Weierstrassfunktionen
Weierstrassfunktionen skapades av den tyske matematikern Karl Weierstrass under sin tid som professor i Berlin [1]. Den är ett exempel på att en överallt kontinuerlig funktion inte behöver vara deriverbar någonstans och har formen

där 0<a<1 ,
och b är ett udda heltal större än 1 [2].
Innehåll |
Historia [redigera]
Historiskt sett ligger Weierstrassfunktionens betydelse i att den var den första publicerade funktion som motsade att alla kontinuerliga funktioner är deriverbara överallt utom i ett visst antal diskreta punkter. Det hade dock skapats funktioner med dessa egenskaper tidigare, dock publicerades dessa aldrig vilket gjorde att de inte fick samma spridning som Weierstrassfunktionen. [2]. Weierstrassfunktionen anses också vara en av de första fraktalerna som skapats.
Bevis av kontinuitet [redigera]
Eftersom

och

kommer funktionen vara kontinuerlig på hela
enligt Weierstrass majorantsats [2].
Bevis av icke-deriverbarhet [redigera]
Bevisidé [redigera]
Beviset, utförd enligt [2], bygger på att man ska bevisa att höger- och vänsterderivaten är olika, dvs att 
Börja med att låta
och
var två godtyckliga tal.
Välj
så att ![b^m x_0 - \alpha \in \left( -\frac{1}{2}, \frac{1}{2} \right]](http://upload.wikimedia.org/math/3/e/3/3e3e75d46c41bcdbe7e79a9a37817ad7.png)
och sätt 
och
.
För att visa att
görs följande beräkningar:


vilket ger olikheten

varför
.
Samtidigt fås att
, dvs
från vänster då 
och
, dvs
från höger då
efter b>1.
Uppskattning av vänsterderivatan [redigera]
Den vänsterderivatan begrundas först och delas upp i
och
enligt

.
Där alltså S1 är summan av kvoterna från n=0 till n=m-1 och S2 är summan av kvoterna från n=m till oändligheten. S1 och S2 behandlas sedan var för sig för kunna uppskatta S1 uppåt och S2 nedåt.
Uppskattning av S1 [redigera]
S1 skrivs om med hjälp av den trigonometriska formeln 
samt det faktum att
.


Uppskattning av S2 [redigera]
S2 kan, då b är ett udda heltal och
skrivas om enligt

och

vilket ger



.
Vi får alltså att

.
I och med att
och 
är alla termer positiva vilket ger att
.
Resultat [redigera]
Uppskattningarna av S1 och S2 ger att det existerar ett
och
så att

.
Uppskattning av högerderivatan [redigera]
Högerderivatan uppskattas på samma sätt som den vänstra enligt

.
Uppskattning av S'1 [redigera]
skrivs om på samma sätt som
.


Uppskattning av S'2 [redigera]
kan uppskattas på samma sätt som
enligt nedan.


Från beräkningen av S2 fås även att

vilket ger att

.
I och med att
och 
är alla termer positiva vilket ger att
.
Resultat [redigera]
Uppskattningarna av S'1 och S'2 ger att det existerar ett
och
så att

Slutsats [redigera]
Vänster- och högerderivatan kan skrivas enligt:


Detta tillsammans med att

ger direkt att funktionen saknar derivata eftersom vänster- och högerderivatan har olika tecken.
Noter [redigera]
- ^ Jan Thompson & Thomas Martinsson (1991). Matematiklexikon. ISBN 91-46-16515-0
- ^ [a b c d] http://epubl.luth.se/1402-1617/2003/320/LTU-EX-03320-SE.pdf