Wendela Hebbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wendela Hebbe. Litografi i Aftonstjernan efter en teckning av Maria Röhl 1842.
Vendela Hebbe fotograferat 1890 av Frans Gustaf Klemming

Wendela Hebbe, född Åstrand den 9 september 1808 i Jönköpings Östra, i våra dagar Jönköpings Kristina församling, död 27 augusti 1899 i Stockholm, svensk författare, publicist, tonsättare och journalist. Hon blev anställd hos tidningen Aftonbladet år 1841 och anses vara Sveriges första kvinnliga journalist. Hebbe var mor till tre döttrar som blev faderlösa efter att deras far hade flytt landet. Därefter födde hon även en son.[1]

Innehåll

Biografi [redigera]

Wendela Hebbe växte upp i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län[2] som dotter till kyrkoherden där Samuel Åstrand (1767–1827) och hans andra hustru Maria Lund (1776–1847)[3]. Hon var 1832–1864 gift med juristen och godsägaren Clemens Hebbe och mor till operasångerskan Signe Hebbe. Mannen var känd för sitt politiska författarskap under signaturen Junius. När han drabbades av ekonomiska svårigheter och lämnade landet blev hon ensam om att uppfostra sina barn. Hennes syster, Malin Sköldberg, (född 1811), nämns som lovande konstnär, men kunde inte studera i Stockholm eftersom det inte fanns någon bekant familj där, och hon tvingades i stället gifta sig 1837[3] med gynekologen Sven Erik Sköldberg.

Hebbe flyttade 1839 till Jönköping, där hon höll undervisning i musik, och 1841 till Stockholm, Lilla Nygatan 8.[4] Efter att ha kommit i kontakt med Lars Johan Hierta anställdes hon av honom som översättare vid dennes bokförlag Läsebiblioteket. Hon blev också medarbetare i hans tidning Aftonbladet där hon skrev teater-, musik- och litteraturkritik. Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta kom att leva tillsammans i ett närmast äktenskapsliknande förhållande, även om Wendela förblev gift med sin man under tiden, och Hebbe och Hierta fick tillsammans 1852 sonen Edvard Faustman (1852-1927), far till konstnären Mollie Faustman.[5] Vid samma tid börja hon verka som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. I hennes tidigaste romaner 1841-1851 gör sig ett tydligt inflytande från Carl Jonas Love Almqvist.[6]

Hon var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv, och anses ha varit Sveriges första kvinnliga journalist. Hons stod i vänskaplig förbindelse och brevväxlade med både Almqvist och Tegnér.[6] På 1850-talet drog hon sig tillbaka från publicistiken. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858.

Hebbe översatte till svenska Den lilla odygdsmakaren (1863), en fransk sagobok Histoire comique et terrible de Loustic L'Éspiègle (cirka 1861), illustrerad av karikatyrtecknaren Bertall (Charles Albert d'Arnoux, 1820-1882). Hon gav ut två sagoböcker på 1870-talet I skogen och Bland trollen som blev uppmärksammade.

Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till Wendela 1863.

Bibliografi i urval [redigera]

Litteratur om Wendela Hebbe [redigera]

  • Brita Hebbe: Wendela: en modern 1800-talskvinna (1974)
  • Kristina Lundgren & Birgitta Ney (red.): Tidningskvinnor 1690-1960 (2000)
  • Ami Lönnroth & Per Eric Mattsson: Tidningskungen Lars Johan Hierta - den förste moderne svensken (1996)

Referenser [redigera]

  1. ^ Alla tiders historia 1b. Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren
  2. ^ Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg
  3. ^ [a b] Gotthard Virdestam: "Växjö stifts herdaminne VI, Västra och Östra Härad (1932) s 83.
  4. ^ Björn Hasselblad, Stockholmskvarter, sida 17
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  6. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 838.

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wendela_Hebbe&oldid=21431905"