-8 Crusader
Tillverkare Vought
Data
Längd 14,06 m
Spännvidd 11,81 m
Höjd 4,90 m
Vingyta 34,84 m²
Vingprofil NACA 65A007
Tomvikt 8 840 kg
Max. startvikt 19 050 kg
Motor(er) Allison TF41-A-2
Dragkraft 64,5 kN
Prestanda
Max. hastighet 1 123 km/h vid havsnivå
Räckvidd med max. bränsle 1 127 km
Transporträckvidd 4 600 km
Dragkraft/vikt: 0,50
Vingbelastning 379 kg/m²
Beväpning
Vapenbalkar 6 st under vingarna
2 st på flygkroppen
Beväpning 20mm M61A1 Vulcan kanon
Bomber Mk-82, Mk-83, Mk-84
Robotar AGM-65 Maverick
AGM-45 Shrike
AGM-62 Walleye
AGM-88 HARM
GBU-15
AIM-9 Sidewinder
Raketer Zuni, Hydra 70
Elektronik
Avionik Texas Instruments AN/APQ-126 terrängföljande radar

Vought A-7 Corsair II utvecklades ur jaktflygplanet Vought F-8 Crusader, som ett attackflygplan för USA:s flotta men användes även av USA:s flygvapen.

A-7 kom i operativ tjänst 1967. Totalt tillverkades 1 545 A-7 i tolv olika versioner. 65 st A-7D användes av Grekland och 50 st A-7P av Portugal. Flygplanet fanns även i en tvåsitsig skolversion, TA-7C.

A-7E kan ta en stor vapenlast på sex vingpyloner och två kroppspyloner.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • A-7A
  • A-7B
  • A-7C
  • A-7D
  • A-7E
  • A-7H
  • A-7K
  • A-7P
  • TA-7C
  • TA-7H
  • YA-7E/YA-7H