Władysław Tarnowski

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Władysław Tarnowski
Władysław Tarnowski, porträtt av Maurycy Gottlieb, år 1877
Władysław Tarnowski, porträtt av Maurycy Gottlieb, år 1877
Tonsättare
Födelsenamn Władysław Tarnowski
Pseudonym(er) Ernest Buława
Född 4 juni 1836
Wróblewice nära Drohobych
Död 19 april 1878 (41 år)
På fartyget ”Pacific”vid California kusten nära San Francisco, USA
Epok/stil Romantik

Władysław Tarnowski föddes den 4 juni 1836 i byn Wróblewice (också kallad Wróblowice), belägen vid staden Drohobycz, som tillhörde då österrikiska Galizien (före detta polskt territorium) och som idag är en del av Ukraina. Han dog den 19 april 1878 på fartyget ”Pacific” vid Californiakusten i närheten av San Francisco. Han var kompositör, pianist, diktare, dramatiker, tolk och konstkritiker och skrev både på polska och tyska. Han vanligen satte musik under sitt eget namn, men skrev under olika pseudonymer, först och främst som Ernest Buława.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Władysław Tarnowski var son till greve Walerian Tarnowski och Ernestyna, född grevinnan Tarnowska (båda föräldrar härstammade från olika linjer av samma släkt). Hans mor dog när han var fyra år gammal.[1] Kanske pseudonymen Ernest uttrycker sorgen efter moderns dödsfall och den sorgen påverkade med all säkerhet hans författarskap. De yngsta åren av sitt liv tillbringade han i byn Wróblowice nära staden Drohobycz. En av hans äldsta vänner var Artur Grottger som ofta var hans gäst med sin familj. Władysław började visa sin musiktalang mycket tidigt och hans familj var både stolt och bekymrad över detta, eftersom man tyckte att romantiska artister lever kort och de dör utan att ha barn. Familjen berövade hans lust för att ägna sig åt konsten, men samtidigt gjorde de inga hinder för att presentera honom för Frédéric Chopin och inte heller bröt de kontakterna med den konstnärligt begåvade familjen Grottger.[2] Han började sin utbildning i Lviv och sedan fortsatte han den i gymnasiet i Krakow. Där också, på Jagellonska universitetet, läste han juridik och filosofi.[1] År 1861 dog hans far och han, som var den äldste sonen, ärvde Wróblowice.[3][4] Han började sin musikutbildning på konservatorium i Paris, hos Daniel Auber,[5] men han avbröt den år 1863 när det började Januariupproret och han återvände till Lviv. Först jobbade han där med försörjning av upprorstrupper, sedan som hemlig kurir mellan Lviv, Krakow och Warszawa.[6] Därpå stred han i regementet kallad ”Dödens Zuava”.[7][8][9] Han skrev också upprorsdikter och sånger. Mest populär av dem var sången: ”Jak to na wojence ładnie” <”Det är så fint i kriget”> som var också känd som: ”A kto chce rozkoszy użyć”. Efter upprors fall fortsatte han sin musikutbildning först i Paris och sedan på konservatorium i Leipzig hos Ignaz Moscheles och E.F. Richter i fråga om komposition och även hos Franz Liszt.[1] List uppskattade mycket hans kunst att spela piano och han tyckte att han var lika begåvad som A.Rubistein och H. von Bülow. Efter en av Wladyslaws konserter i Rom, sade List följande ord: ”Det här är min efterträdare som skall överstiga mig”.[10] Så här beskrev han också Wladyslaw i ett brev: ”Min nya vän är melankolisk, återhållsam, saktmodig och fåordig”.[11] Władyslaw var också en känd globetrotter och han var mycket fascinerad av Orienten. Han brukade tillbringa vintrar i södra Europa, ofta i Italien (Rom, Neapel, och också i Florens, Venedig och på Sicilien). Hans fascination för Orienten och Italien var orsaken till vänskapen med Angelo De Gubernatis, en italiensk kännare av Orienten. Till sina hemtrakter brukade han åka till våren. Han var också mycket ofta i Vienn och Dresden. Han besökte också Schweiz, England, Spanien, Portugal, Grekland, Turkiet, Syrien och Heliga landet. Under ”jorden runt”-resan var han också i Egypten och Indien. Han förberedde sig alltid för varje resa i form av översättning av verk som hade samband med de länder han ville besöka. Han skrev också sina egna verk som blev inspirerade av det som han såg och hörde i de länderna.[1]

A.T. Regulski och Fr. Tegazzo Władysław Tarnowski i kostym (souvenir) av resan.

Han dog under ”jorden runt” resan på fartyget ”Pacific” vid Californiakusten nära San Francisco. Dödsorsaken var förmodligen hjärtattack. Han blev begraven på en kyrkogård i sin hemby Wroblewice. Han lämnade efter sig en konstsamling och minne för hans verksamhet för det lokala samhället, bland annat grundandet av skolan i Wroblowice.[1] Man var lite bekymrad under hans liv att han på grund av sitt stora ägnande åt konsten skulle missköta familjeegendomen, men trots de många resorna visade det sig att egendomen blev större och utan några skulder.[12] Det finns inga litterära verk som kan bevisa att Wladyslaw besökte Sverige, men ett av hans draman: ”Karlinscy” <”Familjen Karliski”> baseras på tragiska händelser under kriget från år 1587 mellan anhängare av svenske prins Sigismund som enligt lagen blev vald till Polens kung och hans konkurrent ärkehertig Maksimilian Habsburg.[13]

Konserter [14][redigera | redigera wikitext]

  • Wrocław, 1860 och 1875,
  • Lviv, 1871 [1],1875,
  • Warszawa,[1]
  • Wien, 1870,[15]
  • Venedig och Florens, 1871 [16], 1872,
  • Paris, 1873,
  • Grekland [17],

Musikkompositioner [18][19][20][redigera | redigera wikitext]

  • För kammarorkester:
    • Kwartet smyczkowy D-dur [21]
    • Fantasia quasi una sonata (för violin och piano) [22]
    • Souvenir d’un ange (för violin och piano) (Wien, ca 1876, förlag V. Kratochwill)
  • För piano:
    • 3 mazurki (3 Mazurkas, Wien, ca 1870, förlag Bösendorfera)
    • 2 pieces: Chart sans paroles och Valse-poeme (Leipzig ca 1870, förlag Ch. F Kahut)
    • Impromptu ”L’adieu de l’artiste” (Wien, ca 1870, förlag J. Gutmann) [23]
    • Sonate pour Piano composée et dediéé à son ami Br. Zawadzki. (V. Kratochwill, Wien, ca 1875) [24]
    • Grande polonaise quasi rapsodie symphonique (J. Gutmann, Wien, ca 1875)
    • Extases au Bosphor, fantasie rapsodie sur les melodies orientales op. 10 (Forberg, Leipzig, ca 1875)
    • Polonez dla Teofila Lenartowicza (1872) [25]
    • Marsz żałobny z osobnej całości symfonicznej poświęcony pamięci Augusta Bielowskiego (Karol Wild, Lviv, 1876)[26][27]
  • Nocturnes och romances:
    • Nocturne dédié à sa soeur Marie (Wien, odaterad publikation)[28][29]
    • Nuit sombre[30]
    • Nuit claire[30]
  • Sången:
    • ”A kto chce rozkoszy użyć”, <”Det är så fint i kriget”> annan titel: ”Jak to na wojence ładnie” [31]
    • Cypryssen 5 characterische Gesänge (Bösendorfer, Wien, ca 1870)
    • Neig, o Schöne Knospe (J. Gutmann, Wien, ca 1870) [32]
    • Kennst du die Rosen (J. Gutmann, Wien, ca 1870) [33]
    • 2 Gesänge: Du buch mit Sieben Siegeln och Ob du nun ruhst. (V. Kratochwill, Wien, ca 1870) [34]
    • Still klingt das Glöcklein durch Felder (J. Gutmann, Wien, ca 1875)
    • 2 Gesänge: Klänge und Schmerzen och Nächtliche Regung (Ch. E. Kahnt, Leipzig, ca 1870,)
    • Strofa dello Strozzi e la risposttadi Michalangelo (Carisch)[35]
    • Jach sank verweint in sanften Schlummer (A. Bösendorfer) [36]
  • För scenen:
    • Achmed oder der Pilger der Liebe (R. Forberg, Leipzig, ca 1875)
    • Karlińscy <”Familjen Karliski”> (Gubrynowicz i Schmidt, Lviv, 1874)
    • Joanna Grey (V. Kratochwill, Wien, 1875)
    • Il talismano (Balett m. Pètipa (R. Drigo), Petersburg, 1889) [37]

Litterära verk[redigera | redigera wikitext]

Lyrik[redigera | redigera wikitext]

    • Poezye studenta (volym 1-4, F.A. Brockhaus, Leipzig, 1863-65) [38]
    • Krople czary (P. Rhode, Leipzig, 1865,) [39][40]
    • Szkice helweckie i Talia (P. Rhode, Leipzig, 1868)
    • Piołuny (J.I. Kraszewski, Dresden, 1869) [41]
    • Nowe Poezye (Księgarnia Seyferta i Czajkowskiego, Lviv, 1872) [42]
    • Kochankowie ojczyzny (poemen i: ”Album Muzeum Narodowego w Raperswilu w stulecie 1772 r.”, 1872, sid. 232-278.[43]

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Biografi Władysława Tarnowskiego: Nowy Korbut, förlag Instytut Badań Literackich PAN, tryckeri Państwowy Instytut Wydawniczy, 1982, volym 16, parte 1, sid. 25.
  2. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 21, sid. 332.
  3. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 23, sid. 363.
  4. ^ Ród Tarnowskich
  5. ^ Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  6. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 24, sid. 380-381.
  7. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 24, sid. 381.
  8. ^ Wyprawa na Poryck
  9. ^ Dora B. Kacnelson Z dziejów polskiej pieśni powstańczej XIX wieku. Folklor powstania styczniowego., förlag Polska Akademia Nauk, tryckeri Zakład Narodowy im. Ossolińskich, Wrocław-Warszawa-Kraków-Gdańsk, 1974, sid. 97.
  10. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim, ”Ruch Literacki”, 1878, 25, sid. 395.
  11. ^ Stanisław Szenic Franciszek Liszt, Państwowy Instytut Wydawniczy, Warszawa, 1969, sid. 431.
  12. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 23, sid. 363, 380.
  13. ^ Det är svårt att säga varför Wladyslaw Tarnowski valde det här ämnesområde för sitt drama, dock det som ägnar uppmärksamhet är att hans förfader, Stanislaw Tarnowski, var mycket förbittrad anhängaren av Sigismund III Vasa som blev vald till Polens kung. Som bevis på detta är tacksägelse från Parlamentet (Herbarz Polski Kaspra Niesieckiego S.J., förlag J.N. Bobrowicz, volym IX, Leipzig, 1842, sid. 46-47.) och bekräftelse från kungen Sigismund III Vasa en grevetiteln för Stanislaw på polsk territorium, från den 12 februari 1588, (Jerzy Sewer Dunin-Borkowski ”Almanach Błękitny”, Lviv, 1908, sid. 925, 927; T. Żychliński ”Złota księga szlachty polskiej”, volym, Poznań, 1884, sid. 347). Stanislaw fick också tillstånd från kungen Stanislaus för tilldelande av statsrätter för sitt nya släktsäte i Tarnobrzeg, (Włodzimierz Dworzaczek ”Hetman Jan Tarnowski. Z dziejów możnowładztwa polskiego.”, Instytut Wydawniczy PAX, Warszawa, 1985, kapitel: ”Kasztelan sandomierski”, sid. 425).
  14. ^ 'Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  15. ^ 27 december 1870 –”Tydzień Polityczny, Naukowy, Literacki i Artystyczny.”, Józef Ignacy Kraszewski, Dresden, 1871, 1, sid. 8.
  16. ^ ”Tydzień Polityczny, Naukowy, Literacki i Artystyczny.”, Józef Ignacy Kraszewski, Drezno, 1871, 16, sid. 128.
  17. ^ ”Bohaterowie Grecji” i: ”Ruch literacki”, 35, 26 augusti 1876, sid. 135.
  18. ^ ’’Encyklopedia muzyczna’’, PWM, Krakow, 2009.
  19. ^ ’’Encyklopedia muzyki’’, Warszawa, 1995, sid. 893.
  20. ^ Sir George Grove (red. Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians” (II ed.), volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  21. ^ Notblad finns på IMSLP/Petrucci Music Library
  22. ^ [1]
  23. ^ [2]
  24. ^ [ http://data.onb.ac.at/rec/AC09148254]
  25. ^ ”Listy Teofila Lenartowicza do Tekli Zmorskiej 1861-1893”, Państwowe Wydawnictwo Naukowe, Warszawa, 1978, Brev 57 – 13 VII 1872, sid 114.
  26. ^ Nationalbiblioteket i Warszawa, syg. Mus.III.154.380.
  27. ^ Notblad på den polska Wikisource
  28. ^ Sir George Grove (edited by Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians”, II edition, volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  29. ^ [3]
  30. ^ [a b] Adolf Hofmeister,”Handbuch der musikalischen Litteratur”, Adolf i Friedrich Hofmeister, volym 1860-67, sid. 260.
  31. ^ ”Kieszonkowy słowniczek polski z melodiami”, J. Leitgeber, Poznań, 1889, och ”Piosenka wojenna”, B. Połoniecki, Lviv, 1908.
  32. ^ [4]
  33. ^ [5]
  34. ^ [6]
  35. ^ Franz Pazdírek ”Uniwersal Handbuch der Musikliteratur.”, volym XI (Sinoir-Vege), Frits Knuf Hilversum, 1967 (Unchange reprint oft he original edition Vienna, 1904-1910), sid. 575-576.
  36. ^ Online katalog av italienska Nationalbiblioteket i Florens.
  37. ^ Franz Stieger ”Operalexikon”, III – Libréttisten, volym 3 (Q-Z), förlag Hans Schneider, Tutzing, 1981, sid. 936.
  38. ^ Poezye studenta volym 1
  39. ^ Krople czary i Google Books.
  40. ^ [7].
  41. ^ [8]
  42. ^ [9]
  43. ^ ”Album Muzeum Narodowego w Raperswilu w stulecie 1772 r.”, Kochankowie ojczyzny – PDF sid. 256-302.
  44. ^ Izaak på polska.
  45. ^ Karlińscy på polska.
  46. ^ Joanna Grey på polska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

  • Encyklopedia muzyczna, PWM, Krakow, 2009.
  • Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  • ”Wielka Encyklopedia Powszechna PWN”, Państwowe Wydawnictwo Naukowe, Warszawa, volym 11 (Ster-Urz), sid. 400.
  • Wielka Encyklopedia Polski', volym 2, Wydawnictwo Ryszard Kluszczyński, 2004.
  • Sir George Grove (red. Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians” (II upplagan), volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  • Ród Tarnowskich

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]