Vukovar

Vukovar
Ort
Flagga
Vapen
Land Kroatien Kroatien
Landskap Slavonien
Län Vukovar-Srijems län
Koordinater 45°21′0″N 19°0′0″Ö / 45.35000°N 19.00000°Ö / 45.35000; 19.00000
Folkmängd 28 016 (2011)[1]
Borgmästare Željko Sabo
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 32000
Riktnummer 032
Geonames 3187046
Vukovar i Kroatien.
Vukovar i Kroatien.
Vukovar i Kroatien.
Webbplats: www.vukovar.hr
Vukovars vattentorn blev skadat under kriget. Det har blivit en symbol och är därför K-märkt i nuvarande skick och kommer därför inte att repareras

Vukovar (tyska: Wukowar, ungerska: Vukovár) är en stad i landskapet Slavonien i östra Kroatien. Staden har 28 016 invånare (2011) varav 26 716 invånare i centralorten.[1] Vukovar är huvudort i Vukovar-Srijems län och ligger vid Donau och gränsen till Serbien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1150 omnämns staden för första gången i skriven text som castrum Vlcou. Våren 1388 besegrades banen Ivan Horvats bosniska här av den ungerska kungen Sigismund strax söder om staden. Den 12 augusti 1687, efter slaget vid Haršanj, befriades staden från osmansk ockupation.

Den 15 november 1848, under den ungerska revolutionen, besegrade Kázmér Batthyány den serbiska hären vid Vukovar.

Kroatiska självständighetskriget[redigera | redigera wikitext]

Skadad byggnad i centrala Vukovar.

I samband med Kroatiens utträde ur den sydslaviska federationen Jugoslavien och det påföljande kroatiska självständighetskriget, kom staden att skadas svårt. Den 26 augusti 1991 omringades staden av serbiska styrkor vilket kom att utvecklas till slaget om Vukovar. De kroatiska försvararna var i numerärt och militärt underläge och den 18 november 1991 föll staden i de serbiska styrkornas händer. Under striderna stupade 7 500 kroatiska soldater och frivilliga. Samtidigt vann det kroatiska försvaret tid för att organisera sig. Striderna förstörde så gott som allt i staden. Under den tre månader långa belägringen omhändertogs de skadade i sjukhusets källare under fruktansvärda omständigheter. Senare kom även friska civila att söka sig till sjukhusets källare eftersom den var stadens största källarkomplex och kunde brukas som skyddsrum. Under förevändningen att sjukhuset skulle evakueras lät serberna med buss föra bort de människor som vårdades eller hade tagit sin tillflykt till källaren. De fördes till byn Ovčara där de torterades och sedan sköts till döds. Händelsen kom att bli känd som Vukovarmassakern. Offren dumpades i massgravar.

I Kroatien har staden blivit en symbol för det kroatiska självständighetskriget och kampen för ett självständigt Kroatien. Till minne av de stupade kroatiska försvararna har myndigheterna låtit resa ett kors vid Donaustranden, anlägga Ovčaras minnescentrum och ett minnesmärke vid Ovčara samt upprätta ett minnesmuseum i Vukovarsjukhusets källare.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen 1910 hade staden 10 359 invånare. Befolkningens etnicitet var fördelad enligt tabellen nedan:

Vukovars folkgrupper 1910
Folkgrupp Antal Procent
kroater 4 126 39,83%
tyskar 3 502 33,80%
serber 1 592 15,36%
ungrare 954 9,20%

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Floden Donau flyter genom staden. Vukovar befinner sig på 108 meters höjd.

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Väg 7 går från Osijek, via Vukovar, till Ilok. Lokala vägar går till bland annat Novi Jankovici och Orolik.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen går till Vinkovci.

Tvåspråkiga skyltar[redigera | redigera wikitext]

Inför Kroatiens inträde i den europeiska unionen ställdes krav på landets regering om att respektera etniska minoriteters rättigheter, krav som regeringen accepterade i februari 2013, vilket innebar att Vukovar, med en serbisk befolkningsandel på över 30%, efter EU-inträdet skulle komma att få tvåspråkiga skyltar. Detta beslut resulterade i kraftiga protester från kroatiska krigsveteraner, som i början på februari samlades på torget i Zagreb och öppet demonstrerade däremot.

Nya protester uppstod den 2 september, då regeringens beslut från februari verkställdes, och skyltar skrivna på det kyrilliska alfabetet började att sättas upp. Ett drygt hundratal krigsveteraner samlades i Vukovar, och började därefter att förstöra och riva ned de kyrilliska skyltarna. Polis insattes för att häva demonstrationerna, som betecknades som tämligen lindriga, då inga personer kom till allvarlig skada, och de vandaliserade skyltarna kommer på nytt att sättas upp, i enlighet med EU-kraven och regeringens beslut.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sportlag från Vukovar (urval):

Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Vukovar skadades svårt under det kroatiska självständighetskriget. Även om mycket är återuppbyggt syns fortfarande spår efter kriget. Det under kriget sönderskjutna vattentornet är kulturminnesmärkt och kommer inte att repareras.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Franciskanerklostret
  • Sankt Johanneskyrkan
  • Sankt Mikos ortodoxa kyrka
  • Donaus strandpromenad
  • Orlovön
  • Kyrkorna Sankt Filip och Jakov
  • Slottet Eltz (från 1700-talet) som tidigare tillhörde den tyska familjen Eltz. Slottet rymmer i dag stadens museum och finns avbildat på 20 kuna-sedeln.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) ( PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 24 november 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]