Waldemar av Danmark

Waldemar av Danmark, född 27 oktober 1858 på Bernstorff slott, död 14 januari 1939 i Det Gule Palæ, Köpenhamn, var yngste son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel och därmed bror till exempelvis Georg I av Grekland, kejsarinnan Maria Fjodorovna och Alexandra av Danmark.

Som ung inledde han en livslång karriär inom den danska flottan. Han blev tillfrågad om han ville bli kung i Bulgarien 1887, men tackade nej. Med åren blev han en mycket uppskattad onkel i den danska kungafamiljen.

Han gifte sig 1885 i Paris och på Chateau d'Eux med prinsessan Marie av Orléans (1865-1909), barnbarnsbarn till kung Ludvig Filip av Frankrike. Familjen bodde i Det Gule Palæ, Köpenhamn och disponerade Bernstorff slott - beläget någon mil utanför huvudstaden - som sommarresidens.

Det bestämdes att parets söner skulle uppfostras som protestanter, medan eventuella döttrar skulle fostras som katoliker. Äldste sonen (Aage, Prins av Danmark) lämnade Danmark och blev officer i franska Främlingslegionen.

Barn [redigera]

Aage av Danmark (1887-1940), gift 1914 i Turin med grevinnan Mathilda Calvi dei Conti di Bergolo (skilda 1939) , avsade sig rätten till tronen och blev Greve av Rosenborg.
Aksel av Danmark (1888-1964), gift 1919 i Stockholm med Margaretha av Sverige.
Erik av Danmark (1890-1950), gift 1924 med Lois Frances Booth (skilda 1937) , avsade sig rätten till tronen och blev greve av Rosenborg.
Viggo av Danmark (1893-1970), gift 1924 med Eleanor Margaret Green, avsade sig rätten till tronen och blev greve av Rosenborg.
Margareta av Danmark (1895-1992), gift 1921 med René av Bourbon-Parma (1894-1962).