Wendela Hebbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wendela Hebbe. Litografi i Nordstjernan 1847 efter en teckning av Maria Röhl 1842.
Vendela Hebbe fotograferat 1890 av Frans Gustaf Klemming

Wendela Hebbe, född Åstrand den 9 september 1808 i Jönköpings Östra, i våra dagar Jönköpings Kristina församling, död 27 augusti 1899 i Stockholm, svensk författare, tonsättare, journalist och översättare. Hon blev anställd hos tidningen Aftonbladet år 1841 och anses vara Sveriges första kvinnliga journalist. Hebbe var mor till tre döttrar som blev faderlösa efter att deras far hade flytt landet. Därefter födde hon även en son.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wendela Hebbe växte upp i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län[2] som dotter till kyrkoherden där, Samuel Åstrand (1767–1827) och hans andra hustru Maria Lund (1776–1847)[3]. Hon var 1832–1864 gift med juristen och godsägaren Clemens Hebbe och mor till operasångerskan Signe Hebbe. Mannen var känd för sitt politiska författarskap under signaturen Junius. När han drabbades av ekonomiska svårigheter och lämnade landet blev hon ensam om att uppfostra sina barn. Hennes syster, Malin Sköldberg, (född 1811), nämns som lovande konstnär, men kunde inte studera i Stockholm eftersom det inte fanns någon bekant familj där, och hon tvingades i stället gifta sig 1837[3] med gynekologen Sven Erik Sköldberg.

Hebbe flyttade 1839 till Jönköping, där hon höll undervisning i musik, och 1841 till Stockholm, Lilla Nygatan 8.[4] Efter att ha kommit i kontakt med Lars Johan Hierta anställdes hon av honom som översättare vid dennes bokförlag Läsebiblioteket. Hon blev också medarbetare i hans tidning Aftonbladet där hon skrev teater-, musik- och litteraturkritik. Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta kom att leva tillsammans i ett närmast äktenskapsliknande förhållande, även om Wendela förblev gift med sin man under tiden, och Hebbe och Hierta fick tillsammans 1852 sonen Edvard Faustman (1852–1927), far till konstnären Mollie Faustman.[5] Vid samma tid började hon verka som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. I hennes tidigaste romaner 1841-1851 gör sig ett tydligt inflytande från Carl Jonas Love Almqvist.[6]

Hon var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv, och anses ha varit Sveriges första kvinnliga journalist. Hons stod i vänskaplig förbindelse och brevväxlade med både Almqvist och Tegnér.[6]1850-talet drog hon sig tillbaka från publicistiken. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858.

Hebbe översatte till svenska Den lilla odygdsmakaren (1863), en fransk sagobok Histoire comique et terrible de Loustic L'Éspiègle (cirka 1861), illustrerad av karikatyrtecknaren Bertall (Charles Albert d'Arnoux, 1820-1882). Hon gav ut två sagoböcker på 1870-talet I skogen och Bland trollen som blev uppmärksammade.

Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till Wendela 1863.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

För barn och ungdom[redigera | redigera wikitext]


Översättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1841). Natt och morgon. Nytt läse-bibliothek, 1282721 ; 1841. Stockholm. Libris 10869975 
  • Dickens, Charles (1842). Nicholas Nickleby's lefnad och äfventyr: En trogen berättelse om Nickleby-familjens lycks- och olycksöden af Charles Dickens [Del 1-3]. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1842.. Stockholm. Libris 8411253  - Översatt tillsammans med G W Bergström.
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1842). Zanoni: roman. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:1. Stockholm. Libris 1282768 
  • Mérimée, Prosper (1842). Colomba. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:2. Libris 1282775 
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Fregattkaptenen eller förstfödslorätten. Dram i fem akter af E. Lytton Bulwer. Fri öfversättning från originalet.. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Libris 10452066  - Tillsammans med Wendela Åstrand.
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Penningen: Komedi i fem akter af Edward Lytton Bulwer. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Stockholm: Hjerta. Libris 8409869 
  • Sue, Eugène (1844). Parisiska mysterier. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:2. Stockholm. Libris 1609067  - Tillsammans med Johan Magnus Rosén, Oscar Patric Sturzen-Becker, Wilhelmina Stålberg och Georg Scheutz.
  • James, George Payne Rainsford (1844). Morley Ernstein.. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:3. Stockholm. Libris 1609057 
  • Dickens, Charles (1845). Barnaby Rudge.. Stockholm. Libris 1799644 
  • Den lilla odygdsmakaren och hans öde : lärorika taflor för små barn : [sagor för grymma vuxna]. Stockholm: L.J. Hiertas förlag. 1863. Libris 10229193. http://runeberg.org/odygd/ 

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alla tiders historia 1b. Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren
  2. ^ Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg
  3. ^ [a b] Gotthard Virdestam: "Växjö stifts herdaminne VI, Västra och Östra Härad (1932) s 83.
  4. ^ Björn Hasselblad, Stockholmskvarter, sida 17
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  6. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 838.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Wendelavisan. Södertälje: Föreningen Wendelas vänner. 1996-. Libris 2503072 
  • Andersson, Karl-Olof (2000). ”"Drottning" i den liberala kultureliten”. Svenska öden i ångans sekel (Stockholm, 2000): sid. 108-121.  Libris 9234887
  • Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik. Enhörna: Tusculum. 2008. Libris 10868509. ISBN 9789197656719 
  • Enander, Crister (2007). ”Den första kvinnliga journalisten: Wendela Hebbe”. Ett skott i natten och andra litterära essäer: sid. 253-259.  Libris 10424255
  • Hebbe, Brita (1974). Wendela: en modern 1800-talskvinna. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348098. ISBN 91-27-00059-1 
  • Hjelm-Milczyn, Greta (1996). ”Kvinnliga översättare”. . "Gud nåde alla fattiga översättare" (Stockholm, 1996): sid. 173-194.  Libris 9228606
  • Lönnroth, Ami (1999). ”Aftonbladets första kulturredaktör”. Grundad 1830 av Lars Johan Hierta (Göteborg, 1999): sid. 65-73.  Libris 9232658
  • Lönnroth, Ami (2008). ”Fru Hebbes kärleksgärning: det sociala reportaget föds”. Presshistorisk årsbok "2008,": sid. 27-42 : ill.. 0282-020X. ISSN 0282-020X.  Libris 10876313
  • Lönnroth, Ami (2009). ”"Fru Hebbes kärleksgärning": det sociala reportaget föds”. Aktuellt om historia "2009:1,": sid. 25-34. 0348-503X. ISSN 0348-503X.  Libris 11437869
  • Lönnroth, Ami (1996). ”Från Wendela Hebbe till Marianne Fredriksson: om journalismen, feminismen och det mänskliga mötet”. Medierna i samhället / red.: Ulla Carlsson (Göteborg : NORDICOM-Sverige, 1996): sid. 67-82.  Libris 2266882
  • Lönnroth, Ami (1993). ”Wendela Hebbe: skapare av socialreportaget”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) "1993:3,": sid. 56-57. ISSN 1104-0548. ISSN 1104-0548 ISSN 1104-0548.  Libris 2192559
  • Lönnroth, Ami (2008). ”Wendela, Marianne och jag”. Empati och engagemang : en kvinnolinje i svensk journalistik (2008): sid. 14-27.  Libris 11266738
  • Matsson, Per Eric (1998). ”Wendela Hebbes hus i Södertälje: en nyinvigd författarboning”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) "1998:6,": sid. 28-29. ISSN 1104-0548. ISSN 1104-0548 ISSN 1104-0548.  Libris 2813145
  • Monié, Karin (1994). ”Styrkan hos Sveriges första socialreporter: idyllskildringen”. Press på biblioteket "1994:3,": sid. 6-12. 0284-8384. ISSN 0284-8384.  Libris 9267504
  • Tidningskvinnor 1690-1960. Lund: Studentlitteratur. 2000. Libris 7275094. ISBN 91-44-01045-1 
  • ”Wendela Hebbe (1808-1899): Sveriges första yrkesverksamma journalist”. Sofia (Uppsala) "1988:3,": sid. 16-21. 1988. 0281-8787. ISSN 0281-8787.  Libris 9251009
  • Witt-Brattström, Ebba (1993). ”Att vara för mycket och för litet: om Wendela Hebbe”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 2 / redaktion: Inger-Lise Hjordt-Vetlesen ... (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 81-87 : ill..  Libris 2208172


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]