Waloddi Weibull
Ernst Hjalmar Waloddi Weibull, född 18 juni 1887 i Vittskövle, Kristianstads län, död 12 oktober 1979, var en svensk ingenjör, naturvetenskapsman och matematiker.[1] Han var professor i läran om maskinelement vid KTH. Han definierade, i anslutning till grundläggande forskning om metallers hållfasthet och livslängd, den statistiska Weibullfördelningen.
Weibull blev 1927 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, 1941 av Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1943 av Vetenskapsakademien, 1946 av Krigsvetenskapsakademien och blev 1952 hedersledamot av Örlogsmannasällskapet.
Hans arbete om A statistical theory of the strength of metals belönades 1940 med Polhemspriset. 1978 tilldelades han Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för hans vetenskapliga insatser inom områdena mätteknik, detonik och hållfasthetsstatistik".[2]
Källor [redigera]
- ^ Weibull, Waloddi i Vem är det 1969
- ^ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009.
Externa länkar [redigera]
- Waloddi Weibull's biography written by Robert B. Abernethy
- Släkten Weibulls hemsida
- Länk till en lista över ett 40-tal artiklar författade av Weibull och nerladdningsbara i PDF-format.
