Walther Darré

Från Wikipedia
Walther Darré
FöddRicardo Walther Oscar Darré
14 juli 1895
Belgrano, Buenos Aires, Argentina
Död5 september 1953 (58 år)
München, Bayern, Västtyskland
NationalitetTysk
Andra namnRichard Walther Darré
Yrke/uppdragAgronom, politiker
Känd förRiksbondeledare, Reichsleiter
MakaAlma Staadt (giftermål 1922; skilsmässa 1927)
Charlotte Freiin von Vittinghoff-Schell (giftermål 1931)
BarnTvå döttrar

Walther Darré, född den 14 juli 1895 i Belgrano, Buenos Aires, död den 5 september 1953 i München, var en tysk agronom, nationalsocialistisk politiker och SS-Obergruppenführer. Han var tysk jordbruksminister 1933–1942 och chef för Centralbyrån för ras och bosättning (RuSHA) 1931–1938.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Walther Darré var son till den tyske köpmannen Richard Oscar Darré (1854–1929) och dennes svensk-tyska hustru Emilia Berta Eleonore, född Lagergren (1872–1936).

Darré anmälde sig som krigsfrivillig och stred i första världskriget. Efter slaget vid Somme år 1916 dekorerades han med Järnkorset av andra klassen.[1] Darré utbildade sig till agronom och anslöt sig jordbruksföreningen Artamanerna (Bund Artam) inom völkisch-rörelsen. Artamanerna fann stor inspiration i ruralismen inom idéströmningen Blut und Boden. Darré kom under andra hälften av 1920-talet att verka vid de preussiska och tyska jordbruksministerierna. Han blev 1930 medlem i NSDAP och avancerade snabbt till chef för partiets Agrarpolitischer Apparat, jordbruksbyrån, och senare till chef för Centralbyrån för ras och bosättning. I samband med Adolf Hitlers maktövertagande i januari 1933 utnämndes Darré till Reichsbauernführer (Riksbondeledare) och jordbruksminister. I egenskap av Riksbondeledare var Darré även ledare för Reichsnährstand (Riksnäringsståndet).[2] Som försörjningsminister hade han år 1942 spelat ut sin roll och avskedades från regeringen. Vid Ministerierättegången i Nürnberg 1948–1949 dömdes Darré till sju års fängelse, men frisläpptes redan 1950.[3]

Ideolog och politiker[redigera | redigera wikitext]

Darré var den främste företrädaren för Blut und Boden, blod- och jordideologin, som han sammanfattade i sina böcker, bland annat Das Bauerntum als Lebensquell der Nordischen Rasse, Bondeståndet som den nordiska rasens livskälla, där bondeståndet beskrivs som "huvudbäraren av den folkliga arvshälsan, folkets föryngringskälla, ryggraden av dess värnkraft". I Neuadel aus Blut und Boden, Nyadel av blod och jord, skisserar Darré ett elitistiskt och hierarkiskt samhälle styrt av en ny adel utmärkt av "rasligt och arvsfriskt bra blod", ett samhälle där var och en skulle klassificeras efter sina rasegenskaper, där kvinnans plats skulle vara i hemmet och där staten skulle avgöra varje individs rätt att gifta sig och alstra avkomma.

I egenskap av jordbruksminister tillkännagav Darré år 1934:

” Varken furstar eller kyrkan eller städerna har skapat den tyske mannen. Den tyske mannen uppstod ur de tyska bönderna... [D]e tyska bönderna förstod att med en ojämförlig uthållighet bevara sin unika karaktär och försvara sina sedvänjor mot alla försök att utplåna dem... Man kan säga att ett folks blod söker sig djupt ned i fosterlandets jord genom sina jordegendomar, varifrån detta folk oavbrutet får den livgivande styrkan som utgör dess särskilda egenart.[4] „

Hitler insåg tidigt betydelsen av Darrés idéer för NSDAP som från början definierade sig som ett arbetarparti och hade försummat bönderna och jordbrukspolitiken. Under Darrés inflytande dämpade partiet den socialistiska retoriken och utvecklades i en bondevänlig riktning. Som jordbruksminister införde Darré skattelättnader för bönder och lagstiftade om så kallade riksarvsgårdar, en lag som förvandlade jordbruk över en viss areal till ett slags fideikommiss.

Som chef för Centralbyrån för ras och bosättning, var Darré Heinrich Himmlers rasexpert och ansvarig för den ideologiska skolningen av SS, men hans stränga äktenskapsregler väckte missnöje bland SS och han befriades tidigt från detta uppdrag. Efter avskedandet från ministerposten år 1942 var hans huvuduppgift att kolonisera de erövrade områdena i öst med tyska bönder.[5]

Skrifter i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Neuadel aus Blut und Boden (1930)
  • Das Schwein als Kriterium für nordische Völker und Semiten (1933)
  • Um Blut und Boden (1940)
  • Neuordnung unseres Denkens (1942)
  • Aufbruch des Bauerntums (1942)
  • Zucht als Gebot (1944)

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bramwell 1985, s. 16.
  2. ^ Bedürftig 2008, s. 89.
  3. ^ Klee 2007, s. 102.
  4. ^ Kiernan 2010, s. 533.
  5. ^ Krámar 2000, s. 271–295.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0 
  • Bramwell, Anna (1985) (på engelska). Blood and Soil: Richard Walther Darré and Hitler's "Green Party". Abbotsbrook: Kensal Press. ISBN 0-946041-33-4 
  • Kiernan, Ben (2010). Blod och jord: historien om folkmord och utrotning, från Sparta till Darfur. Stockholm: Voltaire Publishing. Libris 11778587. ISBN 978-91-977599-5-3 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 103. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Kramár, Leo (2000). Rasismens ideologer: från Gobineau till Hitler. Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-300776-9 
  • Lower, Wendy (2005) (på engelska). Nazi Empire-Building and the Holocaust in Ukraine. Chapel Hill, North Carolina: University of North Carolina Press. ISBN 0-8078-2960-9 
  • Pringle, Heather Anne (2007). Härskarplanen: Himmlers jakt på det ariska ursprunget. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-85507-30-6 
  • Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. sid. 36–37. ISBN 0-415-26038-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Walther_Darré&oldid=50058989”