Wenegnebti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Titulatur för Wenegnebti
Abydos Koenigsliste 9-14-3.jpg
Kartusch 14 i Abydoslistan med namnet "Wadjnes"
Nebtinamn
G16
```Weneg.jpg´´´
Weneg-Nebti
Wng-Nbtj
"De båda Härskarinnorna" (kungens nebtinamn)
Turinpapyrusen (Nr.2.23)
HASH HASH S29 V11A G7

......s
(svårt skadad)
(med determinativ för en kung)
Abydoslistan (Nr.12)
Hiero Ca1.svg
M13 N35 S29
Hiero Ca2.svg
Wadj-nes
W3ḏ-ns
Med frisk tunga [H 1]
Sakkaratabletten (Nr.6)
Hiero Ca1.svg
M13 F20
Z1
F51
Hiero Ca2.svg
Wadjlas [H 2]
W3ḏ l3s
Med frisk tunga
Grekiska Manetho-varianter:
Africanus: Tlas [H 3]
Eusebios: saknas
Eusebius, AV: saknas

Wenegnebti (även Wadjnes eller Tlas) var en farao under Egyptens andra dynasti som regerade under 28 århundradet f.Kr. mellan kungarna Ninetjer och Khasekhemwy.

Hans kronologiska inordning och identifikation är på grund av bristfälliga fynd och motsägelsefulla bevis särskilt svår att placera. Bland egyptologer tillhör han de mest kontroversiella av de tidiga kungarna.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Kartuschen med "Wadjnes" hittas endast i kungalistorna från 19:e dynastin men med olika stavningar och följer står alltid som direkt efterträdare till Ninetjer.

Majoriteten av egyptologer ser Wadjnes som nebtinamnet för farao Weneg. Vissa tror dock att "Wadjnes" är en feltolkning av "Weneg" gjord av skrivarna från 19:e dynastin som misstog hieroglyfen M13 (papyrusstjälkar) och M45 (Weneg-blomman) eftersom de båda är väldigt lika i hieratisk skrift. Stavelsen "nes" (F20) i Sakkaratabletten kan blivit förväxlad med symbolerna N35 och S29.[1][2]

"Weneg" blev igen misstolkat till koptiska som "Wet-las" vilket Manetho översatte med "Tlas". I sammanhang med solkulten under 5:e och 6:e dynastierna fick namnet "Wadjnes" särskild uppmärksamhet eftersom kungen Weneg döpts efter guden Weneg, som då blev upphöjd till "Ras son".

Fynd[redigera | redigera wikitext]

De samtida fynden är väldigt få vilket fått många egyptologer att debattera om han var en historisk person eller inte.[3]

En möjlig tidig form av namnet "Wadjnes" har hittats på sex alabaster-inskriptioner i Djosers pyramidkomplex.[4] På två av dessa står det "Wer-maa-wadjnes" (Wadjnes är väldigt stor). Vissa egyptologer tolkar "Wer-maa" som ett möjligt horusnamn, men denna tolkning stöter på stor skepsis bland egyptologer. Det kan även ha varit en titel på överstepräster till Ra om namnet läses som "Ni-su-Wadj".[5]

På fyra fragment ses namnet "Wadj-sen" sidan om presentationen av en Sed-festival som hölls antingen vart 6:e år under Sokar-festivalen eller vart 30:e regerings år. En trettioårsperiod som härskare är inte trovärdigt eftersom befintliga bevis är så fåtaliga, vilket är den största orsaken till debatten mellan egyptologer.

I synnerhet placeringen av hieroglyferna på fragmenten reser frågor. Tecknet M13 (Wadj) och S29 (se) är placerade sidan om varandra och ovanför tecknet N35 (en). I denna sammansättning är "Wadj-sen" den sannolika läsningen. Eftersom det saknas en kunglig titel bredvid namnet försvårar det en möjlig länk till den andra dynastin.

Identitet[redigera | redigera wikitext]

Den egyptologiska forskningen har gång på gång försökt likställa Wadjnes med en härskare från andra dynastin. Detta har visat sig vara svårt och för närvarande finns tre hypoteser:

Identifiering med Nebre[redigera | redigera wikitext]

Namnet "Weneg-nebti" återfinns på 17 lerkärl varav 11 kommer från gallerien i Djosers pyramidkomplex.[6] Nästan alla inskriptioner med nebtinamnet "Weneg" har visat sig vara skrivna över ett annat namn.[7]

Sedan en tid anses nebtinamnet "Weneg" tillhöra kung Nebre och 2005 uppdagades det att namnen "Weneg" och "Nebre" ursprungligen stod bredvid varandra. Det visade sig att Ninetjers namn fanns bredvid avbildningen av "Det Eviga huset" (Ka-huset) med Nebres namn i, som var delvis bortskrapat.

Under Ninetjers namn finns svaga konturer av Weneg-blomman och som föregångare till honom måste det ha varit Nebres namn som stått under. Från detta kan det rimligtvis antagas att Nebre och Weneg var densamma. Men även denna upptäckt är föremål för diskussioner.[8] Troligen är namnet "Wadjnes" en felaktig tolking av "Weneg".

Ett skifferfragment som hittades i Mastaba S3014 i Sakkara med namnet "Weneg" i förbindelse till festivalen "Hor wadjet sah" ("Uppförandet av Horus-pelarna") nämns ofta på fynd från Ninetjer och Nebres regeringar. Detta innebär att Weneg måste ha regerat tidigt under andra dynastin.[9]

Identifiering med Sekhemib[redigera | redigera wikitext]

Flera egyptologer[10] är övertygade att Wadjnes är identisk med Sekhemib. Denna teori bygger på antagandet att Sekhemib och Peribsen var direkta efterträdare till Ninetjer. De identifierar Wadjnes med Sekhemib och Peribsen med Senedj. Men teorin är inte utan problem. Fynd med Sekhemibs namn i Khasekhemwys grav flyttar Sekhemibs regeringstid till nära slutet på andra dynastin. Dessutom hedras alltid Senedj och Peribsen alltid separat i senare källor. Wadjnes nämns i senare kungalistor i början på dynastin snarare än i slutet.[11]

Det diskuteras även om Wadjnes eller Senedj skulle kunna vara kungen med horusnamnet Sa.[12]

Wadjnes som oberoende härskare[redigera | redigera wikitext]

Egyptologen Richard Weill är övertygad att namnet "Wadjnes" som horusnamn finns med på Kairostenen. Teorin går ut på att Wadjnes är identiskt med nebtinamnet "Weneg". Peter Kaplony läser namnet som "Wenegsekhemui". Båda läser namnet över den tredje årsraden till vänster nära kanten som är väldigt svårläst. Egyptologer läser regeringstiden som 10-12 år men tyvärr så är Kairostenens tredje rad kraftigt nött och nästan oläsbar.[13]

Regeringstid[redigera | redigera wikitext]

Beträffande regeringslängden råder det oenighet i forskningen. Den enda källan är från Turinpapyrusen som ger Wadjnes en regeringslängd på 54 år.[14] och Manetho som ger honom 17 år. Många forskare tvivlar dock på båda uppgifterna.[15]

Om Wadjnes faktiskt var Ninetjers efterträdare kan det förmodas att hans regering redan från början hade interna problem. Eftersom namnet "Wadjnes" inte är dokumenterat i Övre Egypten kan han möjligtvis bara haft makten i Nedre Egypten eller var tvungen att dela makten med en annan kung. Hans företrädare Ninetjer kan av ekonomiska skäl tvingats dela riket i två delar och låta två av hans söner styra det vidare. Detta grundas på anteckningar av Nilfloden på Palermostenen som tyder på en svår fleråring torka under hans sista regeringsår.[16][17]

Om källorna från 19:e dynastin stämmer så styrde Wadjnes som Ninetjers första efterträdare bara i Nedre Egypten. Det är inte klart vem han måste delat tronen med. Dock nämner alla kungalistor Senedj som efterträdare till Wadjnes men han regerade också bara i Nedre Egypten och kan inte ha varit Wadjnes medregent.[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ B. Grdseloff: Annales du Service des Antiquités de l'Égypte Nr. 44, 1944, S. 279–306.
  2. ^ Winfried Barta: Zeitschrift für Ägyptische Sprache und Altertumskunde Nr.108. Akademie-Verlag, Berlin 1981, ISSN 0044-216X, S.11.
  3. ^ Francesco Raffaele: Weneg/Uneg
  4. ^ P. Lacau, J.P. Lauer: La Pyramide a Degeres IV. Inscriptions Gravees sur les Vases. Cairo 1959, Tavla 19, Nr. 105, Tavla 20, Nr. 101–107.
  5. ^ Jochem Kahl: Ra is my Lord. Harrassowitz, Wiesbaden 2007, S. 50.
  6. ^ P. Lacau, J.P. Lauer: La Pyramide a Degeres IV. Inscriptions Gravees sur les Vases. Cairo 1959.
  7. ^ Wolfgang Helck: Zeitschrift für Ägyptische Sprache und AltertumskundeNr.106. Akademie-Verlag, Berlin 1981, ISSN 0044-216X, S.20-21.
  8. ^ Jochem Kahl: Ra is my Lord. s. 12–14.
  9. ^ Toby A. H. Wilkinson: Early Dynastic Egypt. s. 87.
  10. ^ Nicolas Grimal, Wolfgang Helck och Walter Bryan Emery
  11. ^ Gunter Dreyer: Mitteilungen des Deutschen Archäologischen Instituts Kairo Nr.59. Deutsches Archäologisches Institut, Orient-Abteilung(Hg.). de Gruyter, Berlin 2003, s. 115, Bild 42b.
  12. ^ Francesco Raffaele: Horus Za?
  13. ^ Francesco Raffaele: Unegsekhemwy?
  14. ^ Turin Kinglist: II,23 Okänt namn (Wadjnes).
  15. ^ Wolfgang Helck: Untersuchungen zur Thinitenzeit. Harassowitz, Wiesbaden 1987, s. 103–107.
  16. ^ Francesco Raffaele: Sethian Period
  17. ^ B. Bell: Oldest Records of the Nile Floods. i Geographical Journal 136 (1970), s. 569–573.
  18. ^ Francesco Raffaele: Historical Problems

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Iorwerth Eiddon Stephen Edwards: The Cambridge ancient history Vol. 1, Pt. 2: Early history of the Middle East. Cambridge University Press, Cambridge 2006, ISBN 0-521-07791-5
  • Wolfgang Helck: Untersuchungen zur Thinitenzeit. Otto Harrassowitz, Wiesbaden 1987, ISBN 3-447-02677-4
  • Pierre Lacau & Jan-Phillip Lauer: La Pyramide a Degrees IV. - Inscriptions Gravees sur les Vases: Fouilles à Saqqarah. Service des antiquités de l'Égypte, Kairo 1936.
  • Georg Steindorff: Urkunden des ägyptischen Altertums; Hinrichs-Verlag, Leipzig 1961; ISBN 3-05-000193-3
  • Jochem Kahl: Ra is my Lord - Searching for the rise of the Sun God at the dawn of Egyptian history. Harrassowitz, Wiesbaden 2007, ISBN 3-447-05540-5

Titulatur[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Iorwerth Eiddon Stephen Edwards: The Cambridge ancient history Vol. 1, Pt. 2. s. 31.
  2. ^ Thomas Schneider: Lexikon der Pharaonen, S. 311.
  3. ^ Regerade enligt Africanus i 17 år.



Företrädare
Ninetjer
Kung av Egypten
2:a dynastin
Efterträdare
Senedj